- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
935-936

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Monomani - Monomani 2. Psykiatr. - Monomer, bot. - Monometallism, nationalek. Se Myntfot - Monomorf, bot. - Monomorfi, enformig gestaltning - Monomorium, zool. Se Myrmicinae - Monomotapa, kafferrike - Monongahela - Monongahela 1. Stad i staten Pennsylvania - Monongahela 2. En af källfloderna till Ohio - Monopasset. Se Monosjön - Monopetal, bot. - Monopetalae, bot. Se Corolliflorae - Monoplan, flygmaskin - Monoplegi, med. Se Nernsjukdomar - Monopleurisk, bot. Se Kambrium - Monopodi, metr. enkel - Monopodial. Se Monopodium - Monopodium, bot. - Monopol, polit. ekon.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utsträckte man monomanibegreppet vida längre, i
det man till monomanierna hänförde bl. a. alla
sådana tillstånd, som kännetecknas af sjukliga
själsyttringar under samtidigt kvarstående af
skenbar tankereda. Monomaniläran motsvarar vår
tids lekmannamässiga åskådningssätt, som finner
det förhållandet anmärkningsvärdt, att en person kan
vara själssjuk och samtidigt tala och svara redigt
samt förete ett sansadt och korrekt uppförande. I
denna omständighet ligger för den, som haft tillfälle
att mera ingående beakta själslifvets möjligheter,
alls intet anmärkningsvärdt. Förmågan att i enklare
uttryckssätt och fraser tala och svara redigt och
sammanhängande är ju en förmåga, som grundar sig på
vana och sådana psykiska processer, som till viss grad
blifvit automatiska och från medvetandet kräfva endast
en flyktig kontroll. Därför säger kvarståendet af
denna förmåga i och för sig rätt litet om en persons
själstillstånd och utesluter ej förefintligheten
af tydlig sinnessjukdom. Ja, icke ens förmågan af
uppmärksamhet, skarpsinne och logisk följdriktighet
utesluter möjligheten af verklig sinnessjukdom. Det
finnes exempelvis melankoliker och maniaker (se
Melankoli och Mani), som förmå uttrycka sig klart
och redigt samt i dessa afseenden knappast lämna
något öfrigt att önska och icke dess mindre förete
de mest påfallande symtom af sinnessjukdom. Detsamma
gäller äfven och i ännu mera anmärkningsvärd grad de
förryckte (se Förryckthet). Alla dessa sjuka räknades
förr i tiden till de monomana, d. v. s. ansågos
lida af monomani. Det är lätt att inse, att en dylik
vidsträckt tillämpning af monomaniläran sammanhängde
med felaktiga psykologiska förutsättningar, och en
alldeles oriktig värdesättning af en eller annan i
och för sig föga väsentlig själsyttring, förmågan
att tala och svara redigt eller i uppförandet visa
en viss utvärtes behärskning.

Monomaniläran råkade efter hand i misskredit och är
numera för längesedan öfvergifven. Ehuru den icke
alldeles kan frånkännas ett visst raison d’être,
måste man dock anse, att densamma på det sätt och med
den omfattning, hvari den i forna dagar tillämpades,
i sina teoretiska förutsättningar varit mindre
väl grundad. Ett begrepp, som otvifvelaktigt har
sitt ursprung ur monomaniläran, återfinna vi i den
"partiella otillräkneligheten", och paragrafen 6 om
"saknad af förståndets fulla bruk" i vår gällande
strafflags 5:e kapitel bygger sin tillvaro, åtminstone
delvis, på ofvannämnda föråldrade psykologiska och
psykiatriska förutsättningar. Att denna paragraf också
tar hänsyn till den s. k. minskade tillräkneligheten
(något annat än partiell tillräknelighet) är en
synpunkt, ur hvilken sagda paragraf, vid sidan
af sina andra brister, äfven måste te sig som i
praktiskt afseende till ringa gagn för samhällets
ordning och säkerhet (se Tillräknelighet).
2. G-s.

