- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1095-1096

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Morfinism l. Kronisk morfinförgiftning, toxik. med. - Morfinist (se Morfinism) - Morfinomani. Se Morfinism - Morfinspruta l. Pravaz' spruta, med. se vidare Injektion - Morfologi - Morfologi 1. Bot. - Morfologi 2. Zool. Se Zoologi - Morfologi 3. Miner. Se Kristallografi - Morfologi 4. Språkv. - Morfos, bot. - Morfosan, kem. - Morfotropi - Morgagni, Giovanni

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tid med kodein eller kokain, en skonsammare, men
långvarigare kur. Att utan sträng kontroll låta
patienten öfvergå från morfin till kokain, är mycket
farligt, då äfven missbruk af kokain medför en svår
förgiftningssjukdom (kokainism; se Kokain). En
del af morfinismens symtom kan tillfälligtvis kräfva
särskild medicinsk behandling. En synnerligen viktig
del af behandlingen är profylaxen, åtgärder till
att förekomma kronisk förgiftning. Upprepadt bruk
af morfin, särskildt injektioner, bör så mycket som
möjligt undvikas. Patienten själf eller hans omgifning
bör i regel ej få hand om morfinpreparat och spruta;
dessa handhas antingen af läkaren själf eller af
absolut pålitlig vårdare eller sköterska. Läkaren
bör kontrollera preparatets användning och i sådant
afseende hålla noggrann uppsikt med patienter och
sjukvårdspersonal o. s. v. Härigenom kunna många
olyckor förebyggas.
C. G. S.

Morfinist, person, som är hemfallen åt morfinmissbruk
l. behärskas af morfinomani (se Morfinism).

Morfinomani. Se Morfinism, sp. 1093.

Morfinspruta l. Pravaz’ spruta, med., är en liten
spruta, vanligen rymmande omkr. 1 kbcm. och afsedd
för insprutning af läkemedelslösningar, mest under
huden (subkutant) eller i vissa fall uti musklerna
(intramuskulärt), stundom äfven i andra tillgängliga
organ. Morfinsprutan består i regel af ett cylindriskt
glasrör med fattning af hartgummi eller metall,
med pistongstämpel af läder, kautschuk eller
bäst asbestfilt och med en fin, snedt afslipad,
skarp metallspets. Ibland består hela sprutan,
äfven pistongen med stämpel, af glas, endast
spetsen af metall. Sprutan är vanligen, antingen
på glascylindern eller på pistongskaftet, indelad i
10-delstreck, för att man må kunna inspruta en eller
flera tiondels kbcm. lösning. Se vidare Injektion.
C. G. S.

Morfologi (af grek. morfe, gestalt, och logos,
lära). 1. Bot., läran om växternas byggnad. Med
yttre morfologi l. organografi förstås läran om
växtens yttre organ (blad, blomma o. s. v.), med
inre morfologi väfnadernas (anatomi och histologi)
eller cellernas (cytologi) morfologi. – 2. Zool. Se
Zoologi. – 3. Miner. Se Kristallografi, sp. 1332. –
4. Språkv., läran om språkens byggnad, således
hvad man vanligen kallar formlära, i hvilket fall
grammatiken indelas i ljudlära (fonologi), formlära
(morfologi) och satslära (syntax). När man talar om
de olika språkens morfologi som en indelningsgrund,
menar man med morfologi läran om det sätt,
hvarpå språkelementen (rötter ensamt eller rötter,
stambildningssuffix och böjningssuffix) användas
för att framställa grammatiska förhållanden. Termen
är hämtad från naturvetenskaperna (se ofvan) och
kom till allmännare användning genom Schleicher. Se
vidare Morfem.Morfologisk [-låg-], som hör till
morfologien.
1. G. L-m. 4. K. F. J.

Morfos [mårfås], bot., växtorgans formförändring
genom inre (automorfos) eller yttre (heteromorfos)
orsaker. De yttre faktorer, som
förorsaka formförändringen, kunna vara af följande
olika slag. Man talar om mekanomorfos, när vissa
växtdelar, såsom klängen, genom beröring med en fast
kropp antaga en annan yttre form och inre byggnad,
om fotomorfos, när
ljuset verkar formbildande, hvarpå olikheten
i bladform hos Campanula rotundifolia beror,
om kemomorfos, när yttre faktorer af kemisk
natur verka formförändrande, såsom när stor
salthalt i marken åstadkommer köttiga blad, och
om barymorfos, när gestaltningsförhållandena bero
på tyngdkraftens inverkan. Jfr de biologiska
termerna Mekanomorfos och Regeneration.
G. L-m.

Morfosan, kem., är morfinmetylbromid,
C17 H19 NO3 (CH3)Br, och bildar
färglösa nålar med smältpunkt 266°.
H. E.

Morfotropi (af grek. morfe, form, och trope, vändning,
förändring) benämndes af Groth (1870) den lagbundna
förändring, som en kemisk förening undergår med
afseende på kristallformen, då väte i föreningen
ersättes af någon annan enkel eller sammansatt
radikal.
P. T. C.*

illustration placeholder

Morgagni [mårgarnji], Giovanni Baptista, italiensk
anatom, f. 1682 i Forli, d. 1771 i Padua, studerade
under Malpighi och Valsalva i Bologna, där han 1701
blef filos. och med. doktor, fortsatte sina studier
i Venezia och Padua samt praktiserade därefter dels
i Forli, dels i Bologna. 1711 blef han professor
i teoretisk medicin och 1715 i anatomi i Padua. –
I M:s Adversaria anatomica (1706, 1717–19) och
Epistolæ anatomicæ (1728, 1740) äro värderika fakta
räddade åt vetenskapen; och eftervärlden, som ännu
i dem ständigt finner något nytt, har af tacksamhet
vid flera anatomiska detaljer fäst hans namn som
upptäckare. Men det arbete, som mest gjort M. berömd,
är De sedibus et causis morborum per anatomen
indagatis libri quinque
(2 fol. vol. 1761; nyaste
uppl. i 6 bd, 1827–29). Detta arbete innehåller en
mycket stor samling af fullständiga sjukdomshistorier
med tillhörande obduktioner. Men om det redan som
sammelverk eger högt värde, fick det ett ännu
större därigenom, att det så att säga gaf uppslaget
till och därjämte bildade det egentligen första
fasta underlaget för en ny gren af den medicinska
vetenskapen, den patologiska anatomien. – Utom i rent
medicinska och anatomiska ämnen utgaf M. skrifter i
historia och fornforskning, i filologi, byggnadskonst,
landtbruk m. m.
(R. T-dt.)

Morgan, Mount [mäVnt må’g9n], berg i Queensland,
Australien, v. om hamnen Rockhampton med en af jordens
rikaste guldgrufvor, som upptäcktes 1882 och började
bearbetas 1886.
J. F. N.

Morgan [må’gan], sir Henry, f. omkr. 1635, d. 1688,
ryktbar buckanjär af walesisk börd, uppdyker efter
föga kända ungdomsöden omkr. 1666 som "amiral"
för buckanjärerna i de västindiska farvattnen och
företog under de närmast följande åren i samförstånd
med engelske guvernören på Jamaica flera lyckade
härnadståg mot spansk-amerikanska hamnar, som
plundrades eller brandskattades (bl. a. mot Porto
Bello 1668 och Panama

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:55:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbr/0574.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free