- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
979-980

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mont Blanc, Alpernas högsta berg - Montblanch, stad i spanska Tarragona - Montbretia, bot. Se Tritonia - Montbrison, stad i franska Loire - Montcalm, berg i Pyrenéerna - Montcalm de Saint-éran, Louis Joseph - Montcassel. Se Cassel - Montceau-les-Mines, stad i franska Saône-et-Loire - Mont-Cenis, pass mellan Frankrike och Italien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Aiguille de Tré-la-Tête l. Petit Mont Blanc (3,932
m.), Mont Blanc l. Bosses du dromadaire (4,810 m.),
Dôme du goûter (4,331 m.), Aiguille de Bionnassay
(4,066 m.), Mont maudit (4,471 m.), Aiguille du
géant (4,014 m.), Grandes Jorasses (4,206 m.),
Aig. de Charmoz (3,442 m.), Aig. verte (4,127
m.) och Aig. d’Argentière (3,901 m.). Kamhöjden
nedgår endast vid yttersta ändarna under 3,300 m.,
och öfver densamma föra besvärliga, ofta farliga
stigar, såsom Col du géant (3,362 m.), Col de Miage
(3,376 m.) och Col d’Argentière (3,520 m.). Omkr. 30
glaciärer finnas, af hvilka de största äro: Glacier
de Saleinoz i n., Glacier d’Argentière, Gl. du géant,
Gl. de Leschaux och Gl. de Talèfre,
hvilka tre förena sig och bilda Mer de glace (se
fig.), samt Gl. des Bossons, alla på västra sidan,
Glacier de Miage i s. samt Gl. de la Brenva och
Gl. des Grandes Jorasses i ö. Deras vatten flyter
genom Arve, Trient, Dranse och Isère till Rhône, genom
Dora Baltea till Po. – Sedan föraren J. Balmat först
ensam (1786), därefter tillsammans med naturforskaren
H. B. de Saussure m. fl. (1787) bestigit berget,
företagas bergsstigningar nu rätt ofta, äfven af
damer. Såsom nattkvarter för de bergbestigare,
som utgå från Chamonix (se d. o., med bild af Mont
Blanc från Chamonixdalen), tjänar ett litet värdshus
vid Grands Mulets, en ö i Glacier des Bossons,
hvarifrån högsta spetsen (Le monarque) nås på 6–8
timmar. Äfven utgå turisterna ofta från Courmayeur
(Cormaggiore) vid Dora Baltea samt färdas då öfver
Col du géant och på sidan af Mont maudit. Från den
snöhöljda toppen erbjuder sig en hänförande utsikt
öfver delar af Italien, Frankrike och Schweiz (inalles
omkr. 200,000 kvkm.). I v. kan man se ända till Lyon,
i n. till Schwarzwald. Sedan 1905 bygges en elektrisk
kuggstångsbana (38 km. lång) från Le Fayet (vid S:t
Gervais) till den 3,840 m. höga Aiguille de goûter (4
km. n. v. om M.). På M. finnas två meteorologiska
observatorier, det ena (på 4,365 m. höjd)
anlagdt 1890, det andra på själfva toppen 1892 (af
P. Janssen, se d. o.). 1898 förenades de till en
institution. Jfr Meteorologiska stationer (sp. 282).
(J. F. N.)
illustration placeholder
Mer de glace på Mont Blanc.


Montblanch [måntbla’nk], stad i spanska
prov. Tarragona (Katalonien) i en fruktbar dal vid
kustfloden Francoli. 5,243 inv. (1900). N. v. om M.
ruiner efter klostret Poblet med
de aragoniske konungarnas grafvar.
J. F. N.

Montbretia, bot. Se Tritonia.

Montbrison [mlbriså7], stad i franska dep. Loire
(Lyonnais), vid Loires biflod Vizezy och järnvägen
till S:t Étienne, 35 km. från denna stad. 6,564
inv. (1906). Lärar- och prästseminarium, arkeologiskt
museum. M. är en osund stad med smala gator och har i
allmänhet ett tarfligt yttre. Vid flodstranden finnas
tre gamla kalla mineralkällor. M. var förr hufvudstad
i landskapet Forez och till 1856 i dep. Loire.
(J. F. N.)

Montcalm [måka’lm], berg i Pyrenéerna, inom
franska dep. Ariège, nära spanska gränsen. 3,080 m.
J. F. N.

illustration placeholder

Montcalm de Saint-Véran [måka’lm da sä verä’],
Louis Joseph, markis de M., fransk krigare,
f. 1712, d. 1759, tjänade som infanteriöfverste i
österrikiska tronföljdskriget (1742–48) och blef
1749 kavalleriöfverste. Han hade lärt sig inse vissa
svagheter i den franska krigföringen och inlämnade
ett memorial därom. 1756 blef han som "maréchal
de camp" öfverbefälhafvare i Canada. Under nära
fyra år lyckades han hålla de engelska trupperna
stången och vann flera framgångar, liksom han
ock sökte hindra sina indianska bundsförvanters
grymhet. Men han lämnades i sticket af den dåliga
kolonialförvaltningen. 1759 försvarade han Quebec
mot general Wolfe. Under Wolfes stormningsanfall mot
Abrahamshöjderna utanför staden, hvilket afgjorde
dess öde, sårades M. dödligt liksom sin segrande
motståndare samt afled 13 sept. Ett gemensamt monument
öfver de bägge hjältarna restes på slagfältet vid
Quebec 1827. Bland den ganska rika litteraturen
om M. må nämnas F. Parkman, "M. and Wolfe" (2 bd,
1884–86), och F. Martin, "Marquis de M." (4:e
uppl. 1898).

Montcassel [mEkasä’1]. Se Cassel.

Montceau-les-Mines [masa lä mi’n], stad i
franska dep. Saône-et-Loire (Bourgogne) vid
Canal-du-centre. 9,701 inv. (1906; som kommun
26,305). Stenkolsgrufvor, en kopparhytta,
textilindustri och maskinverkstäder.
J. F. N.

Mont-Cenis [måsen!], pass på gränsen emellan franska
dep. Savoie och italienska prov. Turin, emellan Arcs
och Dora Riparias dalar, bildar gräns emellan Kottiska
och Grajiska alperna och består af en 8 km. lång,
vågformig högslätt, öfver hvilken går en sedan
äldsta tider bekant alpväg. Napoleon I lät 1802–10
anlägga en utmärkt konstväg, med en passhöjd af 2,098
m. Efter öppnandet af den af Grattoni, Sommeiller och
Grandis byggda Mont-Cenis-tunneln (på järnvägslinjen
Lyon–Chambéry–Turin), hvilken genombryter Col de
Fréjus 27 km. s. v. om passhöjden, har trafiken på
Mont-Cenis-vägen nästan upphört. Tunneln borrades
1857–70 och öppnades för trafik 1871 efter att ha
kostat närmare 75 mill. frcs.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0516.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free