Monomer (af grek. monos, en, och meros, del), bot.,
säges om ett fruktämne, som är bildadt af endast 1 fruktblad.

Monometallism (af grek. monos, en, och metall),
nationalek., enkel myntfot, vare sig guld- eller
silfvermyntfot som grund för ett lands myntväsen,
i motsats till bimetallism (se d. o.) l. dubbel
myntfot. Se vidare Myntfot.

Monomorf (af grek. monos, en, och morfe, gestalt),
bot., säges om sådana växter, hos hvilka alla
individer ha blommor af samma slag. Se äfven Bakteriologi, sp. 709.
G. L-m.

Monomorfi (af grek. monos, en, och morfe, form,
gestalt), enformig gestaltning, daning efter en
gemensam typ.

Monomorium, zool. Se Myrmicinæ.

Monomotapa, på 1500- och 1600-talen
omtaladt stort kafferrike vid nedre Sambesi,
sönderföll på 1700-talet och förstördes
alldeles af suluerna på 1800-talet. M. har
ofta användts som namn på ett uppdiktadt rike,
med satirisk hänsyftning på det egna landet.
J. F. N.

Monongahela [måunångehrte]. 1. Stad i nordamerikanska
staten Pennsylvania, vid floden M., 50 km. s. om
Pittsburg. 5,173 inv. (1900). Stenkolsbrytning. –
2. En af källfloderna till Ohio (se d. o.).
1–2. J. F. N.

Monopasset [m£u’nåu-]. Se Monosjön.

Monopetal (af grek. monos, en, och petalon, blad),
bot., "enbladig", kallades förr i floristiska
arbeten en sådan blomkrona, som har kronbladen
sammanväxta. Dylika kronor benämnas numera
"sambladiga’ (gamopetala l. sympetala).
O. T. S.*

Monopetalæ, bot. Se Corollifloræ,
Dicotyledoneæ och Metachlamydeæ.

Monoplan (af grek. monos, en), flygmaskin med
samtliga hufvudbärytor anordnade i ett plan. Jfr
Flygmaskin, sp. 671, och i Suppl.

Monoplegi (af grek. monos, en, och plege, slag),
med. (se t. ex. Hemiplegi). Se Nervsjukdomar.

Monopleurisk (af grek. monos, en, och pleura,
sida), bot. Se Kambium.

Monopodi (af grek. monopus, enfotig), metr.,
enkel, osammansatt versfot; jfr Dipodi.
Adj. Monopodisk.

Monopodial. Se Monopodium.

Monopodium (af grek. monos, en, och podion,
fotsteg, upphöjning, sockel), bot., skottbyggnad,
uppkommen genom ett särskildt slags förgrening,
s. k. monopodialförgrening (se Förgrening).

Monopol [-ål; grek. monopolion, af monos, ensam,
och polein, sälja], polit. ekon., makt att med
andras uteslutande utöfva en viss verksamhet. I
allmänhet inlägger man i ordet monopol betydelsen af
säljarmonopol, d. v. s. innehafvarens
makt att ensam tillhandahålla monopolföremålet,
hvilket kan utgöras af en vara, en arbetsprestation
(t. ex. transport) eller en "personlig tjänst",
till ett flertal (konkurrerande) afnämare. Dock
finnas äfven köparmonopol, hvilkas innehafvare
då ensamma representera efterfrågan efter det
af ett flertal (konkurrerande) säljare utbjudna
monopolföremålet. Monopolet kan innehas af en enda
(fysisk eller juridisk) person eller af en grupp
af sådana, som då tillsammans representera utbudet
(resp. efterfrågan) och därvid fullfölja en enhetlig
pristaktik. Emellertid förefinnas mellan monopol
i denna dess egentliga betydelse och fullständigt
fri konkurrens (då verksamhetens utöfvande står
öppet för hvem som helst) mellanstadier, som kunna
karakteriseras som blandning af monopol och konkurrens
och hvilka äro mycket vanligare än vare sig monopol
i strängaste bemärkelse eller fullständigt fri

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0494.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free