Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Most, Johann Joseph - Mostaert, konstnärsfamilj - Mostaert 1. Jan M. - Mostaert 2. Gillis M. d. ä. - Mostaganem, arr.hufvudstad i Algeriet - Mostar, stad i Bosnien - Most-ar-Rhenim. Se Mostagenem - Moster l. Mosteröen, ö i Norge - Mosterhavn. Se Moster - Mosterö, härad i Stavanger amt, Norge - Mosteröen. Se Moster - Most honourable, eng. Se Honourable. - Most reverend. Se Reverend - Mosul (Mossul), hufvudstad i Mosul i Asiatiska Turkiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åt attentat och rånmord, hvarför han omsider uteslöts
ur Tysklands socialdemokratiska parti. Utvisad ur
Tyskland, fortsatte M. i tal och skrift (tidningen
"Die freiheit") sin agitation först från London och
sedan från New York och andra amerikanska städer
samt dömdes såväl i England som i Förenta staterna
till fängelsestraff för upphetsning till våld och
förhärligande af attentat mot statschefer. M:s
Memoiren utgåfvos i New York 1903. Jfr Anarkism,
sp. 908.
Mostaert [må’start], konstnärsfamilj.
1. Jan M., holländsk målare, f. omkr. 1474 i Haarlem, d. där 1555
eller 1556, tillhörde en förnämlig släkt och var under
flera år anställd vid Margaretas af Österrike hof. Att
han redan tidigt var en ansedd mästare, framgår däraf,
att han 1500 mottog beställning på en målning för
S. Bavo-kyrkan i Haarlem. Konturerna af hans biografi
äro uppdragna af K. van Mander i "Schilderboeck"
(1604), men först under de senare åren har det lyckats
forskningen att med säkerhet tillerkänna M. en rad med
arbeten. Det har visat sig, att den för sin tid eljest
utmärkte kännaren G. F. Waagen fullkomligt misstog
sig vid sina attributioner rörande M:s verk. Det är
G. Glück och C. Benoit, som genom användandet af
fullt moderna undersökningsmetoder lyckats upprätta en
autentisk lista på ännu bevarade målningar af M:s hand
– en stor del förgicks under bildstormarnas dagar,
och vid den franska invasionen i Holland i slutet
af 1700-talet försvann från S. Bavo M:s där då ännu
befintliga tafla. M. har blifvit identifierad med
den anonyme mästare, som i konsthistorien gick under
namnet "Le maître d’Oultremont" och som målat en
triptyk med Nedtagandet från korset, nu i Amsterdams
riksmuseum. Bland M:s öfriga märkligaste arbeten må
nämnas Yttersta domen i Köpenhamns museum, Petrus och
Paulus med donatorer i Bruxelles’ museum och flera
utmärkta porträtt, framställande hertig Filip af
Kleve (Berlin), Jan van Wassenaer (Louvre), Förnäm
dam (universitetet i Würzburg), J. van Bronckhorst
(Hainauers samling, Berlin) och Riddaren med radbandet
(Bruxelles), många af dessa verkliga små mästerstycken
af gammalholländsk konst, som gjorde M. till en berömd
artist, hvilket icke hindrade M:s son att utbyta det
beska släktnamnet Mostaert (= senap) mot Suycker (=
socker). M:s elev Aert Ryckaertzoone var far till den
i Sverige under de förste Vasakonungarna verksamme
"Lambrecht målare" (Lambrecht Rycx).
2. Gillis M. d. ä., tillhörande en flamsk gren af samma
släkt som den föreg:s, landskaps- och figurmålare,
f. omkr. 1534 i Hulst, d. 1598 i Antwerpen, var
elev af Jan Mandyn och målade liksom sin tidigt
bortgångne tvillingbror Frans små, sirligt utpenslade
landskap med bibliskt staffage. Af dessa nu sällsynta
målningar eger Sveriges Nationalmuseum två ur kejsar
Rudolf II:s samling komna stycken: Landskap med den
hel. familjen (dat. 1573) och Landskap med en by och
figurer. Jfr Sander Pierron, "Les Mostaert" (1912).
