- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1185-1186

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moskva - Moskva 2. Fordon hufvudstad u ryska riket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hänseende viktigaste stad, ligger under 55° 45’
20" n. br. samt 37° 34’ 15" ö. lgd (observatoriet)
i rikets centrum på ömse sidor om floden Moskva vid
dess förening med Jáusa, 685 km. från Petersburg
medelst landsvägen, 650 km. medelst den 1851 öppnade
järnvägen. Enligt den allmänna föreställningen är M.,
liksom det gamla Rom ansågs vara, byggdt på 7 kullar,
och dess terräng är också ganska kuperad, växlande
i höjd mellan 160 och 249 m. Den nuv. staden mäter i
längd från n. till s. 11 km., från s. v. till n. ö. 15
km. samt upptar en areal af 72 kvkm. (med förstäderna
öfver 100 kvkm.). Stadens hufvuddelar (se fig. 1)
äro, uppräknade i åldersföljd, Kremlj, Kitajgorod,
Bjelyjgorod och Zemljanojgorod, hvilka stadsdelar förr
voro skilda från hvarandra genom murar och alla, utom
en del af Zemljanojgorod, ligga på M.-flodens vänstra
strand; på den högra ligger stadsdelen Zamoskvoretje
("på andra sidan om Moskva"). Därutomkring sträcker
sig en bred gördel af förstäder (slobodij), hvilka
omfatta 8 stadsdelar (tjasti), upptaga 3/4 af
hela stadsområdet, omges af en 1742 uppförd, nu
förfallen mur (Kamer-kollesjskij) och innehålla
många fabriker (särskildt vid stränderna af Jausa),
kaserner, bangårdar etc. och bebos företrädesvis af
den fattigare befolkningen. Dessa gamla historiska
namn ha nu nästan kommit ur bruk; enligt en nyare
indelning består Moskva af 17 tjasti, af hvilka
3 ligga på högra stranden af Moskva. Staden har
ett i hög grad pittoreskt utseende (se pl. I,
fig. 2), särskildt på grund af sina många kyrkor
(omkr. 450), kloster (25) och torn af karakteristisk
arkitektur samt de många trädgårdar och dammar, som
ligga spridda bland husmassorna. Kremlj (se pl. II,
fig. 7, och situationsplan i nedre hörnet af fig. 1)
är en gammal fästning af triangulär form på en kulle
vid Moskvas norra strand, upptar en yta af omkr. 40
har och omges af en 20 m. hög stenmur, försedd med
19 torn, hvaraf ett öfver hvar och en af murens 5
portar, af hvilka den förnämsta är Spasskija vorota
(Frälsarens port; fig. 5), som alla måste passera med
blottadt hufvud. Kremlj innehåller endast offentliga
byggnader, bl. a. Belvedärpalatset (Terem) från
1636 och det 1838–49 byggda Stora Kremljpalatset
(Bolsjoj kremljevskij dvorjets), på samma
plats som tsarernas gamla palats, hvaraf endast
återstå de nuv. norra och östra delarna, Terem och
Granovitaja palata (fasettpalatset, 1473–91), det
senare bestående af en enda hög, hvälfd sal, förr
tsarernas audienssal, nu bankettsal, där tsaren efter
kröningen, iklädd riksinsignierna, håller taffel för
främmande furstar. Kremljpalatset omsluter Frälsarens
i skogen kyrka (Spas na boru), byggd på 1200-talet
(nuv. gestalt från 1857–63), när den kulle, på
hvilken Kremlj ligger, var en tät skog. I Kremlj
ligga vidare den 1701–36 byggda arsenalen, tsarernas
skattkammare (Orusjejnaja palata, rustkammaren), nu
offentligt museum, med oskattbara samlingar (kronor,
troner, dräkter, rustningar, vapen, möbler, vagnar),
synodalbyggnaden, med värdefullt bibliotek, samt några
kaserner, kloster och kyrkor. Af de sistnämnda utmärka
sig företrädesvis tsarernas kröningskyrka, Uspenskij
sobor
(Maria himmelsfärds katedral), urspr. byggd af
