Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 1181-1182 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moské - Moskélampa. Se Glasfabrikation - Moskenesöen (Moskenesöy), en Lofotenö i Norge - Moskenströmmen. Se Malström - Moskiter, zool. Se Stickmyggor - Moskiter -Moskitobrigader. Se Frossa - Moskitokusten. Se Mosquitokusten - Moskonisia, öar på Mindre Asiens västra kust - Moskovad. Se Maskovas - Moskoviter, invånare i Moskva - Moskovskija vjedomosti, rusk tidning - Moskva, biflod till Oka. Se Moskva 1. - Moskva - Moskva 1. Guvernement i Ryssland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

moment hos dessa byggnader äro de monumentala,
storslagna portalbyggnaderna vid hufvudingångarna,
de runda minareterna, de ofvannämnda lökformiga
kupolerna, de olikfärgade dyrbara stenmaterialen
och inkrusteringarna. De indiska moskéerna äro
praktbyggnader till såväl sitt inre som sitt
yttre, under det att de i förhållande till Indien
västerländska moskéerna – med hvilken slösande
rikedom deras inre än må vara smyckadt – i allmänhet
till det yttre visa en sträng enkelhet i form och
färg. Härifrån må dock undantagas hufvudportalen,
grafkapell (maksura) och minareter. Fig. 8–12
visa hufvudanordningen af några indiska moskéer.

Fig. 10. Fig. 11. Fig. 12. Moskén i Fathepur-Sikri, Indien: fig. 10 mosképlanen, fig. 11 södra portalen, fig. 12 moskéns norra fasad.

Till hvarje moské höra ett eller flera smäckra torn,
minareter (se Minaret, med fig.). Frånvaron af
våra stora tunga klockor har tillåtit arkitekterna
att utbilda dessa torn med de mest fantastiska och
växlande former. Man vet, att den första minareten i
Damaskus uppfördes 705 invid kalifen Valids moské. Den
liknar närmast ett vanligt romanskt kyrktorn, dock med
platt tak. Liknande fyrkantiga minareter återfinnas
i Tunisien, Algeriet och Marokko. "La Giralda" i
Sevilla tillhör denna typ. I Persien och Indien äro
minareterna i allmänhet runda och afslutas upptill
med en kon eller spetsig kupol. I Egypten finner man
den rikaste omväxling i former med olika planform –
fyrkantig, mångkantig, rund – efter som den stiger i
höjd våning för våning, kanske ättlingar af det antika
fyrtornet Faros vid inloppet till Alexan-dfias hamn.

Moskéarkitekturens detaljer, de yttre som de inre,
liksom ornamentiken visa en hög grad af omväxling,
beroende på den tid eller det land, hvari den
ifrågavarande byggnaden uppstått. Den islamitiska
konsten har här med en förvånande frihet och på ett
i allmänhet mycket själfständigt sätt tillgodogjort
sig motiv, hämtade från olika håll, från antikens,
bysantinismens, den äldre persiska och den indiska
konstens formförråd.
I. G. C.

Moskélampa. Se Glasfabrikation, sp. 1285 och pl. II,
fig. 4.

Moskenesöen (Moskenesöy), den sydligaste af de stora
Lofotenöarna i Nordlands amt, Norge. 209,7 kvkm. 1,886
inv. (1910). Ön är uppfylld af branta, vackert formade
fjäll (delvis öfver 1,000 m. höga). Längs östkusten
ligger en rad fiskelägen och hamnar: Aa, Sörvaagen,
Moskenes, Reine och Havnö. Mellan Aa och Sörvaagen ligger
Glaapens fyr. I n. är M. genom den trånga och grunda Sundströmmen
skild från Flakstadöen. S. om M. ligger den
lilla obebodda klippön Mosken, skild från den
förra af Moskenströmmen (om denna se Malström).
K. V. H.

Moskenströmmen. Se Malström.

Moskiter [hårdt k], zool. Se Stickmyggor. –
Moskitobrigader. Se Frossa, sp. 1491.

Moskitokusten. Se Mosquitokusten.

Moskonisia ("de doftande öarna", i forntiden
Hekatonnesoi, "de 100 öarna"), en grupp af mer än
30 småöar och ref i södra delen af Adramitiviken
på Mindre Asiens västra kust ö. om Lesbos. De höra
till vilajetet Djezaïr-i-Bahr-i-Sefid, bebos mest
af greker och producera bomull och sydfrukter.
J. F. N.

Moskovad. Se Maskovad.

Moskoviter, eg. invånare i staden eller
storfurstendömet Moskva; sedermera, när storfurstarna
i Moskva utbredt sitt välde öfver Ryssland, benämning
på ryssarna i allmänhet.

Moskovskija vjedomosti, ry. ("Moskvatidningen"),
rysk tidning, uppsatt 1756 i Moskva, hade till 1779
officiell karaktär, men blef sedan utarrenderad
åt enskilda publicister, utkom dagligen från 1859
och redigerades företrädesvis af professorer vid
Moskvas universitet. Sin största betydelse hade
den under ledning af Katkov (se d. o.), hvilken,
en tid i förening med professor P. M. Leontev
(1863–75), skaffade tidningen ett oerhördt
politiskt inflytande i "äktrysk" anda och en
mycket stor spridning. Efter Katkovs död öfvertogs
redaktörskapet af S. A. Petrovskij. Numera är
tidningen mindre betydande, men eges fortfarande
af Moskva-universitetet och anses stå de ortodoxa
myndigheterna mycket nära.
A-d J.

Moskva, biflod till Oka. Se Moskva 1.

Moskva [ryskt utt. maskva]. 1. Guvernement i det
inre Ryssland, i det forna storfurstendömet Moskva
(se Stor-Ryssland), begränsas i v. af guv. Smolensk,
i n. af Tver, i n. ö. af Vladimir, i ö. af Rjazan,
i s. af Tula och Kaluga. 33,304 kvkm. 3,215,400
inv. (1910), nästan alla stor-ryssar. Guv. består af
en af obetydliga höjder afbruten slätt samt vattnas
i n. af Volga och dess

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>