- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1103-1104

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Morgenstern, Lina, född Bauer - Morgenstern, Heinrich. Se Marczali - Morgenstierne, von Munthe af, dansk-norsk släkt - Morgenstierne 1. Bredo Henrik von Munthe af M. - Morgenstierne 2. Bredo Henrik von Munthe af M. - Morgenstierne 3. Wilhelm Herman Ludvig von Munthe af M. - Morges, ty. Morsee, stad i schweiziska Vaud - Morghen, Raphaelle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

f. 1830 i Breslau, d. 1909, tysk banbrytare
för kvinnorörelsen, lefde efter sitt giftermål
(1854) i Berlin. Hon bildade och ledde 1859–66
Kvinnoföreningen för Kindergarten, stiftade
1866 Föreningen för Berlins folkkök, 1868
Barnaskyddsföreningen, 1869 en akademi för
kvinnors vetenskapliga utbildning, 1873 Berlins
husmödraförening och 1880 en landthushållningsskola
för fattiga flickor. Sedan 1889 ledde hon i flera år
tills. med två läkare kurser för sjukvård i hem. Hon
utgaf sedan 1874 "Deutsche hausfrauenzeitung" och
1889–94 "Monatsschrift für junge mädchen". Bland
hennes skrifter må nämnas Ernährungslehre (1880;
5:e uppl. 1903), Die frauen des 19. jahrhunderts
(3 bd, 1888-91) och Der häusliche beruf (1890; 6:e
uppl. 1902).
L. W-m.
illustration placeholder


Morgenstern [må’rgen-], Heinrich, ungersk
historiker. Se Marczali.

Morgenstierne, von Munthe af, dansk-norsk släkt, en
gren af norska släkten Munthe (se d. o.), härstammar
från justitierådet Bredo Munthe (f. 1701, d. 1757),
som 1755 upptogs i danskt adligt stånd under namnet
von Munthe af M.

1. Bredo Henrik von Munthe af M., sonson till
Bredo Munthe, norsk jurist, f. 27 sept. 1774,
d. 3 juni 1835 i Kristiania, afsattes 1802 som
höjesteretsadvokat i Köpenhamn från sina ämbeten
på grund af ett i en rättssak begånget formfel,
slog sig ner i Norge, fick 1810 resning i målet och
blef overretsprokurator, 1814 höjesteretsadvokat,
1816 därjämte regeringsadvokat, vann Karl XIV
Johans gunst och blef 1820 sorenskriver samt erhöll
1829 tjänstledighet för att deltaga i kommissionen
för utarbetande af bl. a. en strafflag. Han ledde
1815–16 försvaret för den anklagade generallöjtnant
B. D. v. Staffeldt (se d. o.) och utgaf
en "ehrenrettung" för denne, Historisk beretning
(2 bd, 1827-29). M. var en bland utgifvarna af
"Juridisk repertorium" (1818–23) och "Juridiske
samlinger" (1826–31).