1–2. O. G-g.
Mostaganem (arab. Most-ar-Rhenim),
arrondissemangshufvudstad i Algeriet, prov. Oran,
nära Chelifs mynning, 76 km. ö. om Oran. 20,239
inv. (1911). M., som står i järnvägsförbindelse med
Oran–Algerbanan och med staden Tiaret
(5,778 inv. 1906), ligger på en platå och
har en konstgjord hamn, som anlöpes af flera
ångbåtslinjer. Det har betydande ruiner från
romersk tid och egde på 1500-talet 40,000 inv. 4
km. i sydväst ligger byn Mazagran (se d. o.).
J. F. N.
Mostar, stad i Bosnien, förr hufvudstad i
Hercegovina, nu i kretsen M. (se Hercegovina),
på ömse sidor af Narenta, öfver hvilken
går en sannolikt af turkarna genom italiensk
konstruktör byggd bro i ett enda spann (27 m.), den
s. k. romarbron, som gett anledning till stadens
namn (serb. Most stari, "gamla bron"). 16,392
inv. (1910). M. var förr starkt befäst och skyddas
numera af 13 nya verk och 4 batterier. Det har ett
30-tal moskéer, 2 grekiska och en romersk-katolsk
kyrka, ett nunnekloster, gymnasium och högre
flickskola samt är säte för en katolsk och en
grekisk biskop. Berömd vapen- och läderindustri,
tobaksfabrik samt blomstrande vin- och tobaksodling.
J. F. N.
Most-ar-Rhenim. Se Mostaganem.
Moster l. Mosteröen (fno. Móstrar), ö i Finnaas’
härad, Söndre Bergenhus amt, Norge. 11,99
kvkm. 663 inv. (1910). På nordöstra kusten
ligga handelsplatsen Mosterhavn och i dess
närhet en urgammal stenkyrka. Genom det trånga,
kanaliserade Röksund skiljes M. från Bömmelöen i n.
K. V. H.
Mosterhavn. Se Moster.
Mosterö, härad i Stavanger amt, Norge, 27,92 kvkm.,
med 1,151 inv. (1910), ligger n. v. om Stavanger,
består uteslutande af öar i yttre delen af Buknfjorden
och har fått sitt namn efter den största bland
dessa, M. (11,87 kvkm.; 333 inv.), med den stora
egendomen Utstein kloster. Viktigaste
näringsgrenar äro jordbruk och fiske. Liflig
ångbåtsförbindelse mellan öarna och Stavanger.
K. V. H.
Mosteröen. Se Moster.
Most honourable [måu’st hå’nrebl], eng. Se
Honourable. – Most reverend [re’verend]. Se Reverend.
Mosul (Mossul), hufvudstad i ett vilajet med
samma namn (91,000 kvkm. 351,200 inv.) i Asiatiska
Turkiet, på högra stranden af Tigris, midt emot
ruinerna af Ninives gamla konungapalats, omges af
en gammal förfallen mur, som mot flodsidan skyddar
för öfversvämningar. Staden har ett tarfligt
utseende; endast få äldre byggnader kvarstå,
bland dem den stora moskén, fordom en åt Paulus
helgad kyrka. En stor del af rummet innanför murarna
upptages af kyrkogårdar. Basarerna äro få och illa
försedda. Industrien är obetydlig i jämförelse med
hvad den var förr, då staden dref så stor tillverkning
af muslin, att detta fabrikat fick namn efter
staden. Äfven handeln har råkat på förfall. Invånarnas
antal anses uppgå till 60–70,000, judar, kristna
(kaldeiska kristna, syriska katoliker och jakobiter)
och muhammedaner, hvilka äro talrikast. Katolska
missionärer, i synnerhet dominikaner, ha i århundraden
verkat i M. samt anlagt skolor och tryckerier. Språket
är en arabisk dialekt. – På det nuv. M:s plats låg
antagligen en förstad till det gamla Ninive. Man har,
sannolikt med orätt, identifierat M. med Mespila,
som Xenofon omtalar i "Anabasis".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
