- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1049-1050

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moore, Thomas - Moore, brittiska botanister - Moore 1. David M. - Moore 2. Thomas M. - Moore, engelska målare - Moore 1. Henry M. - Moore 2. Albert M. - Moore, George - Moore, Frank Frankfort - Moorea. Se Eimeo - Moorhead, stad i staten Minnesota

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med Byron och diktade Rhymes on the road, var han
ett par år bosatt i Paris. Alster af hans senare
författarskap äro bl. a. romanen The epicurean
(1827; "Epikuréen", 1829, 2:a uppl. 1871), med
ämne från Isismysterierna och en förföljelse mot de
kristne i Egypten, de tre troget och varmt tecknade
biografierna Life of Sheridan (1825), Memoirs of the
life of lord Byron
(2 bd, 1830, för hvars författande
M. erhöll Byrons bref och dagböcker, dem han tyvärr
brände) och Memoirs of lord Edward Fitzgerald (1831),
skildringen Travels of an irish gentleman in search
of a religion
(1833), i hvilken katolicismen tages
i försvar, samt en stort anlagd, men ofullbordad
History of Ireland (4 bd, 1839–46), ett verk,
hvars sorgfälliga utförande kostade M. oerhörda
mödor. Hans senare år förbittrades af ekonomiska
svårigheter och sönernas dåliga uppförande. Han blef
1845 ålderdomsskröplig och förlorade minnet. – Under
hela sin bana var M. popularitetens bortskämda barn,
till en del på grund af sin öppna, lefnadsfriska,
trofasta personlighet. Han var en lyriker i
egentligaste mening, musikalisk och koloristisk, en
sjungande skald, hos hvilken ord, musik och föredrag
sammansmälte till ett. Bland kärleksskalder är han en
af de ypperste och för visso den mest musikaliske. Med
skäl har han karakteriserats som "idel förandligad
sinnlighet". Hans känsla dröjer helst vid allt,
som är ljust, praktfullt och förfinadt i naturen,
men tager å andra sidan ett starkt intryck af döden
och förgängelsen; dock höljer han blidt en rosenslöja
öfver det sorgliga, det motbjudande. Hans ytterst
rörliga fantasi finner öfverallt likheter, hvilket
gör, att sinnrikheten stundom i hans dikter intar
innerlighetens plats. Mönstergill är hans diktion
genom sitt rytmiska lif samt bildernas klarhet och
plastiska afrundning, men denna formfulländning gör
ej sällan intryck af öfverförfining. I allmänhet
tog M. i sin diktning rätt mycken hänsyn till att
behaga salongerna. Till sin politiska hållning var
han frisinnad, icke öfverskridande gränsen mellan
whig-liberalism och radikalism. – M:s Poetical works
utgåfvos i 10 bd, 1840–42, hans efterlämnade "Prose
and verse, humorous, satirical, and sentimental"
1878. Senare uppl. äro bl. a. Kents 1879 och
Rossettis 1880. Lord J. Russell utgaf 1853–56
"Memoirs, journal, and correspondence of Thomas
M.", i 8 bd. Se vidare biogr. af G. Vallat (1886
och 1895). och S. Gwynn (1905) samt G. Brandes’
teckning af M. i "Hovedströmninger", bd IV. Till
svenska ha dikter af M. öfversatts, utom af Nyblom,
äfven af N. Lovén (1831) och K. A. Melin (1885).
E. F-t.*

