- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1029-1030

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montluc l. Monluc, Blaise de Lasseran-Massencôme - Montluçon, stad i franska Allier - Montmartre, stadsdel i Paris - Montmartreskolan. Se Montmartre - Montmédy, arr.hufvudstad i franska Meuse - Montmirail, stad i franska Marne - Montmorency - Montmorency 1. Stad i franska Seine-et-Oise - Montmorency 2. Flod i Canada - Montmorency, fransk släkt - Montmorency 1. Matthieu II de M.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

marskalksstafven. Ännu mera bekant är M. genom sina memoarer,
Commentaires (1592; bästa nyare editionen utg. af
Société de l’histoire de France, 5 bd, 1865–72),
hvilka utgöra ett högst värdefullt bidrag till krigens
historia under tidrymden 1521–74. – M:s broder, Jean
de M.
, d. 1579 såsom biskop af Valence, användes
mycket i diplomatiska värf.

Montluçon [målysl’], stad i franska dep. Allier
(Bourbonnais), vid Cher, Berry-kanalen och
flera järnvägslinjer. 33,799 inv. (1911). Lycée,
bibliotek. M. är den förnämsta industristaden i
mellersta Frankrike och har betydande järn- och
stålverk, glas- och spegelfabriker, garfverier,
sågverk, ullspinneri, kalkugnar m. m. Commentry
stenkolsfält ligger ej långt därifrån.
(J. F. N.)

Montmartre [mlmVrtr; af lat. Mons martyrum,
"martyrberget"], höjd och stadsdel på norra
sidan af Paris, bildar sedan 1860 Paris’
18:e arrondissemang. På höjden, som är bekant
bl. a. genom sina kalkstens- och gipsbrott,
låg förr ett benediktinkloster och står nu den
stora kyrkan Sacré-Cœur (i romansk-bysantinsk
stil), påbörjad 1875 efter ritningar af P. Abadie
och invigd 1891 (klocktornet fullbordadt 1912,
dekoreringen af kyrkans inre ännu ofullbordad), och
v. om densamma ligger kyrkogården M., den äldsta
af de nuv. begrafningsplatserna i Paris. När de
allierade 1814 inträngde i Frankrike, lät Napoleon
I befästa M. Den schlesiska arméns stormning af
M. (30 mars 1814) hade Paris’ kapitulation till
följd. Under kommunupproret 1871 besattes M. af de
upproriske och försågs med batterier. Först 25 maj
s. å. fördrefvos de af Versailles-trupperna. M. har
varit och är allt fortfarande en af medelpunkterna
för det parisiska konstnärslifvet. En krets af
franska målare och tecknare från 1800-talets
sista tid har blifvit kallad Montmartreskolan,
ganska oegentligt, då man knappast kan säga,
att de bildat någon skola. De förnämste af dessa
konstnärer äro Chéret, Forain, Steinlen, Willette,
Toulouse-Lautrec och Léandre. Jfr G. Renault och
H. Chateau, "Montmartre", E. Klossowski, "Die maler
von Montmartre", och K. G. Laurin, "Skämtbilden"
(1908).
(J. F. N. G-g N.)

Montmartreskolan [mlma’rtr-]. Se Montmartre.

Montmédy [måmedi], arrondissemangshufvudstad och
fästning i franska dep. Meuse (Lothringen), vid Chiers
och järnvägen Sedan–Thionville, består af nedre och
öfre staden, den senare jämte citadellet belägen på
en hög klippa och omgifven af 8 bastioner. 2,250
inv. (1901). Öfre staden anlades och befästes
på 1200-talet samt var på 1500-talet ofta utsatt
för belägringar. 1657 intogs den af fransmännen
(för 3:e gången), som behöllo den i freden 1659
och ombyggde fästningsverken. 1815 intogs den af
nordtyska trupper. I 1870–71 års fransk-tyska
krig gaf den sig 14 dec. 1870 åt preussarna.
(J. F. N.)