2. Bredo Henrik von Munthe af M., den föregåendes
sonson, son af amtmannen Vilhelm Herman Ludvig (f.
1814, d. 1888), norsk rättslärd, nationalekonom,
f. 11 nov. 1851 i Kristiania, juris kandidat
1874, juris doktor 1887, blef 1887 t. f. och 1889
ord. professor i rättsvetenskap, nationalekonomi och
statistik vid Kristiania universitet. Sedan 1893
har han därjämte varit t. f. höjesteretsassessor.
1901–07 var han ordf. i universitetets
akademiska kollegium och valdes för 1912 och
perioden 1913–15 till universitetets rektor.
Sedan 1874 har han varit en ytterst flitig medarbetare
i "Aftenposten". En lång följd af år tillhörde
han det konservativa partiets avantgarde och
visade sig därunder som varm unionsvän. M. var 1889
led. af Skandinaviska kommittén ang. medborgarrätt,
1896–99 ordf. i norska handelslagkommittén och 1906
numismatisk sakkunnig i myntkommissionen. Han har varit medlem af
styrelsen för Nansenfonden, Letterstedtska föreningens
norska afdelning och Nationaltheatret, hvarjämte han
sedan 1906 varit ordf. i Statsökonomisk förening och
som ledande medverkat i många filantropiska företag
och sociala institutioner. M. har utvecklat rik
vetenskaplig produktivitet. Han har offentliggjort
bl. a. Kompensation efter norsk og romersk ret
(1878; belönad med universitetets guldmedalj), Om
erstatningsansvar for andres handlinger
(doktorsafh., i
"Norsk retstidende", 1887), Den unionelie ret (1897),
närmast en afdelning af hans juridiska hufvudverk
Lærebok i den norske statsforfatningsret (1900,
2:a fullständigt omarb. uppl. 1909; i tysk förkortad
bearb. "Das staatsrecht des königreichs Norwegen", bd
XIII i saml. "Das öffentliche recht der gegenwart",
1911), suppleradt med Den norske förvaltnings- og
næringsret
(1912). Af hans nationalekonomiska verk
må nämnas Forelæsninger över socialökonomiens
grundtræk
(1909), Det kristelig-sociale program
(1911) och Norsk socialstatistik (1912). M. har
författat norska universitetets allmänna historia
i bd l af jubileumsskriften Det kongelige Frederiks
universitet 1811–1911
(1911). Han är en af Norges få
numismatiker och har bl. a. bearbetat till utgifning
C. J. Schives efterlämnade monografi om "Forholdet
i middelalderen mellem den norske mark sölv og den
stedse forringede gangbare myntmark" (1877).

3. Wilhelm Herman Ludvig von Munthe af M., den
föregåendes broder, norsk militär, f. 27 dec. 1855 i
Kristiania, tjänstgjorde i generalstaben 1888–1907
och var 1891–1907 lärare vid krigsskolans högsta
afdelning i taktik och krigshistoria, blef 1907
öfverste samt 1912 generalmajor och chef för 4:e
brigaden (Bergen). M. utsändes som krigsstipendiat
i grekisk-turkiska kriget 1897, 1900–05 var han
adjutant hos kronprins Gustaf. M. har utgifvit
Den tysk-franske krig 1870–71 (1894) och
Uddrag af Norges krigshistorie (1906) samt har
redigerat norsk "Militærkalender" (1885–1910)
och som sekreterare i Norska turistföreningen
dess "Aarbog" (1889–93). Han anses vara en af
Norges mest framstående militära administratörer.
1–3. K. V. H.

Morges [mårj], ty. Morsee, stad i schweiziska
kant. Vaud, vid Genèvesjön och järnvägen
Genève–Lausanne, 10,5 km. v. om Lausanne. 4,438
inv. (1900). Liflig industri och handel. Gymnasium,
högre flickskolor samt många pensionat. Stor
vinodling. I de vackra omgifningarna ligger en
mängd byar, landställen och slott, bl. a. slottet
Vufflens. Vid stranden utanför M. ha anträffats
tre pålbyggnader från stenåldern samt äldre och
yngre bronsåldern. Efter den ena af dessa har
franske arkeologen G. de Mortillet kallat den
äldre bronsåldern "l’époque morgienne". – Litt.:
F. Keller, "Pfahlbauten" (Berichte, II–IV, VI–VII
i "Mittheilungen der antiquarischen gesellschaft
in Zürich", bd XII–XV, XIX), B. van Muyden och
A. Colomb, "Album des antiquités lacustres" (1896),
och J. Heierli, "Urgeschichte der Schweiz" (1901).
J. F. N. Br Sr.

Morghen [mången], Raphaello, italiensk
kopparstickare, f. 19 juni 1758 i Portici, d. 8 april
1833 i Florens, där han varit verksam sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0578.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free