- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1241-1242

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Motstånd, mek. (se Elektrisk uppvärmning) (se Elekrtiska mätningar) - Motståndsenhet. Se Ledningsförmåga - Motståndétalon i. Motståndslikare, fys. - Motståndshäfstång, Motståndsrörelse. Se Medikomekanisk gymnastik - Motståndslikare, fys. Se Motståndsétalon - Motståndslåda, fys. Se Motståndsétalon - Motståndsrulle, fys. Se Motståndsétalon - Motståndssats, fys. Se Motståndsétalon - Motståndsstapel, fys. Se Motståndsétalon - Motståndsugn, tekn. Se Elektrisk ugn - Motstånd vid offentlig förrättning, jur.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med kroppens hastighet, då denna är helt liten,
samt nästan med kvadraten på hastigheten, då denna
är större. Blir hastigheten mycket stor (t. ex. en
gevärs- eller kanonkulas), har den ännu större
inflytande på motståndet. Detta växer f. ö. med
luftens täthet och med arean af kroppens projektion,
på ett mot rörelsens riktning vinkelrätt plan;
detsamma beror dessutom i väsentlig mån äfven af
kroppens form. – Vattnets motstånd mot en däruti
nedsänkt kropps rörelsemån antagas vara tämligen
nära proportionellt med hastighetens kvadrat och
med arean af projektionen på ett mot rörelsens
riktning vinkelrätt plan. Motståndet, som utöfvas
af vattnet mot ett fartygs rörelse, är svårt att
med noggrannhet beräkna, emedan det beror icke
blott af den kraft, som erfordras för vattnets
undanskjutande samt för öfvervinnande af friktionen
mellan fartygssidan och vattnet, utan jämväl på dettas
uppstigning vid fören och nedsänkning vid aktern
af fartyget. Det är uppenbart, att fartygets form
härvid måste utöfva ett väsentligt inflytande. Med
elektriskt motstånd förstår man dels elektriskt
ledningsmotstånd (se Elektriskt motstånd), dels en
motståndsapparat eller reostat. Sådana användas
för olika ändamål, såsom förkopplingsmotstånd,
t. ex. vid båglampor för upptagande af en del af
spänningen, regleringsmotstånd, t. ex. vid elektriska
maskiner för ändring af spänning eller hastighet,
igångsättningsmotstånd (vid elektromotorer),
värmemotstånd (se Elektrisk uppvärmning,
sp. 348), m. m. Se äfven Elektriska mätningar.
G. R. D.* A. E-m.

Motståndsenhet. Se Ledningsförmåga.

Motståndsétalon [-tala7] l. Motståndslikare, fys.,
är en kvicksilfverpelare, en metalltråd eller ett
metallbleck etc., hvars ledningsmotstånd står i
ett enkelt talförhållande till motståndsenheten
(jfr Elektriska mätningar, Elektriskt motstånd och
Ledningsförmåga). För att bekvämt kunna mäta olika
motstånd använder man motståndsétaloner förenade till
satser på lämpligt sätt, hvilka benämnas reostater
(multipelétalon, motståndssats, motståndslåda). De
särskilda motståndsrullarna
i densamma (se fig. 1, som åskådliggör en reostat
af äldre konstruktion) äro ofta valda så, att de i
likhet med vikterna i en viktsats motsvara 1, 2, 2, 5,
10, 20, 20, 50, 100 o. s. v. enheter, på det att man
må lätt och hastigt kunna i en strömkrets inskjuta
det motstånd, som man för tillfället önskar. Fig. 2
visar en reostat (motståndsstapel), konstruerad
af Eisenlohr. I en på en träplatta stående träcylinder insvarfvas en
rad af fördjupningar. I dessa fördjupningar upplindas
silkesomspunna nysilfvertrådar, hvilkas motstånd
utgöra 1, 2, 2, 5, 10 o. s. v. enheter. Hvarje
fördjupning kommer således att innehålla
en motståndsrulle. Den ena trådändan af hvarje
rulle sammanlödes med en ända af den i den närmast
öfre fördjupningen, den andra med en ända af tråden
i den närmast undre. Den öfversta och den understa
rullens fria trådändar fastlödas vid hvar sin
klämskruf. De mellan fördjupningarna kvarvarande
delarna af träcylindern beslås på sina yttre kanter
med mässingsringar, som genom rörliga mässingsklaffar
kunna sättas i ledande förbindelse med hvarandra. Äro
alla klaffarna nedfällda, går strömmen, då den
inledes genom klämskrufvarna, nästan uteslutande
genom mässingsringar och klaffar, hvilkas motstånd
mot strömmen är så ringa, att det i vanliga fall
kan försummas. Men uppslås en klaff, afbrytes på
detta ställe förbindelsen mellan mässingsringarna,
så att strömmen måste gå genom motsvarande trådrulle,
hvars motstånd således inskjutes i strömkretsen. Genom
lämplig ställning på klaffarna kan man tydligen efter
behag i en strömkrets inskjuta hvarje helt antal
motståndsenheter, som ej öfverstiger stapelns hela
motstånd. Två motståndsétaloner af modern konstruktion
finnas återgifna i art. Elektriska mätningar.
D- S-t.
illustration placeholder
Fig. 1. Reostat af äldre konstruktion.

illustration placeholder
Fig. 2. Eisenlohrs reostat.


Motståndshäfstång, Motståndsrörelse. Se Medikomekanisk
gymnastik,
sp. 1445.

Motståndslikare, Motståndslåda, Motståndsrulle,
Motståndssats, Motståndsstapel, fys. Se
Motståndsétalon.

Motståndsugn, tekn. Se Elektrisk ugn, sp. 347.

Motstånd vid offentlig förrättning, jur. Hvarje
stat måste sörja för, att dess förvaltningsorgan
icke paralyseras i sin verksamhet för statsviljans
realiserande genom åtgärder från de enskilde
medborgarnas sida. Den gör detta på två olika sätt,
dels genom att utrusta samhällsorganen med en viss

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0649.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free