Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 1065-1066 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Morastforsen. Se Charlottenberg - Morastrand, förr kyrkby - Morast skans, i Värmland - Morat. Se murten - Morata, Olympia Fulvia - Morantalla, stad i spanska Murcia - Moratin, spanska författare - Moratin, Nicolas - Moratin, Leandro - Moratorium, jur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Morastforsen. Se Charlottenberg.

Morastrand, förr kyrkoby och municipalsamhälle,
enl. k. br. 7 mars 1902 och 30 aug. 1907 köping
fr. o. m. 1908, vid Öster-Dalälfvens utlopp
i Siljan, på ett sandigt näs mellan Saxviken i
s. och Hemulån–Öster-Dalälfven i n. i Mora socken
och tingslag, Kopparbergs län. 117,8 har. 1,287
inv. (1911). Taxeringsvärde å fastigheter
1,958,700 kr. (1911), hvaraf 116,400 kr. å
jordbruksfastighet och 335,800 kr. å bevillningsfria
fastigheter. Köpingen utgör Öster-Dalarnas medelpunkt
och har betydlig rörelse. Genom Mora–Vänerns,
Mora–Älfdalens och Falun–Orsa järnvägar står den
i förbindelse med det svenska järnvägsnätet, och
den har ångbåtsförbindelse med öfriga platser vid
Siljan och Orsasjön. Där finnas flera hotell samt
gästgifvargård, postkontor, telegraf och telefon,
bankkontor (afdelningskontor af Kopparbergs enskilda
bank, A.-b. Mora folkbank), tingshus, apotek, flera
läkare (äfven tandläkare och veterinär), länslasarett
(1912), epidemisjukhus, samskola, folkhögskola och
landtmannaskola (vid Katrineberg l. Skeriol), inrättad
1907 (hufvudsakligen genom Zorns mecenatskap, med
en ståtlig samling konstverk af Zorn, Liljefors,
Tirén, Kreuger, Nordström, Fjæstad m. fl.),
slöjd- och väfskola. Många handlande och handtverkare,
mek. verkstad, flera ångsågar, väfskedsfabrik och
snickerifabrik. I planteringen vid Mora station
aftäcktes 1 juni 1903 en byst af landshöfdingen
C. Treffenberg (modellerad af V. Runeberg), och på
en kulle ett stycke ö. om kyrkan står en 11 juli 1903
aftäckt, af A. Zorn modellerad och delvis bekostad
bronsstaty (se fig.) af Gustaf Vasa
talande till Morakarlarna; på fotstycket läses
på gammalt Moramål: "Jän Gustaf Eriksson (Vase)
täled a morkarrum 1520 reited dalfolk mörkjä
1903. Gärdi Zornim". Knappt 1 km. v. om kyrkan ligger
å Morkarlbyvägen en bro (1898 ersatt med en stenbro),
under hvilken Gustaf Vasa enligt traditionen legat
gömd för danska spejare; en 1907 uppsatt minnestafla
utmärker platsen. Ett annat märkligare Vasaminne är
Utmelandsmonumentet (se d. o.), 2,5 km. s. s. ö. om
kyrkan. Midtemot på andra sidan älfmynningen ligger
Moranoret, urspr. ändpunkt för Falun–Rättvik–Mora
järnväg, hvarifrån järnvägen 1896 drogs öfver
till M. på en ståtlig kombinerad järnvägs- och
landsvägsbro.

Zorns Gustaf-Vasa-stod vid Mora kyrka.

Morast skans, i Värmland, Eda socken, s. om
Vrangsälfven och n. v. om Charlottenbergs bruk
samt därvarande landsvägsbro, byggdes i början
af 1644 af landshöfding O. Stake och anfölls 10
april s. å. förgäfves af norrmännen; men 18 nov.,
då skansen ånyo anfölls, flydde den då af bönder
bestående besättningen, hvarefter norrmännen besatte
och förstärkte M. Svenskarna under Stenbock sökte
12 mars 1645 förgäfves återtaga skansen, men 24 maj
lyckades detta. Efter 1647, då befallning om M:s
utrymmande utgafs, fick den förfalla, men 1657 blef
den åter reparerad och besatt. Då krig utbröt 1675,
fanns där blott en liten vaktskans i stånd, och denna
intogs af norrmännen 17 febr. 1679 och brändes 4 dagar
senare. 1773 utarbetades förslag till en ny skans
på denna plats, som ansågs ha fördelaktigare läge
än Eda skans, men först i juni 1808 uppfördes nya
befästningar, hvilka 9 juli besattes af norrmännen,
men redan s. d. återtogos af svenskarna. Efter
krigets slut fick M. förfalla, men ännu synas ganska
vidlyftiga lämningar på ömse sidor om landsvägen.
L. W:son M.

Morat [måra]. Se Murten.

Morata [må-], Olympia Fulvia, en af
reformationstidens lärdaste kvinnor, f. 1526
i Ferrara, d. 26 okt. 1555 i Heidelberg, var
dotter till filologen Fulvio Pellegrino Morato
(d. 1547). Hon utöfvade redan vid 15 års ålder
författarskap, höll föredrag på latin och kunde
på grekisk vers korrespondera med sin faders lärda
vänner. Till hennes tidiga utveckling bidrog, att
hon fick vistas vid det lysande hofvet i Ferrara
som sällskap åt furstinnan Renatas dotter Anna. Men
icke blott humanismen, utan äfven protestantismen
gjorde mäktigt intryck på Olympias sinne, och efter
faderns död blef hon protestant samt gifte sig 1550
med läkaren Andreas Grünthler cch följde med honom
till hans födelsestad, Schweinfurth. Vid denna stads
plundring (1553) kunde de bägge makarna med knapp nöd
rädda sig genom flykten. De därvid utståndna lidandena
åsamkade Olympia en sjukdom, som i Heidelberg, där
hennes man blifvit utnämnd till professor, ändade
hennes lif. Hennes skrifter utgåfvos första gången
1558 i Basel af Curio under titeln Olympiæ Fulviæ
Moratæ, mulieris omnium eruditissimæ, latina et
græca, quæ haberi potuerunt, monumenta. Hennes
lefnad är skildrad af bl. a. Caroline Bowles,
skalden Southeys hustru (1834), Jules Bonnet,
"Vie d’Olympie Morata" (1850; 4:e uppl. 1865), och
Fontana, "Renata di Francia" (II, 1893, s. 283 ff.).
K. H.*

Moratalla [mårata’lja], stad i spanska prov. Murcia,
vid Benamor, biflod till Segura. 12,689
inv. (1900). Vin- och olivodling.
J. F. N.

Moratin [maraton], Nicolás och Leandro,
spanska författare. Se Fernandez de Moratin (där
M. 1:s förnamn felaktigt uppges vara Leandro i
st. f. Nicolás).

Moratorium (mlat. litera moratoria, af lat. mora,
uppskof), jur. Enligt äldre rätt kunde statens
öfverhufvud eller domstolen åt gäldenär, hvilken
utan eget förvållande blifvit urståndsatt att å
förfallodagen betala sina skulder, bevilja anstånd på
viss tid med fullgörandet af denna skyldighet. Ett
sålunda medgifvet betalningsanstånd benämndes
moratorium indultum eller, då hos romarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>