Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Monopol, polit. ekon. - Monopoli, stad i italienska Bari - Monopolisera - Monopolpriset. Se Monopol - Monoprionid, paleont. (se Graptoliter)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konkurrens. I dessa sistnämnda fall kan än tillsatsen
af monopol, än tillsatsen af konkurrens vara
öfvervägande, än kunna båda hålla hvarandra i
jämvikt. En utredning af monopolets betydelse och
verkan måste behandla äfven sådana företeelser,
som innesluta en betydlig tillsats af monopol. –
Alltefter grundvalen för monopolet skiljes mellan
rättsliga monopol (som omedelbart grunda sig på
en juridisk rättighet, t. ex. patent, litterär
eganderätt o. d.), naturliga monopol (som grunda sig
på besittningen af sällsynta naturfyndigheter e. d.,
t. ex. jord lämplig till att frambringa sällsynta
viner, guldgrufvor o. s. v.) samt faktiska monopol
(som grunda sig på vissa faktiska förhållanden,
som hvarken äro juridiska rättigheter eller bero på
besittningen af sällsynta naturfyndigheter, t. ex. då
företag kräfva så stora kapital, att endast ett fåtal
sådana kan komma till stånd, eller då flera företag,
som äro i den ställningen, att de tillsammans kunna
behärska en näringsgren, öfverenskomma om att inställa
konkurrensen och att förhindra uppkomsten af nya
konkurrenter m. m. d.). Särskildt genom uppkomsten
af en mängd sammanslutningar af sistnämnda art
(karteller, truster) har antalet faktiska monopol
högst betydligt ökats under senaste årtionden. Ofta
är dock dessa sammanslutningars monopolställning
icke fullständig, i det icke all konkurrens är
utesluten. Ofta förekomma monopol, som utgöra en
blandning af dessa olika slag. Sådant är flerstädes
fallet med vissa transportanstalter, såsom järnvägar,
post och telegraf. Då t. ex. järnvägar icke äro rena
rättsliga monopol, grundar sig deras monopolställning
dels därpå, att de i regel icke kunna komma till
stånd utan offentlig koncession, enär bl. a. deras
anläggning erfordrar expropriation af jord, dels
därpå, att anläggningskostnaderna äro så stora, att
byggande af nya, med äldre banor konkurrerande linjer
vore särdeles riskabelt och att de äldre banorna
genom sänkning af sina trafiktaxor kunna afskräcka
från sådana planer. Erfarenheten har därjämte
undantagslöst visat, att äfven i de fall, då trots
detta konkurrensbanor kommit till stånd, konkurrensen
dock snart upphört genom öfverenskommelse mellan
banorna, hvilket haft till följd, att monopolet
återställts därigenom, att banorna antingen
förenats till ett företag eller ock gemensamt
fastställt trafiktaxorna och delat trafiken eller
vinsten. – Monopol äro slutligen offentliga (stats-,
kommunal- etc.) eller enskilda. De offentliga monopolen
äro till stor del afsedda att vara beskattningsformer,
t. ex. brännvinsmonopolet, tobaksmonopolet,
saltmonopolet m. fl. Dock finnas äfven andra
viktiga offentliga monopol, såsom statsjärnvägar,
post, telegraf, gas- och elektricitetsverk i
städer m. fl. Stundom förekommer en blandning af
offentliga och enskilda monopol, såsom fallet är, då
i Sverige rättigheten att försälja brännvin i detalj
(utskänkning och utminutering) h. o. h. upplåtes åt
ett bolag. Till formen är detta monopol enskildt, enär
bolaget formellt är innehafvare af monopolet. Men
faktiskt är det en blandning af offentligt och
enskildt monopol, emedan det allmänna eger rätt att
erhålla nettovinsten af bolagets rörelse. – Ehuru i
flertalet fall den fria konkurrensen torde innebära
de säkraste garantierna för en sund utveckling af
näringslifvet, är det dock en ensidighet att h. o. h.
utdöma monopolet. I de fall, där det fungerar som
form för beskattning, är det ofta att föredraga
framför andra beskattningsformer, i det att
monopolet gör öfverflödig en mängd kostsamma
kontrollinrättningar, hvilka f. ö. aldrig kunna bli
fullt tillfyllestgörande. Men äfven i vissa andra
fall, där sådana finansiella skäl till monopol ej
föreligga, eger monopolet afgjordt företräde framför
konkurrensen, t. ex. med afseende på de förnämsta
slagen af transportanstalter (järnvägar, post,
telegraf och telefon). Särdeles bjärt framträda
konkurrensens skadliga verkningar i fråga om
järnvägar. Att sådana arter af rättsliga monopol som
patent, litterär eganderätt o. d. äro nödvändiga,
är tämligen allmänt erkändt. Naturligt är, att i
de fall, då sålunda monopol äro oundvikliga eller
nyttiga, staten bör använda till buds stående medel
för att hindra de skadliga verkningarna af dessa
monopol att göra sig gällande på sådant sätt,
att staten antingen själf öfvertager monopolet
eller genom reglementen och taxor ger bestämmelser
ang. beskaffenheten af och priset på monopolföretagens
alster och prestationer. – Det är gifvet, att den
enskilde monopolinnehafvaren sträfvar att draga
största möjliga vinst af sin monopolställning och
att hans förmåga att göra detta i första rummet
beror därpå, att han ensam eger att bestämma priset
på monopolföremålet, monopolpriset. Emellertid har
han därvid att tillse, att monopolpriset är sådant,
att det tillför honom den största möjliga samlade
vinst, hvarvid det ingalunda är sagdt, att ett mycket
högt pris per enhet är det fördelaktigaste. Tvärtom
kan, enär efterfrågan alltid minskas vid stigande
pris, till slut produkten kp (om k är den afsatta
totalkvantiteten af monopolföremålet och p priset per
enhet) vid ett fortsatt ökande af p komma att minskas,
då k aftager hastigare, än p ökas. Det fördelaktigaste
monopolpriset kan väl icke teoretiskt beräknas, men
kan tillnärmelsevis fastställas genom föregående
erfarenhet eller genom direkt experimenterande. –
Rätten att meddela (rättsliga) monopol i Sverige
är grundlagsenligt bestämd, i det att i R. F. § 60
stadgas, att konungen icke må "till vinning för sig
och kronan eller enskilda personer och korporationer
några monopolier fastställa". Detta förbud för
konungen innebär ett inskränkande af hans ekonomiska
lagstiftningsmakt, men anses icke hindra honom att med
riksdagen besluta om statsmonopol eller för allmänt
väl meddela enskilda uteslutande rättigheter. (Jfr
Höghetsrättigheter, Privilegier och Regale.)
D. D. (Å. W:son M.)
Monopoli [månåpåli], stad i italienska
prov. Bari (Apulien), vid Adriatiska hafvet och
järnvägen Bari–Brindisi. 13,740 inv. (1901;
som kommun 22,545). Biskopssäte, gymnasium,
teknisk skola. Tillverkning af olja och
tvål. Sjöfart. Nära hamnen ligger en mängd
klippgrafvar, som möjligen tillhört den
forngrekiska staden Gnathia.
J. F. N.
Monopolisera, göra till föremål för ett monopol
(se d. o.).
Monopolpriset. Se Monopol.
Monoprionid (af grek. monos, en, och
prion, såg), paleont., graptolit med alla tekalknopparna
på en och samma sida af kolonien (se Graptoliter).
A. Hng.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
