- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1145-1146

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Morse, Samuel Finley Breese - Morse-alfabetet. Se Telegraf - Morsee, stad. Se Morges - Morseller, farm. - Morse-signalering. Se Signal - Morsheusser, Paulus - Morsinger, invånare i Mors - Morsjansk, stad i ryska Tambov - Morsmössa, ett fästningstorn i Bohus - Morsus diaboli, lat. anat. Se Lifmoder - Morsö, dansk ö. Se Mors - Mortagne. arr.hufvudstad i franska Orne - Mortalin, ohyresmedel. Se Hemliga medel - Mortalitet, dödlighet - Mortalitet, Mortaltetsstatistik. Se Dödlighet - Mortalitet, mortalitetstabeller, dödlighetstabeller. Se Dödlighet - Mortaphis. Se Hemliga medel - Mortara, stad i italienska Pavia - Morten Mogensen. Se Martinus de Danica - Mortensen, Johan Martin - Mortensen (Töndebinder), Klaus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och Washington. I maj 1844 befordrades det första
telegrammet. M. blef elektriker vid ett telegrafbolag
i New York och professor i naturhistoria vid
Yale college. Endast delvis lyckades M. i Europas
särskilda stater tillförsäkra sig ekonomiska frukter
af sin uppfinning, som mycket snart underkastades
förbättringar af andra fackmän. 1857 tillerkändes
honom emellertid af tio europeiska stater 400,000
frcs som erkänsla för hans epokgörande arbete
på den elektriska telegrafiens område. En staty
öfver M. restes 1871 i New York. Litt.: biografier
öfver M. af Prime (1875) och Trowbridge (1901).
D. S-t.

Morse-alfabetet [må’s-]. Se Telegraf.

Morsee [mårse], stad. Se Morges.

Morseller (af lat. morsum, afbitet stycke), farm.,
ett slags små kakor, som beredas därigenom, att
socker löses i vatten och lösningen sedan kokas,
tills den kan dragas i trådar, då något verksamt
läkemedel omsorgsfullt inmänges i den mjuka
sockermassan. Denna utgjutes därefter i en fuktad
metallform och sönderskäres, sedan den kallnat, i
parallellepipediska stycken. Denna läkemedelsform
passar endast för smaklösa eller välsmakande
ämnen, ty illasmakande medel bli under en sådan
morsells lösning i munnens vätskor ännu svårare
att fördraga. I 6:e uppl. af "Svenska farmakopén"
funnos krydd-, citron- och antimonmorseller, hvilka,
likasom öfriga morseller, nu äro i Sverige bortlagda.
O. T. S.*

Morse-signalering [må’s-]. Se Signal.

Morsheusser [må’shöjser], Paulus, militäringenjör,
gick under Trettioåriga kriget i svensk tjänst samt
ledde 1632–33 Mainz’ förstärkande och byggandet af
Gustafsburg (se d. o.). Som generalkvartermästare vid
Gustaf Horns armé deltog han i slaget vid Nördlingen
(1634), men synes efter detta ha lämnat den svenska
tjänsten.
L. W:son M.

Morsinger, invånare i Mors (se d. o.).

Morsjansk, stad i ryska guv. Tambov, vid Okas biflod
Zna och järnvägen mellan Moskva och Orenburg. 25,913
inv. (1900). Realskola, flickgymnasium. Stor
omsättning af spannmål och andra landtmannaprodukter.
(J. F. N.)

Morsmössa, senare äfven Frushatt,
ett i Kristian I:s tid uppfördt
fästningstorn i Bohus (se d. o., sp. 913).
L. W:son M.

Morsus diaboli, lat. ("djäfvulsbettet"), anat. Se
Lifmoder, sp. 437.

Morsö, dansk ö. Se Mors.

Mortagne [mårta’nj], arrondissemangshufvudstad
i franska dep. Orne (Normandie). 3,383
inv. (1906). Tillverkning af linne och handskar;
häst- och spannmålshandel. Kapplöpningsbana.
J. F. N.

Mortalin, ohyresmedel. Se Hemliga medel, sp. 393.

