- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1097-1098

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Morgagni, Giovanni - Morgan, lady Charles. (Sydney Owenson) - Morgan, Augustus De - Morgan, Lewis Henry - Morgan, John Hunt - Morgan, sir George Osborn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1670–71). 1674 utnämndes han till vice-guvernör öfver
Jamaica och erhöll adlig värdighet. Då han emellertid
alltjämt fortfor att organisera sjöröfvarexpeditioner
och intrigerade mot den ene guvernören efter den
andre, suspenderades han 1683 från sitt ämbete,
men återfick det sommaren 1688, några veckor före
sin död. Jfr A. Morgan, "History of the family of M." (1901).

illustration placeholder

Morgan [må’gen], lady Charles, irländsk författarinna,
hette eg. Sydney Owenson, f. omkr. 1783 i Dublin,
d. 1859, fick en god uppfostran och uppträdde
brådmogen med vittra alster, men väckte uppseende
först med romanen The wild irish girl (1806; 3:e
uppl. 1856). 1812 gifte hon sig med läkaren sir
Charles Morgan och vistades med honom långa tider
i Frankrike och Italien. Änka 1843, åtnjöt hon
statspension och var in i sena ålderdomen bemärkt
för sitt fortsatta skriftställeri och sin glänsande
konversationsgåfva. Hennes romaner, bland hvilka de
bästa äro O’Donnel (1814) och The O’Briens and the
O’Flahertys
(1827), utmärkas af mycken humor och en
liflig skildring af nationella karaktärsdrag. Vidare
må nämnas romanen Ida, a woman of Athens (1809;
"Ida eller Grekland", 1822), reseskildringarna France
(1817; "Resa i Frankrike", 1822), Italy (1821; "Resa
uti Italien", 1823–25) och France in 1829 (1830;
"Frankrike, åren 1829–30", 1831), monografien Life
and times of Salvator Rosa
(1824), The book of the
boudoir
(1829; "Handbok för den eleganta verlden",
1832), Woman and her master (1840; 2:a uppl. 1855),
i hvilket arbete kvinnokönets historia tecknas,
och Passages from my autobiography (2 bd, 1859;
fortsättn. utg. af W. H. Dixon, 1862). Se biogr.
af Fitzpatrick 1860.

Morgan, Augustus De [di-må’g8n], engelsk matematiker,
f. 1806, d. 1871 som professor vid University college
i London, författade en mängd värdefulla arbeten,
af hvilka en del fått vidsträckt användning som
skolböcker i England. Han skref äfven några
afhandlingar i logik och ifrade mycket för
denna vetenskaps tillämpning på den matematiska
undervisningen. M:s förnämsta arbeten äro Elements
of arithmetic
(1830; 6:e uppl. 1876), Essay on
probabilities
etc. (1838), Formal logic (1847),
Trigonometry and double algebra (1849) och Budget of
paradoxes
(1872).
(L F.)

illustration placeholder

Morgan [mågen], Lewis Henry, amerikansk etnolog,
f. 1818 nära Aurora, New York, d. 1881 i Rochester,
New Jersey, tog sin doktorsgrad vid Union college
1840, studerade därpå juridik och utöfvade med framgång
advokatyrket i Rochester, New York. Ej långt efter att
han lämnat högskolan, begaf han sig till irokeserna,
bland hvilka han, så vidt möjligt var, lefde som en af
dem för att kunna få tillfälle studera deras samhällsskick
och seder. 1847 upptogs han formligen som medlem af
"hökarnas" klan af Senecastammen. Resultatet af dessa
hans undersökningar sammanfattades i The league of the
iroquois
(1851; ny uppl. 1904), "den första verkligt
vetenskapliga skildringen af en indianstam". Frukter
af förnyade studier voro Systems of consanguinity
and affinity of the human family
(1870) och Ancient
society or researches in the lines of human progress
from savagery through barbarism to civilization

(1877). M. skiljer här på 7 olika stadier i kulturens
utveckling: "lägre stående vildar", "vildar på ett
mellanstadium" samt "högre stående vildar". Härtill
komma "barbarer", som indelas på samma sätt, och
slutligen "civiliserade folk". Bland M:s öfriga
arbeten må nämnas The american beaver and his works
(1868) och House and house-life of the american
aborigines
(1881). M. har blifvit kallad den moderna
sociologiens grundläggare. M. var medlem af New Yorks
"assembly" 1861 och af dess senat 1868–69. 1880 blef
han president för The american association for the
advancement of science.
C. V. H.

Morgan [mågen], John Hunt, nordamerikansk krigare,
f. 1 juni 1825 i Huntsville, Alabama, slöt sig efter
nordamerikanska inbördeskrigets utbrott (1861) till de
konfedererade och uppsatte en sedermera vida beryktad
"skvadron", med hvilken han 1862 och 1863 utförde
en mängd synnerligen djärfva ströftåg (raids) in på
nordstaternas område, särskildt i staterna Kentucky,
Indiana och Ohio. Hans trupper uppgingo aldrig till
4,000 man, men med dem lyckades han döda och såra
ungefär lika många på fiendesidan och tillfångataga
mer än 15,000 man, hvarjämte han flera gånger
förstörde viktiga broar och järnvägsförbindelser samt
dyrbar nordstatsegendom. M., som i dec. 1862 blifvit
brigadgeneral, råkade 26 juli 1863 i fångenskap,
men lyckades (27 nov. s. å.) gräfva sig ut ur
fängelset i Columbus, fick i mars 1864 befäl öfver
de konfedererades trupper i sydvästra Virginia och
östra Tennessee, men blef förrädiskt öfverfallen och
skjuten i Greenville, Tennessee, 4 sept. s. å. Hans
underbefälhafvare, Basil W. Duke, har skildrat M:s
bedrifter i "History of Morgan’s cavalry" (1867).

Morgan [mågen], sir George Osborn, engelsk
jurist, politiker, f. 8 maj 1826 i Göteborg, d. 25
aug. 1897 i Moreton hall, var son till kyrkoherden
vid engelska församlingen i Göteborg, Morgan M., och
Fanny Nonnen, gjorde lysande universitetsstudier, blef
1853 advokat och tillhörde sedan 1868 underhuset. Han
blef efter liberalernas valseger 1880 judge advocate
general (generalauditör) i Gladstones andra ministär
och medlem af Privy council samt var undersekreterare
för kolonierna i Gladstones tredje ministär (jan.–juli
1886). Han upphöjdes 1892 till baronet och var under
sina sista år den walesiska gruppens ledare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0575.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free