- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1179-1180

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moské

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och djupare södra korsarmen ansluter sig sultan Hasans
grafkapell, maksura, öfver hvilket hvälfver sig en 55
m. hög kupol (se fig. 1 å pl. till art. Kairo). Moskén
uppfördes 1356–59 af sultan Hasan och torde vara
ett af den arabiska byggnadskonstens förnämsta
verk. Vinklarna mellan korsarmarna upptagas af
bostäder för mosképersonalen, celler för pilgrimer,
skolsalar m. m. (Jfr Arabisk konst samt bilder i
art. Bagdad och Damaskus.)

illustration placeholder
Fig. 5.

Fig. 6.

Fig. 7.

Fjärdedels planer af turkiska moskéer i Konstantinopel

(fig. 5 o. 6) och Adrianopel (fig. 7).

Då turkarna intogo Konstantinopel (1453), hade
den österländska, grekisk-katolska kristenhetens
därvarande metropolitankyrka, Sofiakyrkan, redan i
900 år tjänat sitt ursprungliga ändamål. Utan
nämnvärda förändringar har den sedan dess tjänat
den islamitiska kulten och blef snart förebilden,
efter hvilken moskéerna utbildades (se afbildningar
af Sofiakyrkans inre å pl. VIII till art.
Byggnadskonsten, af dess plan och sektion i art.
Hvalf, fig. 24 o. 25, samt af dess yttre i fig. 1
o. 4 å pl. I till art. Konstantinopel. Jfr äfven
Bysantinsk konst). Den sydliga byggnadstypen med
gården som centrum och med de öppna hallarna ersattes
nu af en nordligare typ, enligt hvilken själfva
moskén bildar en på alla sidor af murar omsluten,
med hvalf och kupoler öfvertäckt byggnad. Framför
denna återfinnes dock fortfarande en gård
med brunn för tvagning. Själfva moskén
blir en centralbyggnad. Variationerna i planformerna
betingas af olika anordningar för uppbärandet
och stödjandet af kupolen öfver rummets midt. Det
bysantinska systemet att medelst pendentiv öfvergå
från en fyrkantig underbyggnad till ett ringformigt
anfang för kupolen, liksom midtkupolens stödjande
medelst halfkupoler, som ansluta sig till de stora
murbågar, hvarpå midtkupolen hvilar – hvilket system
i Sofiakyrkan firat sin största triumf – upptages och
utvecklas af islam vida själfständigare än i de efter
Sofiamönstret byggda kristna kyrkorna (jfr Hvalf,
sp 1396). Fig. 5–7 visa fjärdedelen af några dylika
mosképlaner från Europeiska Turkiet.

illustration placeholder
Fig. 8 Plan af stora moskén i Delhi, Indien.

illustration placeholder
Fig. 9. Genomskärning (i A–B) af stora moskéns i Delhi

kupol (moskéns yttre ses i art. Delhi, fig. 2).

I Indien grundlades omkr. 1000–1500 flera
själfständiga muhammedanska kungadömen, hvilka
af Bábar (se d. o.) samlades under Stora Moguls
kejsarkrona. I Delhi (se d. o. med fig.), Agra
och Fatehpur-Sikri, som under olika perioder voro
residensstäder, byggdes en mängd storartade moskéer i
synnerhet under kejsar Jahán (se d. o.). De indiska
moskéerna äro i allmänhet planlagda enligt den
äldsta ofvan beskrifna typen: en af öppna hallar
omgifven gård. Hallarna äro dock öfverhvälfda,
och öfver sanktuariet reser sig oftast en lökformig
kupol. Karakteristiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0616.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free