- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1047-1048

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moore, sir John - Moore, Thomas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sedermera kämpade han mot de upproriske på Irland
(1798), var med på expeditionen till Helder
(1799), åtföljde general Abercromby till Egypten
(1800), var underbefälhafvare på Sicilien (1806)
och tjänade i Portugal (1807). I maj 1808 anlände
M. till Göteborg med 11,000 man hjälptrupper åt
det från alla håll angripna Sverige. Af misstro mot
svenskarnas vilja och förmåga att med kraft försvara
sig sökte han emellertid genast förevändningar att
återvända och afvisade alla de olika planer för
truppernas offensiva användning, som af Gustaf IV
Adolf framlades, samt begagnade sig af konungens
vägran att låta dem landstiga i Göteborg, innan man
öfverenskommit om, hvar de skulle brukas – konungen
ansåg olämpligt och obehöfligt att i landet mottaga
främmande trupper, som ej finge användas annat än för
defensiva ändamål, samt torde möjligen också befarat
Göteborgs besittningstagande af engelsmännen – till
att framkalla en konflikt med konungen, hvarigenom
han förskaffade sig den önskade anledningen att vända
tillbaka. Samma år erhöll M. befälet öfver de engelska
trupperna i Portugal. Därifrån inbröt han i Spanien
för att draga Napoleon från södra delen af detta land
och verkställde ett mästerligt återtåg till Coruña,
där han 16 jan. 1809 dödligt sårades i en segerrik
strid mot marskalk Soult. Jfr J. C. Moore (M:s
broder), "Narrative of the campaign of Sir J. M. in
Spain" (1809) och "Life of Sir J. M." (1833), "The
diary of sir J. M." (utg. af sir J. F. Maurice 1904),
och S. Clason, "Gustaf IV Adolf och general Moore" (i
"Hist. tidskr.", 1912). M:s staty (af Flaxman) är rest
i Glasgow.
A. B. B. (S. C.)
illustration placeholder


illustration placeholder

Moore [mö79], Thomas, Irlands nationalskald, f. 28
maj 1779 i Dublin af katolska föräldrar, d. 26
febr. 1852. Under gossåren fick han tillfälle att i
sällskapslifvet utveckla talanger som poet, sångare
och skådespelare. Student i Dublin 1793, förvärfvade
han sig vidsträckta insikter i antik litteratur
och slöt sig till United irishmen; särskildt den
revolutionäre entusiasten Robert Emmet (se Irland,
sp. 864) stod honom nära, och han undgick nätt och
jämt att förvisas från universitetet. 1798 graduerades
han, for sedan 1799 som advokat till London och blef
där med ett slag en förklarad gunstling i de högsta
umgängeskretsarna. 1800 utgaf han en rimmad öfv. af
Anakreons sånger, tillegnad prinsen af Wales, och
1801 anonymt Poetical works of the late
Thomas Little esq.
, hufvudsakligen älskogsdikter
i en veklig och tämligen frivol ton. M:s gynnare
skaffade honom 1803 en tjänst som registrator vid
amiralitetsrätten på Bermuda, men han vantrifdes
där, återvände redan 1804, efter ett längre besök
i Förenta staterna, och lät sedan platsen skötas af
ett ombud. I sin andra diktsamling, Odes and epistles
(1806), återgaf han sina mycket ofördelaktiga intryck
från den unga amerikanska fristaten. Kort därefter
åtog han sig att sätta ord till de karakteristiska
irländska folkmelodier, som J. Stevenson samlat
på 1790-talet. I detta värf lade M. hela sitt
hjärta, och så uppstodo hans odödliga Irish
melodies
(124 sånger i 10 samlingar, 1807–34;
"Irländska melodier", öfv. af C. R. Nyblom, 1858;
åtskilliga öfversatta af J. E. Rydqvist, 1825). I
dessa sånger förhärligar M. sinnebildligt sin
förtryckta fäderneös natur, minnen och lidanden,
dess patriotiska förtrytelse, sorg och förhoppningar,
dess barns bästa och älskvärdaste egenskaper. Svårmod,
yster lefnadsfröjd, uppflammande krigarmod, erotiskt
svärmeri uttryckas ömsevis, i makalöst klar och
melodisk form. Rikt musikaliskt begåfvad, sjöng
M. själf med oemotståndligt föredrag sina sånger till
piano. Af liknande art äro hans National melodies
(1815; sånger från vidt skilda länder) och Sacred
songs
(1816, delvis till af honom själf komponerad
musik). – Sedan han 1811 gift sig, bosatte han sig
på landsbygden, njöt det lyckligaste hemlif och
utvecklade en betydligt stegrad författarflit,
hvilken lönades med ovanligt höga arfvoden af
förläggarna. När prinsen-regenten (Georg IV) 1812
öfvergifvit whigpartiets sak, började M. dikta
politiska satirer, i hvilka han med djärfva, men
godlynta sarkasmer angrep framför allt prinsen
och torypartiets förstockade banerförare, lorderna
Castlereagh och Eldon. Längre fram blefvo äfven den
heliga alliansen och parlamentstilldragelserna mål
för hans träffsäkra satir. Dessa lätta och kvicka
satirer utgåfvos till stor del i häften; de bästa äro
Twopenny post-bag (1813), The Fudge family in Paris
(1818; en roande tidsbild), Fables for the Holy
alliance
(1823) och Odes on cash, corn, catholics
etc. (1828), alla i en mängd uppl. M. erkännes
allmänt ha därmed gett ett kraftigt handtag åt de
irländske katolikernas emancipation. – 1817 utkom
hans största diktverk, Lalla Rookh (= Tulpankind;
många uppl.; sv. öfv. af Lars Arnell, 1829–30, 2:a
uppl. 1860), hvars styrka ligger i de praktfulla
österländska naturmålningarna. Som ram kring det
hela tjänar en enkel prosanovell, och däri äro
infattade 4 poetiska berättelser: The veiled prophet
of Khorassan,
den lilla tjusande fantasien Paradise
and the peri
(satt i musik af Rob. Schumann), The
fireworshippers
(hvari M. brännmärker förtryck
och religiös ofördragsamhet) samt The light of the
haram.
Den i stort och smått genomförda lokalfärgen
var en frukt af de samvetsgrannaste förstudier. Ett
enformigt och ansträngdt intryck gör M:s andra
orientaliska diktverk, The loves of the angels (1822;
"Englarnes kärlek", öfv. af V. E. Altén, 1848;
"Änglarnes kärleksöden", öfv. af Kr. E. Fahlcrantz,
1864). Ofullbordad vardt An evening in Greece (1827),
en ramdikt med fristående inlägg. – Sedan M. 1820
företagit en italiensk resa, på hvilken han blef
förtrogen vän

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0550.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free