- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1191-1192

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moskva - Moskva 2. Fordon hufvudstad u ryska riket - Moskva, furste af. Se Ney, M. - Moslavina, vinbergstrakt i kroatisk-slavonska Belovar-Kreutz - Moslem, rättare muslim - Mosler, Karl Friedrich - Mosnäppan, zool. Se Strandpiparesläktet - Moson, ungerska namnet på Wieselburg - Mosquitokusten, vid Nicaragua - Mosquitos - Mosquitos 1. Indianstam. Se Mosquitokusten - Mosquitos 2. Zool. Se Stickmyggor - Moss - Moss 1. Härad och socken i Smaalenenes amt, Norge - Moss 2. stad i M. 1. - Mossa. Se Mosviken - Mossagat, miner. Se Mokkasten - Mossamedes - Mossamedes 1. Distrikt i portugisiska Angola

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de revolutionära rörelserna i Ryssland 1904–06 gick
M. i spetsen; det var dess stads representation,
som 21 dec. 1904 framställde krafvet på en
författningsreform för hela Ryssland. 1905
förekommo där flera revolter, och först i början
af 1906 blef staden pacificerad. – I M. afslöts
i mars 1557 en fred på 40 år emellan Sverige och
Ryssland efter det krig, som pågått sedan 1554.
1 o. 2. (J. F. N.)

Moskva’, furste af. Se Ney, M.

Moslavina, berömd vinbergstrakt i kroatisk-slavonska
komitatet Belovar-Kreutz. Romarna kallade granitberget
(största höjd 494 m.) för Mons Claudius, emedan
kejsar Claudius där lät plantera vinstockar (dess
nuv. namn är Moslavačka gora). Ruiner finnas af en
borg, som bar samma namn (ung. Monoszl), viktig under
turkarnas välde, återtagen af banen Erdödy 1591.
J. F. N.

Moslem, rättare muslim (se d. o.).

Mosler [mås-], Karl Friedrich, tysk läkare, f. 1831,
d. 1911, blef e. o. professor i medicin i Giessen 1858
och var ord. professor i samma ämne i Greifswald
1864–99. Bland hans arbeten märkas Pathologie und
therapie der leukämie
(1862), Krankheiten der milz
(i Ziemssens "Handbuch , 1874; 2:a uppl. 1878),
Die tuberkulose als volkskrankheit (1879), Ueber
lungenchirurgie
(1883) och Tierische parasiten (1894;
2:a uppl. 1904).
(R. T-dt.)

Mosnäppan, zool. Se Strandvipsläktet.

Moson [må’jan], ungerska namnet på Wieselburg (se d. o.).

Mosquitokusten [måskitå-] kallas östra kuststräckan
af centralamerikanska republiken Nicaragua, emellan
floderna Wawa i n. och Rama i s., med omkr. 90
km. bredd i n. och 60 km. i s. Den är sumpig, garnerad
af laguner samt osund och därför glest befolkad,
hufvudsakligen af mosquitos (riktigare mesquitos),
indianer, som äro ovanligt intelligenta, småväxta
samt mycket mörkhyade, som det uppges till följd af
giftermål med skeppsbrutna negrer. Under nominellt
skydd af Storbritannien hade M. en halft oberoende
ställning från 1655 till 1850. Efter en diplomatisk
tvist med Förenta staterna afträdde England 1860 till
Nicaragua en del af landet, medan den öfriga delen
(Reserva Mosquita) under engelskt beskydd styrdes
af en af infödingarna vald höfding, biträdd af
ett råd, som sammanträdde i Bluefields, områdets
hufvudstad. 1894 förenades äfven denna del med
Nicaragua (godkändt af England 1905) och organiserades
till ett departement, som erhöll namnet Zelaya.
(J. F. N.)

Mosquitos [måskltås]. 1. Indianstam. Se
Mosquitokusten. – 2. Zool. Se Stickmyggor.