Montmirail [mlmira’]], stad i franska dep. Marne
(Champagne), vid Marnes biflod Petit Morin. 2,315
inv. (1901). M. är bekant genom den största af de fyra
segrar, genom hvilka Napoleon I så mästerligt visste
att i febr. 1814 uppehålla den af Blücher anförda
schlesiska arméns framryckning mot Paris. Med 35,000
man vände Napoleon sig oväntadt mot nämnda armé,
som alltför spridd ryckte fram i
Marne-dalen. Vid Champ-Aubert föll han 10 febr. öfver
Olsufievs svaga kår och krossade densamma. Sedan han
lämnat Marmont med 10,000 man vid Étoges att iakttaga
Blüchers hufvudstyrka, gick han med återstoden mot
kårerna Sacken och York (tillsammans 37,000 man)
och slog dem 11 s. m. vid M. och 12 vid Château–Thierry.
Därefter lämnade han 10,000 man
att förfölja dem och skyndade med återstoden till
Marmont, och med dennes hjälp besegrade han Blüchers
hufvudstyrka 14 vid Étoges. Denna manöver
anses som en af de vackraste i krigshistorien och
kostade Blücher nära hälften af hans stridskrafter.
C. O. N.

Montmorency [måmåräsi]. 1. Stad i franska
dep. Seine-et-Oise (Ile-de-France), 18
km. n. om Paris. 5,311 inv. (1901). I den vackra
Montmorencydalen låg Rousseaus bekanta "Eremitage",
och i närheten ligger den af parisarna mycket
besökta Montmorencyskogen. Slottet M., från hvilket
släkten M. (se följ. art.) härstammar, förstördes
under den första franska revolutionen. – 2. Flod
i Canada, som nedanför Quebec faller ut i S:t
Lawrence och ofvanför sin mynning bildar ett 80
m. högt och 45 m. bredt fall, hvars vattenkraft
genom elektrisk transmission användes i Quebec.
1 o. 2. (J. F. N.)

Montmorency [mlmåräsi], en förnäm fransk släkt,
uppkallad efter stamslottet M. (se föreg, art.). Redan
vid år 950 nämnes bland stora länsherrar i Frankrike
Bouchard, sire de M. Sedan baroniet Bourbon 1327
upphöjts till hertigdöme, lär släkten M. ha fått
kungligt tillstånd att kalla sig "första baroner af
Frankrike" eller "första baroner i kristenheten". Den
var då sedan 1230, oafsedt äldre bigrenar, delad i
två hufvudgrenar, baronernas af M. och grenen M.-Laval.
Den senare utslocknade 1412. Den förra
delade sig sedan 1477 i en mängd grenar, bosatta i
Frankrike och Nederländerna, till en början i tre:
M.-Nivelle, hvars sista medlemmar voro den i
nederländska frihetskrigets historia ryktbare grefve
van Hoorn (se denne) och hans broder Floris, baron de
Montigny (afrättad 1570), M.-Fosseux, med många
bigrenar, och en tredje, som fick själfva stamgodsen,
med bibehållande af det enkla släktnamnet M., samt
1551 blef hertiglig genom Anne de M. (se M. 2) och
1632 utdog med dennes sonson Henri (se M. 5). Ur den
mellersta grenen utgick jämte andra familjer ett
nytt hertigligt hus M. (1767) samt de hertigliga
husen M.-Luxembourg (1662–1861; se Luxembourg)
och M.-Beaumont-Luxembourg (utslocknadt 1878),
hvilka tre grenar slutligen, enligt ett familjefördrag
af 1820, voro de enda af denna linje, som räknades
till släkten M. Hertigtiteln af 1767 utslocknade
1862, men upplifvades af Napoleon III 1864 till
förmån för den siste hertigens systerson Adalbert
de Talleyrand-Périgord (se Talleyrand) och
hans efterkommande. – Bland medlemmar af denna släkt,
till hvilken hörde 6 konnetablar och 12 marskalkar
af Frankrike, må särskildt nämnas följande.

1. Matthieu II de M., kallad Le grand connétable ("den
store konnetabeln"), d. 1230, utmärkte sig under
Filip II August vid besittningstagandet af Normandie
(1203–04), hade väsentlig del i segern vid Bouvines
(1214) och i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0541.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free