- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1159-1160

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mosaik - Mosaikbastard, bot - Mosaiksjuka på tobak

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fig. 4 och 5.) I Rom uppstod 1727 en officiell
verkstad, La reverenda fabbrica pontificale del musaico,
som under namnet Studio del musaico sedan 1825
är verksam i en lägenhet i Vatikanen. Där utföras
för kyrkligt behof hufvudsakligen kopior i tafvelform
efter populära religiösa konstverk. – I
Petersburg existerar sedan början af 1850-talet en
mosaikverkstad som statsinstitution. En sådan har
någon tid funnits vid South Kensington museum
i London. Likaså eger Frankrike sedan 1876,
såsom resultat af flera föregående försök, en
École nationale de mosaique. Mosaikverkstäder
finnas f. ö. i flera länder. – Mosaikens konst har
erhållit användning vid dekorationen af byggnader,
exempelvis Pantheon och Stora operan i Paris,
katedralen i Marseille, parlamentshuset i London
m. fl. Bland enskilda personer, som verkat i dess
tjänst, bör framför alla nämnas den om utvecklingen
af Venezias glasindustri högt förtjänte Antonio
Salviati
. Under hans ledning äro mångfaldiga
större och smärre dekorativa mosaikarbeten utförda,
bland dem "Det tyska kejsardömets stiftande" kring
foten af Segermonumentet i Berlin.

Vid sidan af den här skildrade monumentala
mosaiken har vår samtid att uppvisa en s. k.
romersk mosaik, en art af konstslöjd, som,
efter samma princip som den förstnämnda, af olika
färgade glasstift, men små som knappnålshufvud,
utför allehanda småsaker, smycken, doslock, taflor
o. d., hvarå äro "utlagda" landskap, blommor,
ornament m. m. En annan samtida konstslöjdart
är den s. k. florentinska l.
pietraduramosaiken, egentligen ett slags inlagdt arbete,
analogt med marketeri, ehuru materialet här är
marmor och andra stenarter. Med dess teknik utföras
prydnadsföremål, från bordskifvor och möbelfyllningar
till småsaker såsom kråsnålar och broscher. Mönstren
framställa vanligen blommor, frukter, smådjur,
fåglar af naturalistisk hållning, stundom äfven
rena ornament, allt i lifliga, bjärta färger med
svart botten. De olika färgpartierna motsvaras här
i regel af hvar sin marmorbit. Dessa äro således på
förhand utsågade till den form de olika partierna
skola ha, medan den egentliga mosaiken sammanlägger
sina af likformiga småbitar. – Nära besläktad med
den florentinska är den indiska agramosaiken (se
Inlagdt arbete, med fig.). – En modern tillämpning
af de gamla mosaikgolfvens princip finna vi i den
nu allmänna beläggningen af golf i förstugor,
korridorer och liknande lokaler (med flisor af
bränd lera i olika färger, s. k. tiles). Detta
bruk härstammar närmast från England. – Sveriges
Nationalmuseum eger prof på flera olika slag af
mosaik, fragment af antik golfbeläggning, modern
romersk mosaik (S. Peterskyrkan, mosaiktafla)
och vackra pietraduramosaiker i olika mönster. På
Drottningholm förvaras utmärkta prof på den påfliga
mosaikfabrikens verksamhet under 1700-talet. På
Konstnärshusets i Stockholm fasad finns mosaik
efter teckning af G. Kallstenius. – Jfr Gerspach,
"La mosaique" (1881), de Rossi, "Musaici cristiani"
(1872–1900), och E. Müntz, "La mosaique chrétienne
pendant les premiers siècles" (1893). Om bysantinska
mosaiker se Diehl, "Manuel d’art byzantin" (1910).
Upk.* G-g N.
illustration placeholder
Fig. 4. Mosaikgolf af marmor i Milanos domkyrka.

illustration placeholder
Fig. 5. Marmorinläggning (mosaik) på golfvet i Sienas domkyrka.


Mosaikbastard, bot., en bastard, hos hvilken
stamarternas egenskaper ej förekomma blandade,
utan uppträda vid sidan af hvarandra. Många af våra
prydnadsväxter med spräckliga blommor äro troligen
mosaikbastarder.
G. L-m.

Mosaiksjuka på tobak. Fram på sommaren ser man
vanligen här och där i tobakslanden plantor, som
förete ett egendomligt, abnormt utseende. På bladen
framträda mörkt gröna, nästan ogenomskinliga fläckar,
omväxlande med ljusare, genomlysande. Fläckarna
förläna bladet, om det hålles emot dagern, ett
mosaikartadt utseende. De mörka fläckarna växa
kraftigt, bildande upphöjda bucklor, medan de ljusa
afstanna i växt. Sjukdomen kan spridas till frisk
planta, om saft från ett sjukt blad införes i ett
sår på den friska. Efter 3–6 veckor blir äfven den
friska plantan sjuk. Orsaken till sjukdomen känner
man ej än. Man har mestadels gissat på ytterligt små
bakterier. Sådana ha emellertid, trots mycket sökande,
ej kunnat påvisas, hvarken medelst mikroskop eller
genom kultur. Möjligen är sjukdomsalstraren, såsom ock
påståtts, ett flytande smittämne ("contagium vivum
fluidum"). Sjukdomen angriper alla kulturraser af
virginisk tobak (Nicotiana tabacum), men visar sig
ej på bondtobak (N. rustica). Den är känd från nästan
alla tobaksodlande länder.
J. E-n.

Mosaikteorien, biol., uppställd af W. Roux,
utgår från det antagandet, att kärnan i ägg- och
sädescellen är bärare af ärftlighetssubstansen
(af det s. k. idioplasmat) och att denna under den
individuella utvecklingsprocessens förlopp fördelas
kvalitativt olika på de senare uppkommande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0606.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free