- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1099-1100

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Morgan, sir George Osborn - Morgan, John Pierpont - Morgan, Conwy Lloyd - Morgan, Jacques Jean Marie de

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i underhuset. Bland lagar, som M. genomdref, må
nämnas dem om gift kvinnas eganderätt (1882) och om
afskaffande af kroppsstraff inom armén (1881). Han
var äfven en framstående juridisk och skönlitterär
författare.
(V. S-g.)

illustration placeholder

Morgan [må^en], John Pierpont, amerikansk finansman,
f. 1837 i Hartford, Connecticut, son af Junius
Spencer M., som var delegare i firman George
Peabody och grundläggare af J. S. Morgan & Co. i
London. M. studerade ett par år matematik vid
Göttingens universitet, men afbröt de lofvande
studierna och inträdde på bankmannabanan i sitt
hemland. 1860–64 var han agent för ofvannämnda
londonfirma, hvars chef han sedermera blef. Sedan
han 1864–71 varit medlem af firman Dabney, Morgan &
Co., inträdde han 1871 i firman Drexel, Morgan &
Co., hvars ledande man han vardt och som längre
fram ändrade sitt namn till J. P. Morgan & Co. Med
sina systerfirmor i London (Morgan, Grenfell &
Co.) och i Paris (Morgan, Harjes & Co.) har denna,
först och sist tack vare M:s snille, utvecklat sig
till ett af världens allra mäktigaste bankhus,
och M. själf är den gigantiska förgrundsfiguren
i Förenta staternas väldiga affärslif. Alltsedan
början af 1870-talet har en af hans förnämsta
uppgifter varit att bilda och leda "underwriting
syndicates", företag, som finansiera truster och
andra affärssammanslutningar. Sin mycket betydande
verksamhet att rekonstruera finansiellt sönderkörda
järnvägar och konsolidera konkurrerande sådana företag
inledde M. redan 1869; efter 1880-talets omfångsrika
och ifriga järnvägsbyggande uppstodo på flera håll
inom riket krascher och kaotiska tillstånd. M. har på
detta område drifvit sammanslutningsrörelsen därhän,
att det "system" eller den grupp, som han leder,
lär kontrollera ungefär 50,000 (eng.) mil järnvägar
inom skilda delar af Förenta staterna. 1895, under
då härskande ekonomiska depression, förmådde M. åt
regeringen uppbringa ett lån på 62 mill. dollar i
guld, hvarigenom det nödvändiga guldförrådet inom
skattkammaren återställdes. 1901 uppnegocierade M. åt
brittiska regeringen ett krigslån på 10 mill. pd st.,
och därmed kunna Förenta staterna sägas ha trädt
fram på världens penningmarknad som långifvare. Vid
bildandet af ståltrusten, "United states steel
Corporation", 1901 – det jättestora kontroll- och
intressentbolaget, med ett grundkapital af 1,100
mill. doll. – var M. den ledande och drifvande
kraften. Mellan kolgruf- och järnvägsintressen,
som stredo och konkurrerade med hvarandra, har
M. åvägabragt förlikning och konsolidering. 1902
ledde M. sammanslutningen mellan åtskilliga engelska
transatlantiska ångfartygsbolag och American
line and Red står line till den s. k. oceantrusten,
International mercantile marine company, som omfattar
öfver 120 fartyg med ett sammanlagdt
bruttotonnage på mer än 1 million. Detta
företag, som 1909 kompletterats med det
kusttrafikerande Consolidated steamship comp.,
anses dock vara ett af de mindre framgångsrika
bland dem, vid hvilka M:s namn är knutet. Efter
den finansiella panikens inträde 1907 utvecklade
M. jämte medintressenterna i hans grupp, såväl
som J. D. Rockefeller o. a. finansmän, energisk
verksamhet för att inskränka krisens hotande
omfång – för att åt de sedelutgifvande bankerna
förskaffa depositioner från regeringen, för att
åt samma banker ställa till förfogande Förenta
stats-obligationer, hvilka de hade att placera
som säkerhet för regeringsdepositionerna, för att
införskrifva guld från Europa o. s. v. Under samma
krisperiod afslutade M. för ståltrustens räkning det
uppseendeväckande inköpet af Tennessee coal and iron
comp. med dess stora malmtillgångar och anläggningar,
hvarigenom U. S. steel corporations maktställning
befästes. M. har i sin makt- och intressesfär indragit
åtskilliga af Förenta staternas största bankföretag
jämte flera s. k. trustkompanier. Samma väg ha de
stora lifförsäkringsbolagen "Equitable" och "New York
Life" gått. Man har beräknat M:s "finansiella makt"
till 10 billioner doll., en uppgift, som här meddelas
med all reservation. –. M. utmärkes af en frappant
fåordighet. Framför allt bekant är M:s samlarifver. En
stor del af hans enastående samlingar utaf målningar,
manuskript och kuriosa är placerad i London, de lära
nu skola öfverföras till Amerika. M. har donerat 1 1/2
mill. doll. till ett barnbördshus i New York
samt stora summor till läroanstalter, katedraler
etc. – Litt.: G. Aubert, "La finance américaine"
(1910), och C. Hovey, "Life of J. P. M." (1912).
E. H. T.

Morgan [nuVgon], Conwy Lloyd, engelsk djurpsykolog,
f. 1852, föreläsare i zoologi i Kapstaden 1878–84,
har därefter varit professor i psykologi och etik vid
universitetet i Bristol, hvars "principal" (rektor)
han länge varit. Han är anhängare af Weissmann (se
d. o.) och en af djurpsykologiens grundläggare;
han har anställt en hel del systematiska försök
med fågel- och däggdjursungar. M. har bl. a. utgett
Animal biology (1887; 5:e uppl. 1899), Animal life and
intelligence
(1890 f.), An introduction to comparative
psychology
(1894; 2:a uppl. 1903), Habit and instinct
(1896) och Animal behaviour (1900).

Morgan [mårgä’], Jacques Jean Marie de, fransk
geolog, egyptolog och orientalist, f. 1857
i Huisseau-sur-Cosson, egnade sig först åt
geologiska och kvartärarkeologiska studier och
utgaf bl. a. Mémoire sur les terrains crétacés
de la Scandinavie
("Mémoires de la Société
géologique de France", III, 2; 1882). 1892–97 var
han direktör för de egyptiska samlingarna i Louvre
och utgaf då bl. a. Fouilles à Dahchour (1895),
en redogörelse för de franska gräfningarna på denna
plats, samt Recherches sur les origines de l’Égypte
(1896), en utmärkt, sammanfattande framställning af
Egyptens fördynastiska stenålder och rasproblemet i
Egypten. 1898–1912 var han ledare för den franska
statens vetenskapliga (naturvetenskapliga,
arkeologiska och etnografisk-historiska)
undersökningar i Persien, hvilkas resultat framläggas
i flera fristående publikationsserier. Mest bekanta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0576.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free