trä 1326, ombyggd 1475–79 af Fioraventi från Bologna
efter mönstret af Dmitrij-katedralen i Vladimir, med
en mängd reliker och andra dyrbarheter, Archangelskij
sobor
(Ärkeängeln Mikaels katedral), urspr. från 1333,
nybyggd 1505–08, restaurerad 1895, före Peter den
store tsarernas grafkapell, och Blagovjestjenskij
sobor
(Bebådelse-katedralen), byggd 1482–89,
restaurerad 1884–95, tsarernas enskilda kapell,
där de döpas och förmäla sig. Voznesenskij-
l. Himmelsfärdsklostret (från 1389; fig. 8) innehåller
tre kyrkor: Mikael Maleins (1634), Katarinakyrkan
(1817) och, i midten, Voznesenskij-katedralen
(byggd 1519, ombyggd 1721), med många äldre
tsarevnors och storfurstinnors grafvar. Ett annat
kloster är Tjudov- l. Mikaelsklostret (från 1358),
metropolitens af M. egentliga residens, ehuru han
numera ej bor där. I Kremlj stå äfven Ivan velikijs
höga klocktorn (uppfördt i lombardisk-bysantinsk
stil 1600 af Boris Godunov; se Ivan velikij),
som innehåller den dyrbara synodalskattkammaren
och vid hvars fot står jätteklockan Tsarj-kolokol
(se Kolokol), och (sedan 1898) Alexander
II:s monument, en 6,5 m. hög bronsbild af tsaren,
i en 36 m. hög baldakinartad byggnad. – Den andra
något större (49 har) stadsdelen, Kitaj-gorod
(befästa staden, af tatar. kitaj, fästning),
ligger ö. om Kremlj, skild därifrån genom Röda torget
(Krasnaja plostjad, fig. 10), där en kolossal
minnesstod är rest åt de båda patrioterna slaktaren
Kuzma Minin (se d. o.) och furst Dm. Pozjarskij. På
torgets södra del ligger inom en stenbalustrad en rund
upphöjning, Lobnoje mjesto (förmodl. härledt af den
loggia, som byggdes där i början af 1500-talet, men
senare liktydigt med hufvudskalleplats, af ry. lob),
hvarifrån tsarernas ukaser plägade uppläsas och där
religiösa disputationer brukade ega rum. Kitajgorod,
som omges af en hvitmenad mur från 1534, med
en mängd torn i olika färger, är M:s förnämsta
handelskvarter och sammanfattas jämte Kremlj under
namnet Gorodskaja tjast. Hufvudingången är genom
Iberiska porten l. Vozkresenskija vorota med två
genomgångar, mellan hvilka står den heliga jungfruns
af Iberien kapell med en undergörande madonnabild, en
1648 högtidligen (under fastor och böner) förfärdigad
kopia af en tafla från Iberiska klostret på Athos. På
sidorna om denna ingång ligger t. h. historiska museet
(en väldig byggnad i 1500-talets ryska stil, 1875–83),
t. v. duma (stadshuset, 1892) och kazanska katedralen
(1625). I Kitajgorod ligga vid torgets östra sida
ofantliga varuhusrader (torgovije rjadij; fig. 10),
byggda 1888–93, och bakom dem den stora basaren
Gostinij dvor (köpmangården), den fantastiska
Basiliuskatedralen (1554–1679; fig. 4) l. Vasilij
blazjennyj
(egentl. Pokrovskij sobor Vasilija
Blazjennago
), som består af 11 små mörka kapell i
två våningar, som på det sällsammaste sätt förenats
till ett helt och krönas af ett dussin olikformade
kupoltorn, som skimra i alla färger och i förening
med en oändligt rik dekorering göra på främlingen
ett högst fantastiskt intryck, Romanovhuset (dom
bojar romanovijch
), en trogen bild af ett rikt
boningshus från 16:e och 17:e årh., samt börsen
(birsja, 1838). – Äfven den tredje stadsdelen,
Bjelyj-gorod ("Hvita staden"), var fordom
omsluten af en stenmur, men denna är nu förvandlad
till en rad bulevarder,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0621.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free