- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1137-1138

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Morotsläktet, bot. - Moroxit, min. - Morpeth, stad i engelska Northumberland - Morpeth, viscount. Se Howard 12. - Morphea, med., spetälska - Morphinae, zool. Dagfjärilar - Morphium, nlat., kem., morfin - Morpho, zool. Se Morphinae - Morphy, Paul Charles

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Umbelliferæ med omkr. 60 arter, till största
delen förekommande i Medelhafsområdet och i
Orienten. Blommorna äro vanligen hvita, frukterna äro
taggiga. I Sverige finns endast en art, D. Carota,
morot (se fig.), som växer mindre allmänt på torra ställen
i södra och mellersta delarna af landet. Det är
en tvåårig, 30–80 cm. hög, sträfhårig ört med
2–3 gånger parbladiga blad och mångstrålig flock
med allmänt och enskildt svepe, vid fruktmognaden
ofvan djupt konkav i torrt väder. D. Gingidium i
Syd-Europa lämnar ett slags bdellium. – Daucus Carota
betraktas i vissa länder som ett rätt besvärligt
ogräs. Af denna art ha troligtvis ända sedan
romartiden odlats vissa former med tjock, köttig
rot. Hos oss torde morötter ha odlats sedan 1500-,
kanske 1600-talet. Experimentellt har på senare
år visats, att man genom odling under blott några
få generationer kan af den vilda moroten uppdraga
former med ätliga rötter. En mängd olika raser har
uppstått i kultur dels af hvit, dels af röd färg. De
största, mer eller mindre grofköttiga sorterna
användas som foder (se Fodermedel, den grafiska
tab., sp. 699) i synnerhet åt hästar. De öfriga
indelas i långa morötter, hvaribland St. Valerie
och Altringham, och korta, s. k. karott-morötter,
t. ex. Pariskarottmorot. De små morötterna anses
vara de finaste. Morötter användas på många sätt i
matlagning, såsom i soppor, till stufningar och på
senare tid till marmelad som ersättning för frukt.
G. L-m. C. G. D.
illustration placeholder
Morot (Daucus Carota), 1 växtens topp i blom

och därbakom ett rosettblad, 2 pålrot af ett odladt

exemplar, 3 frukt.


Moroxit, min., namn på en blågrön apatit från Arendal
i Norge.

Morpeth [må^peth], eg. Morepath, "vägen öfver
heden", stad i engelska grefsk. Northumberland,
28 km. n. om Newcastle, vid järnvägen
mellan denna stad och Berwick. 6,158
inv. (1901). Järngjuteri, spannmålshandel. I
M. och dess närhet flera slottsruiner.
(J. F. N.)

Morpeth [må^eth], viscount, engelsk adelstitel, som
plägar bäras inom släkten Howard af äldste sonen till
earlen af Carlisle. Se Howard 12.

Morphæa, med., spetälska (se d. o.).

Morpheus. Se Morfeus.

illustration placeholder
Morpho Hecuba.

Morphinæ, zool., en till fam. Nymphalidæ bland
dagfjärilarna hörande underfamilj, utmärkt framför
allt genom sina i förhållande till kroppen ovanligt
stora vingar, af hvilka de bakre med sin nedvikta
inkant undertill omfatta bakkroppen, så att af denna
underifrån ingenting kan ses. Af de omkr. 100
arterna tillhör hälften det hufvudsakligen till
Syd-Amerika inskränkta släktet Morpho (se fig.). De
ådraga sig uppmärksamheten såväl genom sin väldiga
storlek (13–21 cm. vingbredd) som framför allt genom
sina färgers underbara prakt, då de långsamt fladdra
fram utefter skogsvägarna eller då de med utsträckta
vingar sakta sväfva högt och oåtkomligt kring de
solbelysta trädkronorna. Larverna, som äro grant och
påfallande färgade, sitta om dagen hopade i stora
klungor på trädstammarna eller på grenarna till sina
näringsväxter för att först nattetid sprida sig för
att äta. Andra släkten af samma underfamilj förekomma
på de indo-malajiska öarna, men kunna hvarken i
storlek eller skönhet täfla med de sydamerikanska
arterna.
G. A-z.

Morphium, nlat., kem., morfin (se d. o.).

Morpho, zool. Se Morphinæ.

illustration placeholder

Morphy [må/fi], Paul Charles, nordamerikansk
schackspelare, f. 1837 i New Orleans, d. 1884 i
New York, var endast skolpojke, när han besegrade
ungraren Löwenthal, och visade sig vid Amerikas första
stora schacktäflan, i New York 1857, öfverlägsen
samtliga landsmän. På inbjudning af brittiska
schacksällskapet kom han 1858 öfver till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0595.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free