- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1175-1176

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mosheim, Johann Lorenz von - Mosilikatse. Se Matabele - Mosivatunja, vattenfall i Sambesi - Mosjesj, kafferhöfding - Mosjö (Mosås), socken i Örebro län - Mosjöen, lastageplats i Norge - Moské

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kyrkohistoriker. Med skäl betecknas han som den
nyare kyrkohistoriens fader. Kyrkohistoriska
forskningar finge icke behärskas af dogmatiska eller
polemiska syften, men icke heller stanna vid blotta
notissamlandet: det gällde att intränga i hvad kyrkan
verkligen uppleft och därigenom klarare kunna bedöma
den kyrkliga samtiden. Bland hans verk märkas först
och främst Institutionum historiæ ecclesiasticæ
antiquæ et recentioris libri IV
(1755; tysk öfv. i
7 bd, 1786–96) samt Dissertationes ad historiam
ecclesiasticam pertinentes
(1732–43). Bland M:s
öfriga skrifter märkes det omfångsrika arbetet
Sittenlehre der heiligen schrift. Af hans berömda
predikningar Heilige reden (1725 ff.) utkommo flera
samlingar och upplagor. Sina homiletiska grundsatser
har han uttalat i företalen till dessa samt i
Anweisung erbaulich zu predigen (2:a uppl. 1771).
G. A-n.
illustration placeholder


Mosilikatse. Se Matabele.

Mosivatunja, vattenfall i Sambesi (se d. o.).

Mosjesj (eng. Moshesh), kafferhöfding, skapare af
basutofolket i Syd-Afrika som politisk enhet,
f. omkr. 1790, d. 1870, samlade på 1820-talet flera
spridda stammar, som upprifvits under suluernas
eröfringståg, anlade 1824 klippborgen Taba
Bosigo, tillbakaslog 1831 matabelefolkets
angrepp under Mosilikatse och var sedan den mäktigaste
negerfursten i landet n. om Oranjefloden. Om basuto
under M. se vidare Basutoland.

Mosjö (Mosås), socken i Örebro län, Örebro härad.
3,528 har. 1,382 inv. (1911). M. bildar med Täby ett pastorat
i Strängnäs stift, Örebro kontrakt.

Mosjöen, lastageplats (med rättigheter
sedan 1 jan. 1875) vid Vefsenelvens utlopp
i Vefsenfjorden, Nordlands amt, Norge. 1,697
inv. (1910; 1,369 år 1900). M. har vatten- och
elektricitetsverk. Viktigaste utförselvaror äro
timmer, båtar, vildt och malm från Svenningdalens
grufvor. Timmertransporten sker från M:s egentliga
hamn, fiskeläget Halsöen, strax n. om M. I M. utkomma
"Helgelands tidende" och "Nordlands folkeblad",
bägge 2 ggr i veckan. Söndre Haalogalands regementes
lägerplats är M.; det alldeles utanför stadens gräns
liggande Dolstadören var exercisplats till 1911, då
den förlades till Drevjen, ett kort stycke längre ut
vid Vefsenfjorden.
K. V. H.

illustration placeholder
Fig. 1. Mihrab och (t. h) minbar i El-Muaijad-moskén, Kairo.

Moské (fr. mosquée, sp. mezquita, arab. mesdjid,
i Egypten uttal. mesgid, "knäböjningsställe"),
bygnk.) det västeuropeiska namnet på byggnader för
den islamitiska gudstjänstens förrättande. I moskén
samlas de troende för tvagning och bön; där föreläses
ur koranen och hållas predikningar (se Chútbe). I
äldre tider samlades man om fredagarna (hvilodagen)
i de stora moskéerna, djami (urspr. mesdjid-el-djami,
"samlingsmoské"). Muhammedanen skall, då han beder,
vända sig mot Mekka, den heliga staden.
I moskén angifves riktningen (kibla, se d. o.) genom
en nisch, mihrab (se d. o.) i den vägg, som vetter
mot Mekka. Denna bönnisch är den rikast sirade
detaljen i moskén (se nedanstående fig. 1 och fig. i
art. Mihrab). Till höger om
mihrab har predikstolen, mimbar l. minbar (se
d. o. och fig. 1) sin plats samt ett stycke ifrån
dessa, längre ned i moskén, en estrad, dakke,
hvarifrån koranens ord återupprepas för det
längst bort stående folket. Byggnadens hufvudaxel
går i allmänhet genom mihrab, hvadan moskén blir
"orienterad" mot Mekka och alltså icke i ett bestämdt
väderstreck såsom de kristna kyrkorna. – Någon
genom tiderna fortlöpande fastslagen planform för
moskén finnes icke. Efter hand som islam utbredes,
upptagas från de besegrade folkens byggnadskonst
karakteristiska konstruktioner och motiv. Dessa
omsättas och samarbetas småningom till något,
som under den gemensamma rubriken sarasensk eller
muhammedansk stil under en tidrymd af mer än 1200 år
(från 600-talets midt intill våra dagar) frambragt
en skiftande mångfald af märkliga byggnadsverk
från Spanien i väster till Indien i öster. –
Sedan omkr. midten af 600-talet det sarasenska
väldet underlagt sig Syrien, Egypten, norra Afrika
och Persien samt på 700-talet Spanien och Sicilien,
blefvo Damaskus och Kairo centra för den muhammedanska
kulturen. Inflytandet från gammal egyptisk och
syrisk byggnadskonst ger sig ock till känna i
moskéns plananläggning. Den äldsta moskétypen bär
omisskännliga drag af det egyptiska templet. Innanför
höga, endast af portar genombrutna murar bildas en vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0614.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free