- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1225-1226

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Motor, mek. - Motorballong. Se Luftskepp - Motorbrandsprutor. Se Brandväsende - Motorbåtar, skpsb.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en kropp, som eger förmåga att förrätta mekaniskt
arbete. Motorerna äro dels primära, dels sekundära. De
förra påverka de senare och försätta dem i ett sådant
tillstånd, att de i sin ordning kunna förrätta arbete
("motoriskt tillstånd"). Hvarje materiell kropp
kan i själfva verket bringas att verka som motor,
men det är dock endast de tekniska motorerna, som
äro af någon mera afsevärd betydelse i industriellt
hänseende. Med tekniska motorer förstås sådana
motorer, som ega förmåga af betydande verkningar och
kunna erhållas till billigt pris. Exempel på sådana
äro: i rörelse varande vatten-, luft- och gasmassor,
vätskor, ångor och gaser af högt tryck, explosiva
ämnen såsom vissa gasblandningar, flyktiga oljor,
krut, dynamit m. fl. Människor och djur kunna ock
räknas hit, och deras användning är i detta hänseende
alltjämt betydande. Alla de nu nämnda äro primära
motorer. Ofta förstås emellertid med motor en maskin
(se d. o.), som drifves af en primär motor af en eller
annan beskaffenhet. Vattenturbiner, ångturbiner,
gasmaskiner, vindhjul etc. äro sålunda motorer, men
dock endast sekundära, drifna af de primära motorerna:
vattnet, ångan, gasen, vinden etc. I dagligt
tal tillägges ordet motor en ännu inskränktare
betydelse, nämligen af en kraftmaskin, som drifves
medelst fotogen, bensin, råolja, sprit eller annat
jämförligt bränsle.

Högst beaktansvärda äro elektromotorerna (se
Elektromotor och där meddelade bilder) på grund af
sin utomordentligt viktiga mekaniska användning. Här
må beträffande dem endast påpekas, att de icke äro
primära motorer. Den elektriska strömmen, som drifver
dem, alstras nämligen i en dynamo-elektrisk maskin (se
d. o.), i sin ordning drifven df en mekanisk motor,
en vattenmotor, ångmaskin, gasmaskin e. d. Den
mekaniska motorn användes sålunda vid alstringen
af den elektriska strömmen, och denna nyttiggöres
sedan för elektromotorns drifvande. I vissa fall
erhåller visserligen elektromotorn ström från
ett ackumulatorbatteri (se d. o.), men då detsamma
laddas med användning af en mekanisk motor, förekommer
äfven därvid först en omsättning af mekaniskt arbete
i elektrisk energi och sedan af elektrisk energi
i mekaniskt arbete. Elektromotorernas vidsträckta
och alltjämt växande användning har gett anledning
till den tron, att de göra de mekaniska motorerna
öfverflödiga, men af det anförda framgår, att detta
är en missuppfattning. Så som energiomsättningen
försiggår inom den nutida hithörande tekniken, kan
man säga: utan mekanisk motor ingen elektrisk ström
och utan sådan ström ingen elektromotor. Möjlighet
finnes emellertid att direkt omsätta värme i
elektrisk energi, men den saken har ännu ej vunnit
någon teknisk användning i stor skala; den ställer
sig icke fördelaktigt i ekonomiskt hänseende. Jfr
Dieselmotorer. – Om fjädermotor se d. o., om
explosionsmotor se Explosionsmaskin.
O. E. W.

Motorballong. Se Luftskepp.

Motorbrandsprutor. Se Brandväsende, sp. 1493.

illustration placeholder
Fig. 1. Amerikanska motorbåten "Maple Leaf III",

med en fart af 49,5 knop.

illustration placeholder
Fig. 2. Svensk motor-fiskebåt för djupvattensfiske.

Motorbåtar, skpsb., mindre farkoster eller båtar,
framdrifna medelst s. k. förbränningsmotorer (för
bensin, gasolin, suggas, sprit, nafta m. m.) eller
elektriska motorer. Motorbåtar äro i regel afsedda
för stora hastigheter. Deras företräde framför
båtar af ungefär samma storlek, framdrifna med ånga,
s. k. kolibribåtar, är besparing i vikt, drift och
underhåll. Den i början framträdande svårigheten att
åstadkomma omkastning i deras rörelseriktning, har
numera öfvervunnits.

Motorbåtarna kunna med hänsyn till ändamålet uppdelas
i a) sport- och nöjesbåtar, b) arbets- och fiskebåtar,
c) tjänstebåtar, d) auxiliärbåtar. Motorer ombord på
båtar apterades först inom sport- och
nöjesindustrien, och ännu i dag äro dylika
båtar använda företrädesvis för sport- och
kapplöpningsändamål, särskildt i England och
Frankrike, på senare tider äfven i Förenta staterna,
Tyskland m. fl. länder. De i dessa länder hållna stora
regattorna ha enormt utvecklat motorbåtsindustrien,
särskildt i fråga om fartygshastigheten. Exempelvis
må anföras, att 1906 uppnådde de snabbaste båtarna vid
täflingar fart af 18–23 knop, men 1912 af 49,5,
upp till 50,7 knop (fig. 1). Den ojämförligt
största ekonomiska och praktiska betydelsen spelar
motorbåten som arbetsbåt, i främsta rummet inom
fiskerinäringen. Sverige har i detta afseende
framträdt som ett mönsterland. Särskildt efter
industriutställningen i Marstrand 1904, som blef
epokgörande för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0641.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free