Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Monteverdi, Monteverde, Claudio - Monte Vergine, kloster i italienska Avellino - Montevideo - Montevideo 1. Departement i Uruguay - Montevideo 2. Hufvudstad i M. 1. - Monte Viso, Monviso, berg i Cottiska alperna - Monte Vulture, slocknad vulkan i Appenninerna - Montez, Lola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mera passioneradt skrifsätt. Äfven därutinnan
blef då M. epokbildande, i det han anslog
känslovarmare strängar, än de florentinare
gjorde, som nyss förut skapat operan (Peri,
Caccini) och hvilkas recitativ närmast liknade den
torra, ändlösa lektionstonen i den gregorianska
sången. M. gjorde recitativet uttrycksfullt och
lät det oftare omväxla med arioso. Han vardt äfven
fader till instrumentationskonsten genom sina
försök att karakterisera medelst instrumentens
olika klangfärg och behandlingssätt (särskildt
utbildade han stråkkvartetter som orkesterns kärna,
införde violinmässiga figurer och passager samt de
för dramatiskt uttryck betydelsefulla spelsätten
"tremolo" och "pizzicato" på stråkinstrument). Bland
hans stycken i den nya "stilo rappresentativo"
(d. v. s. operastilen) blefvo Orfeo (1607), Arianna
(1608), af hvilken endast Ariadnes berömda klagosång
(lamento) finns i behåll, Il combattimento di
Tancredi e Clorinda (1624), Proserpina rapita
(1630) och L’incoronazione di Poppea (1642) de mest
berömda. Ytterligare skref han motetter, mässor,
psalmer, hymner m. m. I sina trestämmiga Scherzi
musicali (1607) gaf han uppslag till den nyare
körvisan. I nyare verk af Choron, Kiesewetter,
Burney, Winterfeld, Reissmann m. fl. finnas mindre
kompositioner af M., hvarjämte operan "Orfeo" är
fullständigt utg. af Eitner (1881) och "Poppea"
1904 af H. Goldschmidt (i "Studien zur geschichte
der ital. oper", bd 2). Monografier öfver M. ha
skrifvits af E. Vogel (i "Vierteljahrsschrift
für musikwissenschaft", 1889), Sommi-Picenardi
(1896), R. Mitjana (i "Ord och bild", 1911) m. fl.
A. L. (E. F-t.)
Monte Vergine [må’nte ve’rdjine], kloster
i syditalienska prov. Avellino på det ganska
svårtillgängliga berget Avella (1,570 m.) ej långt
från staden Avellino (se d. o.). Klostret grundlades
1119 på ruinerna af ett Cybeletempel. Kyrkan
innehåller minnesmärken från hohenstaufernas och
fransmännens tid samt en undergörande Mariabild, en
gåfva från Katarina af Valois 1310, samt besökes
vid pingst samt 7 och 8 nov. af 70 till 80 tusen
pilgrimer. Vid foten af berget ligger ett hospits,
där de äldste munkarna bo och där det finnes ett
stort arkiv.
J. C.
Montevideo [måntevide’å]. 1. Departement i
sydamerikanska republiken Uruguay. 664 kvkm. 317,879
inv. (1909), omfattande staden M. och närmaste
omgifning. – 2. (Fullständigt San Felipe y Santiago de
M.) Hufvudstad i nämnda dep. och i republiken Uruguay,
vid mynningen af Rio de La Plata, på dess norra strand
och på östra sidan af den 1,5 km. breda M.-viken, som
bildar hamnen, under 34° 54’ 31" s. br. och 56° 12’
14" v. lgd (katedralen), 210 km. ö. om Buenos Aires,
till hvilket går en undervattenskabel. Berget M. (149
m.), efter hvilket staden uppkallats, ligger på
andra sidan af M.-viken. 291,465 inv. (1909), hvaraf
öfver en fjärdedel utlänningar (mest italienare,
spanjorer, fransmän, basker och tyskar). M. är ytterst
regelbundet byggdt, med breda gator, har gasbelysning,
elektriska spårvägar, vattenledning etc. Gamla staden
sträcker sig från Punta Sarandi vid vikens inlopp till
Plaza de Independenzia, som omges af kolonnader och
utgör medelpunkten i stadens politiska och sociala
lif. Därifrån utgår österut stadens förnämsta gata,
Calle 18 de Julio, och där
ligger stadens främsta teater, de Solis. Af andra
praktbyggnader märkas regeringspalatset vid Plaza
Mayor, kongressens samlingslokaler Cabildo och
katedralen (se fig.) vid Plaza de la Constitución,
universitetshuset, det stora hospitalet La Caridad,
börsen m. m. Hamnen är grund, och större fartyg
måste ankra utanför den, på redden, dock ha
fördjupningsarbeten, anläggning af vågbrytare,
hamnbassäng m. m. pågått sedan 1901. Staden är
ärkebiskopssäte (sedan 1897), har ett universitet
(öppnadt 1849) med 3 fakulteter (för juridik och
sociala vetenskaper, medicin samt matematik) samt
handels- och veterinärskola. Staten underhåller
därjämte två normalskolor, en teknisk läroanstalt
samt en krigsskola. I Solisteatern finnas ett
nationalmuseum och ett offentligt bibliotek. M:s
nästan enda inkomstkälla är dess handel, som förmedlar
90 proc. af republikens införsel och 70 proc. af dess
utförsel. De viktigaste exportvarorna äro ull, hudar,
torkadt kött och köttextrakt, talg och djur. Hamnen
besökes af ett 20-tal ångbåtslinjer. 1910 besöktes
den af 3,115 fartyg om 8,5 mill. ton. Från M. utgå
4 järnvägslinjer. – M. anlades 1726 och blef 1828
republikens hufvudstad.
1 o. 2. J. F. N.
 |
| Katedralen i Montevideo. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
