- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1019-1020

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montgomery (Montgomerie), svenska ätter - Montgomery 5. Robert August M. - Montgomery l. Montgomerie, normandisk släkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

År 1896 utnämndes han till vice ordf. i
justitiedepartementet. Som vetenskapsman och
universitetslärare eger M. förtjänsten af att först
ha i Finland infört den förbättrade vetenskapliga
metod, som genom den historiska skolans inflytande
hade gjort sig gällande i den tyska rättsvetenskapen
och framför allt i dess privaträtt. Bland hans
juridiska arbeten förtjäna särskildt omnämnas de
akademiska afh. Om afträdesförmån och ackord i den
utländska konkurslagstiftningen
(1869) och Om
bolagskontraktet i 1734 års lag
(1870) samt det
stort anlagda arbetet Handbok i Finlands allmänna
privaträtt
(bd I, 1889 och 1895). Därjämte innehåller
"Tidskrift utg. af Juridiska föreningen i Finland"
flera värdefulla uppsatser af hans hand, och det äfven
på andra områden än privaträttens. Likväl verkade
M. för sin vetenskap icke så mycket genom utgifna
arbeten som genom sin akademiska lärarverksamhet
och i synnerhet sina omsorgsfullt utarbetade och af
stor grundlighet utmärkta föreläsningar. M. förenade
djupa studier i romersk rätt med omfattande insikter
i nyare utländsk doktrin och lagstiftning. Detta
vetande tillgodogjorde han för den inhemska rätten,
medan han tillika genom att bygga sin tolkning af
dess institut på rättshistorisk grund, visste att
bevara dess själfständighet. Hans föreläsningar blefvo
sålunda den första verkligt vetenskapliga behandlingen
af Finlands privaträtt.

Med Finlands nyaste konstitutionella historia
(sedan 1863) är M:s namn oskiljaktigt förenadt,
och i synnerhet utöfvade han stort inflytande på
den finska lagstiftningen. Själfskrifven medlem af
ridderskapet och adeln, framstod han genom sina
vidsträckta kunskaper, sin fasta, samvetsgranna
karaktär och sitt nobla väsen som en af sitt stånds
mest betydande personligheter. Till sina politiska
åsikter var han städse frisinnad: i språkfrågan visade
han, ehuru tillgifven den svenska bildningens sak,
mot anspråken från finskt håll det största möjliga
tillmötesgående. Många bevis på förtroende fick
M. mottaga från sina ståndsbröders sida. Bland de
många uppdrag, som vid landtdagarna anförtroddes
åt M., må här nämnas blott, att han var medlem af
bankoutskottet 1863–64 och af lagutskottet 1877–78,
1882, 1891 och 1894 (de tre sistnämnda åren var
han utskottets ordf.), samt att han 1882 var vice
landtmarskalk. 1867 valdes M. till bankofullmäktig
för ridderskapet och adeln och var sedan 1868
fullmäktiges ordf. intill år 1882, då hans utnämning
till prokurator i kejserliga senaten för Finland
uteslöt möjligheten af ett återval. Betydande del tog
M. i arbetet för införande af guldmyntfot i landet,
ej blott som bankofullmäktig och landtdagsman, utan
ock som ordf. i den kommitté, som hade i uppdrag
att utarbeta lagförslag i ämnet. F. ö. må nämnas,
att M. var medlem af 1876 års kyrkomöte samt dels
ordf., dels led. i åtskilliga lagberedningskommittéer,
bland dem äfven den, som tillsatts för utarbetande
af lag om litterär eganderätt. Med synnerligen stort
intresse omfattade M. Juridiska föreningen, i hvars
centralbestyrelse han 1876–82 var ordf.

I egenskap af prokurator i senaten fick M. i rikt mått
erfara de vanskligheter Finlands politiska ställning
innebär, i synnerhet under tider, då strömningarna
i ryska riket äro mer eller mindre reaktionära, och hans läge försvårades
ytterligare genom den rådande partistriden i
landet. För sina redliga och fosterländska bemödanden
rönte han stort erkännande af sina landsmän. Den
i yttre afseende mest märkbara produkten af M:s
verksamhet som prokurator var den i alla afseenden
utmärkta berättelse om "lagskipningen och lagarnas
handhafvande i landet", som han på ämbetets vägnar
afgaf till 1885 års landtdag. Som medlem af den
vid Statssekretariatet för Finland i Petersburg
inrättade kommittén för finska ärenden sökte
M. framför allt värna landets rätt mot de angrepp,
för hvilka den redan då begynt utsättas. I sådant
syfte utgaf han 1890 på ryska språket broschyren
"Med anledning af senator Tagantseffs anmärkningar
mot Finlands strafflag". På de höga domarposter han
under några år beklädde såsom den främste i en af
landets hofrätter och i dess högsta domstol kunde
M. utöfva ett omfattande och fruktbringande inflytande
på rättskipningen i landet.

Utom Finlands gränser gjorde sig M. känd och aktad
hufvudsakligen som representant för sitt land vid
flera internationella kongresser, bland hvilka
må nämnas penitentiärkongressen i Rom 1885 samt
kongresserna för handelsrätt i Antwerpen 1885 och i
Bruxelles 1888. 1896 utsågs han till led. af svenska
Landtbruksakad.

M. var ej blott en utmärkt jurist; han var äfven en
man med mångsidig bildning och fint umgängesvett,
en ädelsinnad och human personlighet samt varm
fosterlandsvän. Dessa egenskaper ökade betydligt det
inflytande på samhällslifvet, som han genom kunskaper
och förmåga var kallad att utöfva, samt förskaffade
honom vänskap och aktning i hög grad såväl inom som
äfven utom landet.
1. (L. S.) 3. (V. M.) 5. R. A. W.

Montgomery l. Montgomerie [franskt utt. mågåmeri;
eng. utt. montga^ori], urspr. en förnäm normandisk
släkt, hvilken sedan 900-talet som stamgods
innehade grefsk. M., nu Sainte-Foy-de M. i franska
dep. Calvados, och i Frankrike lär ha utdött i
början af 1200-talet. Från Roger de M. (se M. 1),
som med Vilhelm Eröfraren kom öfver till England,
räknar, med rätt eller orätt, den ätt M. sin
härstamning, som under senare delen af medeltiden
kom att intaga en betydande ställning i England och
Skottland och hvaraf en gren i slutet af 1400-talet
öfverflyttade till Frankrike, där dess medlemmar
i flera generationer voro officerare vid franske
konungens skotska lifgarde. Den skotska grenens
hufvudman erhöll omkr. 1507 värdigheten earl af
Eglinton. Denna öfvergick 1612 genom gifte och arf
till medlemmarna af släkten Seton, som då upptogo
släktnamnet M. Denna gren fick 1859 äfven engelsk
earltitel (af Winton) med Archibald William
M.
, earl af Eglinton, f. 1812, d. 1861,
som 1852 och 1858–59 var lordlöjtnant på Irland
samt 1839 blef beryktad genom en på Eglinton Castle
anordnad lysande tornering, skildrad af Disraeli i
"Endymion". Den franska ättgrenen innehade herrskapen
Lorges (i dep. Loiret) och sedan 1543 den ursprungliga
M.-ättens grefskap i Normandie. Jfr Fraser, "Memorials
of the Montgomeries, earls of Eglinton" (1859). Jfr
Montgomery, svenska adliga ätter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0536.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free