Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 921-922 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Monitor, skpsb, ett slags mindre pansarfartyg - Monitör - Monitörsystemet, Se Växelundervisning - Moniuszko, Stanislav - Monk l. Monck, George

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pansradt manövertorn. Luftväxlingen i alla rum under
däck åstadkommes medelst fläktar. För att trots
sitt låga fribord bli i nöjaktig grad sjödugliga
måste monitorerna ha särdeles stor metacenterhöjd
(se Metacentrum). – Inom svenska flottan finnas
f. n. (1913) tre monitorer, "John Ericsson" (fig. 1),
"Thordön" och "Tirfing" (fig. 2), numera kallade "2:a
kl. pansarbåtar", alla byggda af Motala mekaniska
verkstads aktiebolag samt levererade 1865–67.
Deras dimensioner äro: längd = 60,9 m., bredd =
13,8 m., djupgående = 3,8 m., deplacement = 1,500
ton; pansartjocklek: öfverhängets sida 125 mm. i 5
plåtlag, kanontorn 270 mm. i 12 plåtlag. Farten uppgår
till vid pass 6,5 knop. Besättningsstyrkan utgöres af
111 man. Bestyckningen utgjordes urspr. af 2 st. 24
cm. kanoner ("John Ericsson" hade i stället 2 st. 38
cm. slätborrade kanoner) i gemensamt torn, hvartill
senare kom ett par kulsprutor, men fartygen ha 1895–1905
ombestyckats och ha f. n., "John Ericsson"
2 st. 15 cm. kan. och 6 st. 57 mm. kan. samt de
båda andra 2 st. 12 cm. kan. och 8 st. 57 mm. eller
47 mm. kan. Dessutom äro de försedda med 1 à 2 60
cm. strålkastare. De medelsvåra kanonerna äro å "John
Ericsson" för att erhålla större eldhöjd uppställda
ofvanpå det ursprungliga kanontornet, å "Thordön" och
"Tirfing" stå de inuti kanontornet. Ifrågavarande 2:a
kl. pansarbåtar äro till följd af sin obetydliga fart
samt sitt svaga och lågt uppställda artilleri icke
sjögående stridsfartyg, ehuru deras sjöduglighet
medger dem att äfven under tämligen hårdt väder
förflytta sig utomskärs, utan de äro hänvisade
till positionsstrider, där deras artilleri ännu
kan göra sig gällande, t. ex. vid flankering af
minlinjer. Deras ringa djupgående kan möjliggöra
för dem att där intaga lägen, hvarifrån de,
tack vare sin obetydliga målyta och däraf
följande relativa osårbarhet, kunna med fördel
upptaga strid äfven med öfverlägsen motståndare.
C. K. S.

Fig. 1. 2:a kl. pansarbåten "John Ericsson".

Fig. 2. 2:a kl. pansarbåtarna "Thordön" och "Tirfing".

Monitör (af lat. monitor, förmanare),
i skolor med växelundervisning (se d. o.) lärjunge,
som omedelbart åtnjutit lärarens undervisning och
själf är satt till att undervisa ett visst antal
af sina medlärjungar. I flottans underofficers-
och skeppsgosseskolor kallas en del af
informationsunderbefälet monitörer.

Monitörsystemet. Se Växelundervisning.

Moniuszko [månju’jkå], Stanislaw, polsk
tonsättare, f. 1819 i Litauen, d. 1872 i Warschau,
studerade 1837–39 för Rungenhagen i Berlin,
blef först privatlärare och organist i Vilna, 1858
operakapellmästare och senare konservatorieprofessor
i Warschau. Han skref 14 nationella operor (Halka,
Rokiczana, Beata m. fl.), musik till "Hamlet",
omkr. 400 sånger samt kantater, pianostycken,
en harmonilära m. m. Biogr. af Walicki (1873) och
Wilczynski (1900). Musiksällskapet i Warschau utger
M:s samlade tonverk och har inrättat ett M.-museum.
A. L.*


Monk l. Monck [ma’ijk], George, hertig af
Albemarle, engelsk krigare och statsman, f. 6
dec. 1608 i Potheridge (Devonshire), d. 3 jan. 1670,
utbildade sig 1629–38 i nederländsk krigstjänst,
deltog de följande åren som öfverstelöjtnant
vid ett engelskt regemente i några småstrider på
skotska gränsen och sändes 1641 vid utbrottet af
oroligheterna på Irland dit som öfverste. Där
gaf han prof på de egenskaper, som sedermera
kännetecknade honom: stor förmåga att upprätthålla
disciplin och vinna soldaternas tillgifvenhet,
flegmatisk kallblodighet och hemlighetsfull
förbehållsamhet. Vid inbördeskrigets utbrott mellan
Karl I och parlamentet ställde sig M. på konungens
sida, fick befäl öfver en från Irland till denne
sänd hjälpkår 1644, men blef s. å. tillfångatagen
vid Nantwich och satt till nov. 1646 inspärrad i
Tower samt fick – efter att ha formligen anslutit sig
till presbyterianerna – anställning i parlamentets
här på Irland, där han till juli 1649 med växlande
framgång bekämpade O’Neill och andra rojalistiska
upprorsmän mot parlamentsväldet. Det stillestånd han
i maj s. å. ingått med O’Neill ogillades skarpt af
parlamentet, men Cromwell gaf 1650 M. ett viktigt
befäl vid expeditionen till Skottland, hvarunder han
anförde en brigad i slaget vid Dunbar (3 okt. s. å.),
och följande år kvarlämnades som öfverbefälhafvare,
då Cromwell drog söderut mot den rojalisthär, som
inryckt i England. M. intog (1 sept.) Dundee och
fullbordade Skottlands kufvande. Som "general till
sjöss" var M. 1653 en af flottans befälhafvare
i sjökriget mot holländarna och hade, ehuru
ej förut sjövan, betydande andel i de då vunna
segrarna. Cromwell hyste stort förtroende för M.,
som från 1654 såsom militärbefälhafvare i Skottland
kväfde alla rojalistiska uppviglingsförsök och
äfven efter protektorns död till en början syntes
otillgänglig för rojalistiska lockelser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>