- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1189-1190

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moskva - Moskva 2. Fordon hufvudstad u ryska riket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1764 grundlagda barnhuset, med hvilket sedan förenats
förmyndarkammaren och en flickskola. Antalet barn i
anstalten är omkr. 2,500, i de kringliggande byarna
omkr. 30,000. Anstalten har öfver 1 mill. rubel i
statsanslag, hufvudsakligen kortstämpelafgift liksom
Allmänna barnhusinrättningen i Stockholm.

M. är Rysslands rikaste stad. Förr visade den gamla
och förmögna adeln en särskild förkärlek för denna
hufvudstad och hade där gärna sitt vinterresidens. På
senare tiden har dock adeln upphört att ge tonen i
sällskapslifvet; dess privatpalats ha till stor del
öfvergått i statens eller det rika köpmansståndets
ego. Genom den uppblomstring af handel och
industri, som egt rum under de senare årtiondena,
har medelklassen alltmer vunnit i rikedom och
socialt inflytande. Sedan 1300-talet har M. varit
en viktig handelsstad, och på 1500-talet blef det
medelpunkten för hela Rysslands inre handel (tsaren
själf, alla bojarerna och t. o. m. kyrkan idkade
köpenskap). Perser, greker, armenier, svenskar,
engelsmän, tyskar och litauer hade hvar sin egen
"gostinij dvor" 1. hof. (I det af tsaren 21 juni
1618 utfärdade handelsprivilegiet för svenska köpmän
i Ryssland lämnade han dem till deras handelshus
en tomt, "Svenska hofvet", där de skulle uppsätta
åt sig en gård och hus vid Tverskajagatan i M.,
35 famnar lång, 24 famnar bred, samt för deras
kramgods ett litet stenhus med hvälfda källare på
samma tomt, där de kunde förvara sina kramgods
och andra besynnerliga varor uti eldsvådstid,
och det efterläts dem att hålla egna svenska män
till husvärdar.) M. var bytesplatsen för Europas
och Asiens produkter, öppnandet af Petersburgs hamn
gjorde till en början något afbräck i M:s handel,
men den asiatiska och inrikeshandeln ha sedan dess
växt ofantligt. I våra dagar är M. stapelplats
för ryska inrikeshandeln, dit produkter från
rikets alla delar strömma och hvarifrån en stor
del af landet fyller sina manufakturbehof. M:s
betydelse för utrikeshandeln framgår däraf, att
tullinkomsterna där äro vida större än i någon
annan rysk stad och stiga till omkr. 1/4 af hela
rikets. Där koncentreras handeln med spannmål, hampa
och olja till Östersjöhamnarna, med te, socker (som
raffineras där i stora kvantiteter), specerier för mer
än halfva Ryssland och hela Sibirien, talg, skinn,
trävaror, järn och stål, viner, droger, råbomull,
silke och andra råvaror för centrala Rysslands
industri. Som centrum för den ryska järnvägstrafiken,
som går till 9 järnvägsstationer i M:s yttre delar,
förenade genom en gördelbana, spelar staden en så
förhärskande roll att 1/6–1/5 af alla varor, som
föras på Rysslands järnvägar, lastas eller omlastas
i M. Detta är ock Rysslands viktigaste fabriksstad
(1902 839 fabriker med omkr. 100,000 arbetare och
300 mill. rubel i tillverkningsvärde). Främst står
textilindustrien (1902 212 fabriker med 45,000
arb. och 200 mill. rbl tillverkningsvärde). Andra
rummet intar näringsmedelsindustrien, därefter
följa metallbearbetnings- och metallindustrien
(bl. a. tillverkning af guldbrokader,
juvelerararbeten, bronser) samt kemisk industri.

Bland lokaliteter i M:s omgifningar märkas följande
parker: de mycket besökta Petrovskij-parken
(där landtbruksinstitutet ligger) med kapplöpningsbana
och bortom denna Chodynskojefältet, där
stadens garnison har sommarläger och där vid en med
anledning af Nikolaus II:s kröning anordnad folkfest
30 maj 1896 öfver 1,400 människor nedtrampades i
folkträngseln, samt Sokolniki-parken,
n. ö. om M. med från ett centrum radiellt utstrålande
promenader. En annan stor park omger det grefve
Sjeremetjev tillhöriga slottet Ostankino,
dit ock många sommarställen förlagts. Sydväst om
M., i närheten af universitetsklinikerna, ligger det
historiskt märkliga Nova Djevitjij- l. Jungfruklostret
(från 1524; fig. 11), där Peter den stores härsklystna
syster Sofia nödgades taga slöjan.

Ryska annaler omnämna M. först 1147, då storfurst
Jurij Dolgorukij i Suzdal på en kulle, som vattnades
af floden M. och hvarest nu Kremlj reser sig,
började bygga staden M. Den ofvannämnda kyrkan Spas
na boru bevarar minnet af de djupa skogar, som då
betäckte flodens stränder. Under det århundrade,
som följde närmast efter dess grundläggning,
förblef M. en medelmåttig och obemärkt köping i
Suzdal. 1237 och 1293 brändes det af tatarerna. Den
egentlige grundläggaren af furstendömet M. var en
son af Alexander Nevskij, Daniil, som mottagit i
förläning denna köping jämte några byar. Han och
hans äldre son, Georg, införlifvade med M. andra
städer, hvarigenom furstendömets område mycket
förstorades. 1325 flyttade metropoliten Peter
(d. 1326) sitt residens hit från Vladimir vid Kljasma,
och hans exempel följdes af Daniils yngre son,
Ivan Kalitá, som 1328 blef storfurste och tog som
sådan sitt residens i M. och grundlade därigenom
denna stads politiska betydelse. Det ärfde Kievs
och Vladimirs glans såsom hufvudstad. 1367 omgafs
Kremlj med trämurar, som visade sig starka nog att
motstå litauernas anfall (1368 och 1371), men 1382
intogs och brändes Kremlj af Gyllene hordens kan
Toktamisj. 1547 förstörde två eldsvådor nästan hela
staden, och 1571 lades den så när som på Kremlj i
aska af kanen af Krim, hvarefter invånarantalet sjönk
från 200,000 till 30,000. I slutet af 1500-talet var
M. åter en stor stad. 1534 omslöts Stora Posad (nu
Kitajgorod) af den ännu kvarstående stenmuren. 1586
befästes Bjelyjgorod, och 1588 började den yttre
staden (den nuv. s. k. Zemljanojgorod) omgärdas med
en jordvall. Under tronstriderna, som följde på
Boris Godunovs död (1605), då Jakob De la Gardie
med 5,000 man höll M. besatt mars–juni 1610, led
staden mycket, särskildt af den polska garnisonen,
som förskansade sig i Kremlj och tände eld på
de angränsande kvarteren, så att nästan hela
M. uppgick i lågor. Polackerna fördrefvos 1612
af köpmannen-slaktaren Kuzma Minin och bojaren
Pozjarskij. Den sista allmänna olyckan drabbade
M. 1812. 13 sept., 6 dagar efter slaget vid Borodino,
utrymde ryska trupperna M., och följande dag besatte
fransmännen Kremlj. Under följande natten sattes
staden i brand af sina egna invånare (se Rostoptjin),
hvarvid Gostinij dvor, med sina lager af
vin, brännvin och kemikalier, blef lågornas första
byte. Invånarna öfvergåfvo staden, som plundrades
af de franska trupperna samt af ryssarna själfva. 19
okt. lämnade Napoleon M., sedan han försökt spränga
vissa delar af Kremlj i luften. Under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0623.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free