- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1035-1036

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montpelier, hufvudstad i franska Hérault - Montpensier, franskt grefskap och släktnamn - Montpensier 1. Cathérine Marie de Lorraine - Montpensier 2. Anne Marie Louise d'Orleans - Mont Perdu, hög topp i Pyrenéerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anordna kurser i franska språket och litteraturen. Vissa
terminer ha ända till 36 föreläsningar i veckan
hållits i dessa ämnen. Icke minst ha svenskar,
studenter och officerare, begagnat sig af denna
undervisning (1911 mellan 20 och 30). M. har vidare
prästseminarium, collège, lycéer för gossar och
flickor, normalskolor för lärare och lärarinnor,
konstskola, école nationale d’agriculture (1872),
högre handelsskola, ett stadsbibliotek (130,000
bd), flera museer, bl. a. Musée Fabre, bildadt af
F. X. Fabre (se denne) och näst Lilles det största
provinsmuseet i Frankrike (öfver 800 taflor),
departements- och stadsarkiv, astron. observatorium,
blind- och döfstuminstitut samt flera vetenskapliga
sällskap (bl. a. Académie des sciences et lettres,
stiftad 1706). Industrien representeras af fabriker
för ljus, tvål, kemiska artiklar, bomulls- och
yllevaror samt choklad. Handeln är mycket liflig,
i synnerhet med vin, brännvin och siden. Ån Lez har
fördjupats, så att staden har segelbar förbindelse
med Canal du Midi och med Medelhafvet, vid Palavas,
en badort. – M. (romarnas Mons puellarum, under
medeltiden Mons pessulanus) var ännu på 900-talet
en by, som tillhörde biskopen af Maguelonne,
men uppblomstrade i början af 1100-talet,
då dess medicinska skola, anlagd af araber,
började bli ryktbar. 1162–1258 höllos där fem
konsilier. Under Henrik III (1574–89) blef M. en af
hugenotternas viktigaste platser och utgjorde ett
slags själfständig republik, tills det 1622 intogs
efter en lång belägring af Ludvig XIII, som uppförde
ett citadell för att behärska staden. I M. afled
den svenske prinsen Fredrik Adolf 12 dec. 1803.
J. F. N.

Montpensier [måpäsie], fordom ett franskt
grefskap (i dep. Puy-de-Dôme), som i början af
1400-talet kom i släkten Bourbons ego. Det indrogs
till kronan af Frans I från konnetabeln Karl af
Bourbon (se Bourbon 1), men förlänades 1538 till
dennes syster och systerson och upphöjdes 1539
till hertigdöme inom den gren af ätten Bourbon den
sistnämnde tillhörde och som därefter fick namnet
Bourbon-M. Genom giftermål kom M. 1626 till Ludvig
XIII:s broder Gaston, hertig af Orléans (se d. o.), och
hans dotter (se nedan M. 2) bar titeln hertiginna af
M. Titeln "hertig af M." stannade därefter inom huset
Orléans; om dess senare bärare se d. o. Slottet M.,
där Ludvig VIII afled 1226, intogs 1591 af ligans
trupper; det raserades på Eichelieus befallning
1633. En liten by därinvid bär ännu namnet.

illustration placeholder

1. Cathérine Marie de Lorraine, hertiginna af
M., f. 1552, d. 1596, var dotter till François de
Lorraine, hertig af Guise (se d. o. 1) och förmäldes
1570 med Louis II de Bourbon, hertig af M. (f. 1513,
d. 1582). Hon hatade bittert konung Henrik III,
som förtörnat henne genom skämt öfver hennes halthet
och kärleksaffärer, samt tog redan 1588 liflig del i
"ligans" fejder mot konungen, hvarunder hon bl. a. anstiftat ett upplopp
emot honom i Paris ("barrikadernas dag" 12 maj 1588;
se Henrik, sp. 442–443). Sedan Henrik III låtit
mörda hennes båda äldre bröder Henri och Louis i
dec. s. å., dref hon den tredje, Charles (se Mayenne),
till energisk kamp mot Henrik, och hon
beskylles för att ha eggat munken Jacques Clément
till mordet på denne (aug. 1589). Äfven i sin broder
hertigens af Mayenne strider mot Henrik IV spelade
hon en viss roll, men förlikte sig omsider liksom
brodern med konungen.

illustration placeholder

2. Anne Marie Louise d’Orléans, hertiginna af
M., mest känd under namnet la Grande Mademoiselle,
f. 29 maj 1627 i Paris, d. där 5 mars 1693, var
dotter till Gaston d’Orléans, Ludvig XII:s broder,
och Marie de Bourbon, arftagerska till M. Som den
rikaste arftagerskan i Europa var hon ett eftersökt
parti, men ingen af de många ifrågasatta furstliga
förbindelserna kom till stånd. Själf tyckes hon
framför allt ha sträfvat att bli förmäld med den
unge Ludvig XIV, men hon motarbetades af Mazarin och
slöt sig då efter mycken tvekan till frondeupproret
mot det kungliga partiet 1652. Därunder drog hon
personligen i fält, utmärkte sig vid eröfringen af
staden Orléans och räddade den af Turenne i Paris’
förstad S:t Antoine hårdt ansatte Condé (2 juli
s. å.) genom att låta rikta Bastiljens kanoner
mot de kungliga trupperna. Efter Mazarins och det
kungliga partiets seger s. å. måste hon till 1657
hålla sig aflägsnad från hofvet. Intagen af passion
för kungliga gardets kapten, Gascogneadelsmannen
grefve de Lauzun (se d. o.), begärde och
erhöll hon 1670 konungens tillstånd att äkta denne,
men Ludvig återtog kort därefter, påverkad af
prinsarna, medgifvandet, och 1672 blef Lauzun insatt
i fängelse. Han frigafs först 1681 genom hertiginnans
af M. inflytande; i hemligt äktenskap förenades de,
ovisst om först då eller redan 1571, men oenighet
skilde dem snart från hvarandra (1685). Hertiginnan
egnade sig därefter under sina sista lefnadsår mest
åt andaktsöfningar. En del af sin hemgift hade hon,
för att utverka Lauzuns upptagande till nåder, måst
afstå till Ludvig XIV:s oäkta söner; återstoden af
arfvegodsen tillföll efter hennes död konungens
broder, hertigen af Orléans. – Hennes Mémoires
(1729; bäst utg. af Chéruel, 4 bd, 1858) innehålla
lifliga, men naturligtvis partiska och stundom något
omständliga och pretiösa bidrag till 1600-talets
franska hof- och sedehistoria. En uppbyggelseskrift
af henne har utgifvits af E. Rodocanachi ("Un ouvrage
de piété inconnu", 1908). Jfr Arvède Barine, "La
jeunesse de la Grande Mademoiselle" (1901) och "Louis
XIV et la Grande Mademoiselle 1652–1693" (1905).
(V.S-g.)

Mont Perdu [må perdy], näst Maladetta högsta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0544.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free