- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1001-1002

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montepulciano, kretsstad i italienska Siena - Monter, glastäkt låda - Montera - Montera 1. Tekn., fastsätta, uppställa - Montera 2. Krigsv. montera en kanon - Montereau l. M.-faut-Yonne, stad i franska Seine-et-Marne - Montereau, Perre de - Monterey - Monterey 1. (Monterrey) Hufvudstad i mexikanska Nuevo Leon - Monterey 2. Hamnstad i Kalifornien - Montero de Espinosa, Román - Monteros, dep.hufvudstad i argentinska Tucuman - Monte Rosa, bergsstock i Alperna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af Vignola. Utanför staden ligger den vackra kyrkan
Madonna di S. Biagio, som började byggas 1518 af
Sangallo d. ä. I M. (lat. Respublica politiana)
föddes kardinal Bellarmin och Angelo Ambrogini,
efter sin födelseort kallad Poliziano. M:s vin är
berömdt. Jfr Chiana.
J. C.*

Monter [månter], fr. montre (af montrer, visa),
glastäckt låda (skåp) för utställda varor eller
smärre, dyrbara museiföremål; benämning på
öfverklädda träställningar, afsedda att uppbära
smakfullt ordnade expositionsartiklar.

Montera (fr. monter). 1. Tekn., fastsätta, uppställa,
sammansätta tillverkade färdiga delar till ett helt,
t. ex. en maskin, hiss, vattenkraftanläggning,
en elektrisk belysningsanordning; infatta
(ett broderi, juveler o. s. v.). – Montage
[mltäj] l. Montering, hopsättning, uppsättning
af maskiner, aeroplan, apparater, elektriska
anläggningar o. d. (jfr Installera 2 och Montör);
infattning. – 2. Krigsv., montera en kanon,
anbringa en kanon på lavettagen (jfr Mundera).
1. G. H-r.

Montereau [måtrå] l. M.-faut-Yonne [-få iå’nn],
stad i franska dep. Seine-et-Marne (Ile-de-France),
vid Seine, där Yonne faller ut ("faut"), 79
km. s. ö. om Paris. 7,870 inv. (1906). Stor
fajansfabrik samt till verkning af annat lergods,
tegel, cement m. m. På den öfver Yonne ledande bron
nedstacks 10 sept. 1419 hertig Johan den orädde
af Burgund. 18 febr. 1814 vann Napoleon vid M. en
seger öfver en österrikisk kår under kronprinsen
af Württemberg, till följd hvaraf hela bömiska
armén måste draga sig tillbaka bortom Troyes.
(J. F. N.)

Montereau [måtrå], Pierre de, fransk arkitekt,
d. 1266, byggde 1245–48 på konung Ludvig den heliges
uppdrag Sainte Chapelle i Paris, ett sirligt gotiskt
byggnadsverk med den rikaste polykroma dekoration,
"en juvel af medeltidskonst" (restaur. af Lassus
och Viollet-le-Duc).

Monterey [månterä’j]. l. (Monterrey). Hufvudstad i
mexikanska staten Nuevo Leon, vid floden San Juan,
486 m. ö. h., vid järnvägen mellan hufvudstaden Mexico
och Förenta staternas gräns. 81,000 inv. (1910). Säte
för ärkebiskopen af Linares (sedan 1777), medicinsk
skola. M. är norra Mexicos förnämsta industristad, med
stora smälthyttor, stål- och järnverk, yllefabriker
m. m. M. med de 5 km. i n. ö. belägna varma källorna
i Topo Chico är en vinterkurort. Det anlades 1560
under namnet Santa Lucia de Leon och blef stad 1596
under namnet M. – 2. Hamnstad i nordamerikanska
staten Kalifornien, vid en vik af Stilla hafvet,
150 km. s. s. ö. om San Francisco, anlades 1770
som missionsstation och var en liflig handelsplats,
men är nu en obetydlig ort med 1,748 inv. (1900). På
grund af sitt milda och jämna klimat och de vackra
omgifningarna är M. en mycket besökt kurort.
1–2. (J. F. N.)

Montero de Espinosa [månte’rå -nå’sa], Román, spansk
dramatiker och skald, f. omkr. 1620 i Madrid, deltog
i fälttåg i Italien och Flandern. M. var i svenska
drottningen Kristinas följe på resan till Rom och har
därom gett en beskrifning i Epílogo del viaje de la
reina Christina Alexandra de Suecia desde Bruselas
á Roma
(1645), som Baena antar vara samma arbete som
det M. tillskrifna
La amazona del Norte, reina de Suecia
(1654). M. utgaf dessutom Diálogos militares y
políticos sobre las campañas y ejércitos de Flandes

(s. å.). Hans dramatiska arbeten ha delvis förblifvit
i manuskript (Nationalbiblioteket i Madrid), andra
finnas tryckta i "Colección de comedias escogidas de
las mejores de España" (1681).
Ad. H-n.

Monteros [månte’rås], departementshufvudstad i
argentinska prov. Tucuman, mellan två bifloder till
Rio Dolce. Omkr. 4,000 inv. Sockerbruk, sågverk.
J. F. N.

illustration placeholder
Dufourspetsen på Monte Rosa.

Monte Rosa [månte rasa], näst Mont Blanc den högsta
bergsstocken i Alperna, ligger i Penninska alperna
på gränsen emellan schweiziska kantonen Valais samt
italienska prov. Turin och Novara, på vattenskillnaden
emellan Rhône och Po. Ehuru dess högsta topp,
Dufourspetsen (4,638 m.; se
fig.), är 172 m. lägre än Mont Blanc, är dock M. den
väldigaste bergsstocken i Alperna och omges af det
största glaciärområdet. Af dess tolf hufvudtoppar är
ingen lägre än 4,000 m., och den djupaste insänkningen
i dess kam, Weissthor (3,576 m.), ligger 200 m. högre
än Mont Blancs medelhöjd. Medan bergmassan stupar
tämligen brant mot s., fortlöper den mot n. och
v. som en väldig högbergsmassa, en hel värld af
glaciärer och bergjättar. I v. förenar Lyskamm (4,538
m.) centralmassan med Matterhorn; mot n. fortsättes
kedjan, som blir allt lägre, med Jägerhorn (3,975
m.), Fillarhorn (3,679 m.) och det mycket besökta
Cima di Jazzi (3,818 m.) till Mischabelhörner. De
största glaciärerna äro i s. Lysglaciären, i
ö. Macugnaga-glaciären, i n. Schwarzberg- och
Findelen-glaciärerna och i v. Gornerglaciären (10
km. lång). Vattnen flyta till Rhône genom Gorner-
och Saaservisp, till Po genom Dora Baltea, Sesia
och Toce (Ticino). 3 km. nedanför Gornerglaciären
ligger byn Zermatt, en hel koloni af hotell,
hvarifrån turister bestiga bergstopparna, hvilka
trots sin höjd icke äro synnerligen svåra att nå och
alla under de sista årtiondena besökts af turister
(Dufourspetsen först 1855). I aug. 1907 öppnades på
Col d’Ollon (3,000 m. ö. h.) ett laboratorium för
högbergsforskning (Instituto scientifico Angelo Mosso,
för studier i fysiologi, botanik, bakteriologi,
meteorologi och geofysik), och på 4,560 m. höjd
ligger Campanna regina och Margerita, med fri bostad
för lärda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0527.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free