Mortalitet (lat. mortalitas, af mors, död), dödlighet
(se d. o.). – Mortalitetsstatistik. Se Dödlighet.
Mortalitetstabeller, dödlighetstabeller. Se
Dödlighet, sp. 1225–26.

Mortaphis. Se Hemliga medel, sp. 393.

Mortara [mår-], stad i italienska prov. Pavia
(Lombardiet), 32 km. n. v. om staden Pavia. 4,640
inv. (1901; som kommun 8,631). Gymnasium, teknisk
skola. Vid M. besegrade en österrikisk
division under ärkehertig Albrekt
21 mars 1849 de sardinska divisionerna
Durando och hertigen af Savojen.
C. O. N.

Morten Mogensen. Se Martinus de Dacia.

Mortensen, Johan Martin, litteraturhistoriker,
f. 10 dec. 1864 i Malmö, vardt student 1884 och
filos. doktor i Lund 1897. S. å. vardt han docent
i litteraturhistoria där, uppehöll professuren i
estetik samt litteratur- och konsthistoria i Göteborg
1898–99 och har, sedan han 1900 flyttade till Uppsala,
som docent under ett flertal terminer uppehållit
professuren där. M. har författat Profandramat i
Frankrike
(1897), Medeltidsdramat i Frankrike (1899;
öfv. till fr. 1903), den stora populära öfversikten
Från Aftonbladet till Röda rummet (1905), en samling
monografiska uppsatser ur såväl svensk som utländsk
litteratur Likt och olikt (1908), Selma Lagerlöf
(s. å.; i serien "Svenskar"), C. J. L. Almquist
(1909; i serien "Svenskar"), Clas Livijns dramatiska
författarskap
(1911) och Clas Livijns lyriska diktning
(1912) samt ett stort antal uppsatser, kritiker
och artiklar i Nordisk familjebok, "Ord och bild",
"Samlaren", m. fl. tidskrifter och tidningar,
hvarjämte han utgifvit Livijns "Bref" (1910) och
fyra delar af "Sveriges nationallitteratur". M. är en
intressant essayist och har framgångsrikt bearbetat
1800-talets svenska litteraturhistoria.

Mortensen (Töndebinder), Klaus, dansk luthersk
reformator, f. omkr. 1500 i Malmö, d. där omkr. 1576,
prästvigdes för Lunds ärkestift omkr. 1524. Efter
att under vintern 1526–27 ha studerat vid
Köpenhamns universitet, där han blef vunnen för
den lutherska reformationen, kallades han 1527
af den lutherskt sinnade malmöborgmästaren Jörgen
Kock (se d. o.) till Malmö, där han i ett utanför
staden liggande, öfvergifvet kapell höll den första
lutherska predikan (den första offentliga evangeliska
i Skåne) 29 maj 1527. På grund af ärkebiskopens i Lund
förbud för honom att vidare predika måste M. lämna
fädernestaden. Han begaf sig då jämte en nyförvärfvad
anhängare, f. d. munken Hans Spandemager, till
Haderslev i Schleswig. Hans nära ettåriga vistelse
där blef af stor betydelse. Vid dess prästseminarium
fördjupade han sig alltmer i Luthers lära och fick
äfven tillfälle att studera det praktisk-kyrkliga
lifvet i en reformerad stad. I aug. 1528 återvände
han till Malmö, försedd med skyddsbref från konung
Fredrik I. Reformationsstriden började därför på
nytt och slutade med reformationens fullständiga
seger. Malmö blef därigenom den första evangeliska
staden i Danmark. Den katolske kyrkoherden i Malmö
fick i sept. 1529 nedlägga sitt ämbete, hvilket
öfverlämnades åt M., som blef den förste evangeliske
kyrkoherden där. Ett teologiskt gymnasium för
utbildande af lutherska präster lät han inrätta,
och 1531 förrättades den första prästvigningen
(den första evangeliska i Skåne) i Malmö S:t Petri
kyrka. Oenighet mellan honom och församlingen hade
till följd hans afskedstagande 1541. Han bodde dock
fortfarande kvar i Malmö och innehade till sin död
en underordnad prästerlig syssla i en närbelägen
landsförsamling, Husie och V. Skräflinge. 1528 utgaf
M. den första danska psalmboken, hufvudsakligen
bestående af bearbetningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0599.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free