- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
987-988

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montefeltro, berglandskap i italienska Pesaro e Urbino - Montefiascone, stad i italienska Rom - Montefiore, Sir Moses - Montefiore-Levi, Georges - Montefrio, stad i spanska Granada - Montegnée, kommun i belgiska Liège - Montego l. M. bay, hamnstad på Jamaica - Montégut, Jean Baptiste Joseph Émile - Monteil, Parfait Louis - Monteleone di Calabria, (Monteleone Calabro) stad i italienska Catanzaro - Montélimar, arr.hufvudstad i franska Drôme

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på samma gång som en tapper condottiere. Han lät
bygga sig ett palats i Urbino, hvilket ansågs som ett
underverk, lät öfversätta Aristoteles o. a. grekiska
författare, och hans hof var ett af de mest lysande
i Italien. Han blef 1474 hertig af Urbino. Med
hans son Guidobaldo utdog grefvarnas af M. släkt
(1508). Hertigdömet tillföll familjen della Rovere
och 1631 Kyrkostaten.
J. F. N.

Montefiascone [måntefiaskåne], stad i italienska
prov. Rom, nära Lago di Bolsena. 3,070 inv. (1901;
som kommun 9,381). Biskopssäte, gymnasium. Det
där odlade muskatellvinet är bekant under namnet
"Est, est, est" (se d. o.).
(J. F. N.)

illustration placeholder

Montefiore [måntifiå’réi], sir Moses, engelsk filantrop af
judisk börd, f. 24 okt. 1784 i Livorno, under det
att föräldrarna vistades där på en resa, d. 28 juli
1885 i Ramsgate, etablerade sig som växelmäklare
i London. Vid sidan af sin egentliga affär, från
hvilken han 1840 med stor vinst drog sig tillbaka,
egnade M. sin verksamhet åt grundandet af de första
stora brittiska assuransbolagen och det första
kontinentalgasbolaget. 1837, då han var sheriff
i London, utnämndes han till knight och 1846
till baronet. 1835–74 var M. president i Board of
deputies of british jews, hvilken korporation hade att
bevaka judarnas intressen i England. 1827–75 besökte
M. sju gånger Palestina, vidtagande utomordentliga
åtgärder till förbättring af judarnas belägenhet
där. 1846 och 1872 reste han i liknande ändamål till
Ryssland, 1864 till Marokko och 1867 till Rumänien,
öfverallt mottogo härskarna med mycken aktning hans
framställningar om skydd för judarna mot förföljelser,
äfven sultanen i Konstantinopel, där M. 1840 gjorde
ett besök med anledning af den stora judeförföljelse,
som s. å. egt rum i Damaskus. Däremot misslyckades
1859 ett försök af M. att hos Pius IX personligen
utverka återlämnandet af judegossen Mortara, som
blifvit bortröfvad och kristnad – en på sin tid mycket
omtalad händelse. Vid sidan däraf må nämnas, att M. i
början af 1860-talet med stor värme tog sig an de af
druserna förföljde kristne i Syrien. Då M. fyllde
hundra år, höllos flerstädes i den civiliserade
världen högtidligheter till hans ära, och han mottog
mer än 40,000 lyckönskningsbref och telegram.
L. L.*

Montefiore-Levi [måntifiå’röi li’väi], Georges,
engelsk-belgisk industriidkare, politiker och
filantrop, f. 1832 i England, d. 1906 i Bruxelles,
fulländade jämte Künzel 1870 uppfinningen af
fosforbrons (se d. o.) och förtjänade därpå stor
förmögenhet, som han använde på ädlaste sätt, i
det han upprättade en stor mängd vetenskapliga,
allmännyttiga och barmhärtighetsstiftelser. Han
naturaliserades som belgier och var i 18 år medlem
af belgiska senaten.

Montefrio [måntefri7å], stad i spanska prov. Granada,
vid Vilano, en biflod till Genil, och vid
norra sluttningen af Sierra Parapanda. 10,725 inv. (1900).
J. F. K.

Montegnée [matenje], kommun i belgiska prov. Liège,
vid järnvägen Liège–Bruxelles. 9,096
inv. (1904). Stenkolsgruvor.
J. F. N.

Montego l. M. bay [måntirgå~u béY], hamnstad på norra
kusten af brittisk-västindiska ön Jamaica. 6,616
inv. (1911). Lärarseminarium. Exporthandel.
J. F. N.

Montégut [mltegy], Jean Baptiste Joseph Émile,
fransk skriftställare och kritiker, f. 1825,
d. 1895, började 1847 i "Revue des deux mondes"
meddela uppsatser om amerikanska och engelska
författare, vardt 1857 ordinarie litteraturkritiker i
nämnda tidskrift och öfvergick 1862 till "Moniteur
universel". Han utgaf 1858 ett urval af sina
artiklar under titeln Libres opinions morales et
historiques.
Märkliga bland hans kritiska arbeten äro
Écrivains modernes d’Angleterre (1885–92) och Heures
de lecture d’un critique
(1891). Dessutom författade
han resebeskrifningar m. m. samt öfversatte arbeten
af Emerson, Macaulay och Shakspere.

Monteil [mätä’j], Parfait Louis, fransk
Afrikaforskare, öfverste i marininfanteriet,
f. 1855 i Paris, for 1876 som underlöjtnant till
Senegambien, blef där 1882 chef för den politiska
byrån, undersökte med Binger trakten kring öfre
Senegal samt ledde 1884–85 en topografisk mission
vid Senegal. 1890–92 förde han från Senegambien en
expedition genom Nigerländerna till Tsadsjön och
därifrån genom Sahara till Tripolis, hvilken färd han
skildrade i De S:t Louis à Tripoli par le lac Tchad
(1895). Kort därefter sänd till Franska Kongo för att
sköta stationerna vid öfre Ubangi (1893), fick han
1895 befallning att bege sig till Elfenbenskusten
och inledde ett svårt och resultatlöst krig mot
Samory. Han har sedan utan framgång sökt inträde i det
politiska lifvet och sysselsatt sig med kolonisation
i södra Tunisien.
Wbg.

Monteleone di Calabria [månteleåne-],
äfven Monteleone Calabro, stad i italienska
prov. Catanzaro (Kalabrien), ej långt från Golfo
di S. Eufemia vid järnvägen Neapel–Reggio. 9,430
inv. (1901; som kommun 12,997). Lyceum och
gymnasium. Sidenindustri. M. förstördes nästan
fullständigt af de stora jordbäfningarna 1783 och
1905. M. är identiskt med det grekiska Hipponion,
som uppges ha varit en lokrisk koloni och omnämnes
första gången 388 f. Kr., när dess invånare af
Dionysios d. ä. flyttades till Syrakusa. Romarna
anlade där 239 l. 192 en koloni, Vibo Valentia, hvars
hamn var Caesars och Octavianus’ flottstation under
deras krig med Pompejus. Rester af hamnens fasta murar
synas vid byn Bivona vid kusten. Äfven af staden själf
finnas åtskilliga byggnadsrester, och den grekiska
stadens murar kunna spåras i hela deras utsträckning,
öfver 6 km.
J. F. N.

Montélimar [mEtelimär], arrondissemangshufvudstad i
franska dep. Drôme (Dauphiné), vid järnvägen mellan
Lyon och Marseille, ej långt från Rhône. 9,162
inv. (1906; som kommun 13,554). Collège, bibliotek,
museum. Silkesindustri, tillverkning af hattar,
papper, nougat m. m. Handel med vin, tryffel och
siden. M. är romarnas Acunum, som förstördes af
västgoter och sarasener,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0520.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free