Moss. 1. Härad och socken i Smaalenenes amt,
Norge. 56,57 kvkm. 2,887 inv. (1910). Västra delen
af häradet utgöres af den natursköna Jelön
(se d. o.) med ett vid Orkeröd 1898 af Kristiania
frimurare upprättadt barnhem, och dessutom många
villor. Den östra, på fastlandet belägna delen
af häradet heter Vasbygda. M. är ett jord- och
skogsbruksdistrikt med ej obetydlig industri:
kalkbränneri, torfströfabrik, frörenseri och
stenhuggeri. – M. ingår i M. fogderi, som bildar
västra delen af Smaalenenes amt, 986,28 kvkm. 45,027
inv. (1910), omfattande häradena Tune,
Rolvsöy, Glemminge, Kraakeröy, Onsö,
Raade, Rygge, M., Vaaler och Hoböl samt staden M.

2. Vackert belägen stad i Smaalenenes amt, Norge,
ö. om Kristianiafjorden, vid Mosseälfvens utlopp i
det 10 km. långa M.-sundet, som skiljer Jelön från
fastlandet, och vid Smaalensbanan. 8,648 inv. (1910;
5,080 år 1875). Den 1855 öppnade kanalen (6 m. djup)
mellan Jelön och fastlandet, som förbinder inre
hamnen med den yttre, den s. k. Verlebukt, har man
(1912) beslutit utvidga för att möjliggöra tillträde
för större transoceaniska ångfartyg och en planlagd
färjeförbindelse med de jylländska järnvägslinjerna. I
staden fanns förr en mängd brännvinsbrännerier. Bland
dess nuv. industriella anläggningar märkas (1912)
2 stora cellulosafabriker, pappersbruk, 3 kvarnar,
2 konservfabriker, glasbruk, ångbåtsbyggeri och
mekanisk verkstad med gjuteri. Äfven timmerhandel
och skeppsrederi spela ännu en roll. Staden har
ett bärgnings- och dykarkompani, 3 banker och 3
tidningar. Vidare finnas kommunalt elektricitetsverk,
vattenverk och gasverk. I M. ligger ett af Karl
XIV Johan upprättadt hospital. – M. omnämnes 1560
som lastageplats under Oslo; senare, till 1775,
lydde det delvis under Fredrikstad, ehuru det
1720 fått egen magistrat och därmed de viktigaste
stadsrättigheterna. Karl XII lät 1716 besätta M. med
en mindre styrka, som 15 mars öfverrumplades af
norrmännen och måste ge sig fången. Sedan norrmännen
åter dragit bort, besattes M. af en något större
svensk styrka under öfverste M. Falkenberg. Men
staden intogs åter 12 april af norrmännen efter ett
kombineradt anfall från land- och sjösidan, hvarigenom
Karl XII tvingades att från Akershus gå tillbaka öfver
Egeberg mot Onstadsund. – 1808 byggde M:s borgare
ett batteri, på Jelön, det s. k. Værlabatteriet,
som efter 1815 fick förfalla. Under 1808
och 1814 års krig var staden de norska truppernas
högkvarter. Det vid M. 1704 anlagda järnverket,
1758 utvidgadt till kanongjuteri, nedlades på
1860-talet. I dess hufvudbyggnad, "konventionshuset",
bodde konung Kristian Fredrik under de med Sveriges
kommissarier sommaren 1814 förda underhandlingarna,
som ledde till den ryktbara konventionen i M. 14
aug. s. å. Genom denna förpliktade sig Kristian
Fredrik att lämna landet, sedan han sammankallat
ett utomordentligt storting till fortsättande af
underhandlingarna med Sverige, en öfverenskommelse,
som banade vägen för en uppgörelse om unionen mellan
Sverige och Norge 4 nov. s. å. – Litt.: Y. Nielsen,
"Fra Kiel til M." (1894) och "Om konventionen
i M." (i norsk "Hist. tidsskr.", ser. 3, bd
5, 1899), F. A. Z. Sandberg, "Topografiske og
statistiske meddelelser om kjöbstaden M." (1897),
och R. Olsen, "Fra det gamle M." (1901).
K. V. H. L. W:son M.

Mossa. Se Mosviken.

Mossagat, miner. Se Mokkasten.

Mossamedes [måsemeMej]. 1. Sydligaste distriktet i
portugisiska kolonien Angola, sträcker sig utefter
kusten från Kap Santa Martha i n. till floden Cunene
(gräns mot Tyska Sydväst-Afrika) i s. samt i ö. ända
till Sambesi, som bildar gräns mot det engelska
Nordväst-Rhodesia. Ö. om kustslätten höjer sig landet
brant till kantberget Sierra da Chellá, bakom hvilken
det bildar en 1,000 m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0624.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free