- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1039-1040

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montreal, största staden i Dominion of Canada - Montreuil - Montreuil 1. M.-sous-Bois, stad i franska Seine - Montreuil 2. M.-sur-Mer - Montreux, kurort i schweiziska Vaud - Montrose, hamnstad i skotska Forfar - Montrose, earl-, markis- och hertigtitel. Se Graham - Montrouge, stad invid Paris - Monts, fr., berg - Mont-Saint-Amand, förstad till belgiska Gent - Mont-Saint-Jean, by i belgiska Brabant - Mont-Saint-Michel, Le, ö utanför Normandie - Montserrat, Monserrat, bergskedja i spanska Barcelona

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en sådan synnerligen fördelaktigt läge vid den
plats, där oceanfarten upphör och sjöfarten på den
långa vattenvägen (nära 2,000 km.) in i hjärtat
af kontinenten genom Lachinekanalen vidtar, och
har dessutom vidsträckta järnvägsförbindelser,
bl. a. medelst Kanadiska Stillahafsbanan
(Halifax–Vancouver) och Grand-trunkbanan
(Moncton–Prince Rupert). Den står i förbindelse med
Förenta staternas järnvägsnät medelst Lachinebron
ofvanför Lachinefallen, en kantileverbro med
två midtspann, hvartdera om 124 m., på den förra
banan, och, nedanför samma fall, den 1898–99 byggda
Victoriabron, som då ersatte den äldre rörbron,
som länge ansågs vara en af de väldigaste broarna
i världen, men såsom enkelspårig slutligen befanns
otillräcklig. Omkr. 1/3 af Dominions import och nära
30 proc. af dess export gå öfver M., i värde 1910–11
resp. 116,87 och 74,33 mill. doll. Stadsstyrelsen
består af en mayor (borgmästare) och 36 aldermen,
valda för 2 år. – När J. Cartier 1535 seglade
uppför S:t Lawrence, fann han vid nuv. M. en befäst
indianstad vid namn Hochelaga. Vid Champlains
besök 70 år senare hade denna stad försvunnit under
krigen mellan huroner och irokeser. 1642 bosatte
sig franska nybyggare där, och staden fick namnet
Ville-Marie de Montreal. Den var den sista plats
fransmännen hade i Canada och uppgafs åt engelsmännen
ett år efter Quebecs fall (sept. 1760). 1775–76
var den besatt af nordamerikanska trupper under
Montgomery, men befolkningen motstod alla Franklins
öfvertalningar att resa sig mot det engelska väldet.
(J. F. N.)

Montreuil [matro7]]. 1. M.-sous-Bois [-so-bwa’],
stad i franska dep. Seine (Ile-de-France), 8
km. ö. om Paris, nära Vincennes. 43,217 inv. (i
hela kommunen 1911). Trädgårdsodling (persikor),
tillverkning af kemikalier, dockor o. a. leksaker,
pianon, porslin m. m. – 2. M.-sur-Mer
[-syr-mär], arrondissemangshufvudstad i franska
dep. Pas-de-Calais (Artois), vid Canche, 15 km. från
dess mynning, till 1866 fästning af 2:a klass. 2,883
inv. (1906). M. var medlem af hansan.
1 o. 2. (J. F. N.)

illustration placeholder
Montreux (stadens äldre del). I bakgrunden Dent du Midi.

Montreux [matro], klimatisk kurort i schweiziska
kantonen Vaud, nära östra stranden af Genèvesjön,
380 m. ö. h., består af ett stort antal på bergssluttningarna
och utefter sjön belägna byar och
landställen, af hvilka de vid sjön liggande Clarens,
Vernex, M., Territet, Veytaux m. fl. bilda
en 5 km. lång rad af hotell, "pensioner" och
villor. Inalles 14,144 inv. (1900), de fleste
reformerta. Trakten kring M., det schweiziska Nizza,
skyddas af bergen mot östan- och nordanvindarna och
är berömd för sitt härliga och sunda, fuktigt varma
klimat (årsmediet 10,5° C.), hvarför platsen plägar
rekommenderas åt bröstsjuka. M. betraktas egentligen
som en öfvergångsstation, där man uppehåller sig före
ett besök vid Rivierans kurorter eller efter en sejour
där. Säsong midten af sept.–midten af juni. Frekvensen
uppges till 100,000 kurgäster. S. ö. om M. ligger
slottet Chillon. Från Territet leder en hissbana
(se Hissbana, sp. 764) till Glion (724 m.),
från Glion en 7,68 km. lång tandbana till Rochers
de Naye.
(J. F. N. Ln.)

Montrose [måntråT^s], hamnstad i skotska
grefsk. Forfar, på en udde vid South Esks utlopp
i Nordsjön och vid en gren af Kaledoniska
järnvägen. 12,427 inv. (1901). Gymnasium
(academy), museum, dårhus, betydande linspinneri
och linneväfveri, järngjuteri, fiske och
trävaruimport (från Östersjöhamnar och Canada).
(J. F. N.)

Montrose [måntråuV], earl-, markis- och hertigtitel
inom den skotska adelsätten Graham (se d. o.).

Montrouge [måröj], stad strax s. om Paris, med
Fort M., tillhörande Paris’ fästningsverk. 17,298
inv. (1901). Stenbrott, champinjonodling, tillverkning
af brännvin, kemikalier, choklad, olja m. m.
(J. F. N.)

Monts [må], fr., plur. af mont, berg.

Mont-Saint-Amand [ml sat amä’], förstad ö. om
staden Gent, i belgiska prov. Ost-Flandern. 14,634 inv. (1904).
J. F. N.

Mont-Saint-Jean [ml sä ja’], by i belgiska
prov. Brabant, 2 km. n. om Belle-Alliance. Efter
denna by ha fransmännen uppkallat slaget vid Waterloo
l. Belle-Alliance, 1815.

Mont-Saint-Michel, Le [må sä mijä’1], en egendomlig
klippö, bestående af en granitmassa af omkr. 900
m. omkrets och 50 m. höjd, belägen ungefär 1,5
km. från stranden i S:t Michelviken emellan Normandie
och Bretagne (franska dep. Manche). Till närmaste
punkten af fastlandet går en chaussée genom den
under ebbtid blottade flygsanden, som på alla sidor
omger ön. På nordvästra sidan af berget ligger ett
i medeltiden berömdt benediktinkloster (grundlagdt
966; den nuv. klosterbyggnaden är från början af
1200-talet), omgifvet af starka befästningar. 1622
blef klostret ett hem för maurinernas kongregation
af benediktinorden. Efter revolutionen begagnades
det som statsfängelse; nu är det ett historiskt
monument. Ön hade 235 inv. 1901. En af bildning
af M. lämnas å pl. XII till art. Byggnadskonsten.
(J. F. N.)

Monts de piété [må7 de-], fr. Se Montes pietatis.

Montserrat [måntsärra^], Monserrat, en 1,238
m. hög kalkstenskedja i spanska prov. Barcelona,
brant stupande i n. ö. ned mot Llobregats dal. Dess
hufvudriktning går från ö. till v. På 887 m. höjd
ligger det berömda, år 880 (eller sannolikt tidigare)
inrättade benediktinklostret M., framför hvars bild
af den heliga jungfrun (La Santa Imagen)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free