Moore [mo;8], brittiska botanister och
hortikultörer. 1. David M., f. 1807 i Dundee (hette
urspr. Muir), d. 9 juni 1879 i Glasnevin vid Dublin,
var direktör för den stora botaniska trädgården i
Glasnevin, vetenskaplig författare, särskildt inom
blad- och lefvermossorna. Jämte A. G. More utgaf
han Contributions towards a Cybele hibernica, being
outlines of the geographical distribution of plants
in Ireland
(1866). – 2. Thomas M., f. 29 maj 1821
i Stoke (Surrey), d. 1 jan. 1887 i Chelsea, började
sin bana som trädgårdsmästare och blef 1848 kurator
för den sedan Ph. Millers tid berömda trädgården i
Chelsea. Han ansågs för sin tids störste kännare af prydnadsväxterna,
särskildt utställningsblommorna, var själfskrifven
prisdomare vid hvarje blomsterutställning och utgaf
under skilda tider sex olika trädgårdstidskrifter,
hvaribland "The gardeners’ chronicle"
(1866–82). Mycket framstående äro hans vetenskapliga
verk öfver ormbunkarna: Handbook of british ferns
(1848; ny uppl. 1857), A popular history of the
british ferns
(1856), The ferns of Great Britain and
Ireland
(1855), Index filicum (litt. A–G, 1857–62)
samt Illustrations of orchidaceous plants (1857) m. m.
1 o. 2. C. Lmn.

Moore [möV|, engelska målare. 1. Henry M., f. 1831,
d. 1895, var en mycket högt skattad sjömålare,
beundrad i synnerhet för sina solskenseffekter öfver
hafvet. Bland hans målningar äro Sjön i juni, En
härlig resdag, Ångaren från Newhaven
och Solsken efter
regn,
som vann hedersmedalj vid världsutställningen
i Paris 1889. – 2. Albert M., den föregåendes
broder, f. 1841 i York, d. 1893, studerade i London,
målade grekiska gestalter med vacker linjerytm och
delikata färger. Hans unga damer äro dock typiska
engelskor, de intaga dekorativt verksamma ställningar,
sedan de med största omsorg ordnat sina draperiers
otaliga veck. Bland M:s mest omtyckta målningar
äro Föreläsning, Vid stranden (tre damer i rad,
Birminghams museum), Sommar, Kvartett och Sommarnatt,
1–2. G-g N.

Moore [möV], George, engelsk författare, f. 1853
(eller 1857) i Irland, studerade i London och Paris,
medarbetade i engelska tidskrifter och debuterade
1877 med diktsamlingen The flowers of passion, som
1881 följdes af Pagan poems, i hvilka han intar
en med Wildes esteticism besläktad ståndpunkt. Som
novellist följde han däremot den franska naturalismen,
med Flaubert och Zola som ledare, och väckte anstöt
för sin behandling af annars icke diskuterade
problem (Nummer’s wife 1885, den själfbiografiska
Confessions of a young man 1888, Esther Waters 1894,
sv. öfv. 1899, Evelyn Innes 1898, Sister Teresa
1901 m. fl.). Ungefär vid århundradeskiftet började
M. intressera sig för den nationella iriska rörelsen
och har skrifvit ett antal dramer (satirkomedien
The bending of the bough 1900, Diarmuid and Grania
1901, i samarbete med Yeats) och berättelser (The
untilled field
1903, The lake 1905) med nyirländsk
syftning. M. har skrifvit äfven litteratur- och
konstkritik: Impressions and opinions (1895), Modern
painting
(1893) och i Memoirs of my dead life (1906)
skildrat Rimbaud, Verlaine, Manet m. fl. M. är en af
de betydande och själfständige engelske författare,
som söka förnya sitt lands vitterhet genom nya motiv
och nya idéer, men som ha svårt att tränga igenom
den konventionalism, i hvilken kritik och publik
envist förstocka sig.
R-n B.

Moore [möV], Frank Frankfort, engelsk
romanförfattare, f. 1855, reste under många år i
Afrika, Asien och Amerika, har författat ett femtiotal
romaner och noveller, The mutiny on the ’Albatross’
(1885), I forbid the banns (1893; "Jag förbjuder
lysningen", 1899), The fatal gift (1898; "Den
ödesdigra gåfvan", 1899), m. fl., af hvilka flera äro
öfv. till svenska.
R-n B.

Moorea [mörlV]. Se Eimeo.

Moorhead [mö^hed], stad i nordamerikanska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0551.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free