- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1251-1252

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mounet-Sully, Jean - Mounier, Jean Joseph - Mounster. Se Munster - Mount, eng. berg, bergskedja - Mountain - Mountain, eng., berg - Mountain limestone. Se Bergkalk - Mountain Ash, stadsdistrikt i Wales - Mount Carmel - Mount Carmel 1. Ort i staten Pennsylvania - Mount Carmel 2. Stad i staten Illinois - Mount Clemens, stad i staten Michigan - Mount Desert, ö. Se Frenchmans bay - Mount Gambier, stad i Syd-Australien - Mountjoy, lord. Se Blount - Mount Morgan, stadsliknande sammhälle i Queensland - Mountnorris, baron. Se Annesley - Mount Pleasant, namn på städer i Förenta staterna - Mount Pleasant 1. Stad i Iowa - Mount Pleasant 2. Stad i Pennsylvania - Mount Pleasant 3. Stad i Michigan - Mountstephen, lord. Se Stephen - Mount Sterling, stad i staten Kentucky - Mount Vernon, namn på flera orter i Förenta staterna - Mount Vernon 1. Landställe i Virginia - Mount Vernon 2. Stad i Ohio - Mount Vernon 3. Stad i Illinois - Mount Vernon 4. Stad i Indiana - Mount Vernon 5. Stad i New York - Mount Wilson. Se Pasadena - Mouradgea D'Ohsson. Se D'Ohsson 1. och 2. - Mourmelon le Grand, köping i franska Marne - Mouroni, Se Angasija - Mouru, oas. Se Merv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en viss romantik, och på de nyromantiska tryckte
han en personlig prägel. Hans uttrycksfulla anlete,
spänstiga gestalt och malmfulla stämma, som eger full
resonans och alla tonfall för lidelsen, i förening med
eldigheten i hans åtbörder och utbrott skänkte starka
intryck i det fransk-klassiska dramats uppgifter, såsom
Oreste i "Andromaque", Hippolyte i "Phèdre", såväl
som V. Hugos paradroller Hernani, Ruy Blas m. fl. Som
Shaksperes Hamlet och Othello har hans uppfattning
förefallit mera konstlad och effektjagande. M:s
förnämsta roll är Sofokles’ Oedipe-roi, rent
antik i hållning och gester, buren af en alltjämt
stegrad kraft och spänning, som slutligen blir fullt
eruptiv. Hans förmåga att tolka det ödesbestämda hos
tragiska skepnader kulminerar där. Från 1899 företog
han några år utländska gästspelsresor (s. å. till
Stockholm, där han spelade Oedipe, Hernani, Hamlet
och Othello).
E. F-t.

illustration placeholder

Mounier [monie], Jean Joseph, fransk politiker,
f. 1758 i Grenoble, d. 1806 i Paris, blef 1779 advokat
och 1783 domare i Grenoble samt föreslog den ryktbara
20 juni 1789 som medlem af tredje ståndet bland états
généraux, att församlingen ej skulle åtskiljas, innan
den gett Frankrike en konstitutionell författning
("eden i bollhuset"). M. fick därpå en plats
i författningskommittén. Då församlingen förkastade
tvåkammarsystemet och konungens absoluta veto, slöt
han sig till monarkisterna, och då det bestämdes,
att nationalförsamlingen skulle förläggas till
Paris, nedlade han i okt. 1789 sitt mandat och
for året därpå utomlands. Han upprättade 1795
en mycket besökt uppfostringsanstalt i Weimar,
men återvände 1801 till Frankrike, där han blef
prefekt och, 1805, conseiller d’état. Bland hans
skrifter märkas främst hans berömda, i Schweiz
utgifna Recherches sur les causes qui ont empêché
les Français de devenir libres
(1792). Jfr De
Lanzac de Laborie, "Un royaliste libéral en 1789:
Jean Joseph M." (1887), och Aulard, "Les orateurs
de l’assemblée constituante" (2:a uppl. 1905). –
Hans son, Claude Philibert Édouard M., f. 1784,
d. 1843, var från 1809 en tid Napoleons sekreterare
och utnämndes af honom till baron, men slöt sig 1814
till bourbonerna, var 1818 en kort tid generaldirektör
för polisväsendet samt blef 1819 pär. Jfr Hérisson,
"Souvenirs intimes et notes du baron M." (1896).
(V.S-g.)

Mounster [maVnste]. Se Munster.

Mount [mau’nt], eng., berg, bergskedja.

Mountain [mäVntin], eng., berg. – M. limestone [låYmsten].
Se Bergkalk.

Mountain Ash [maVntin ä’{], stadsdistrikt i
Wales, grefskapet Glamorgan, vid Cynon, en
biflod till Taff. 31,093 inv. (1901). Stenkolsgrufvor.
(J. F. N.)

Mount Carmel [maVnt kä’mel]. 1. Ort i nordamerikanska
staten Pennsylvania, 80 km. n. n. ö. om
Harrisburg. 13,179 inv. (1900). Antracitgrufvor. –
2. Stad i nordamerikanska staten Illinois,
vid Wabashs förening med White river. 4,311
inv. (1900). Stenkolsgruvor, fabriker.
1 o. 2. J. F. N.

Mount Clemens [mäVnt kornens], stad i
nordamerikanska staten Michigan, vid Clinton, 8
km. ofvanför dess förening med S:t Clair-sjön. 6,576
inv. (1900). Sockerbruk, tillverkning af vagnar och
landtbruksredskap.
J. F. N.

Mount Desert [mäu’nt de’set], ö. Se Frenchman’s bay.

Mount Gambier [maVnt gä’mbia], den viktigaste
staden i sydöstra delen af Syd-Australien, vid
foten af en slocknad vulkan med samma namn,
medelpunkt i ett af Australiens rikaste
jordbruksdistrikt. 3,162 inv. (1901).
J. F. N.

Mountjoy [maVnt-dJål], lord, engelsk adelstitel. Se
Blount.

Mount Morgan [mäVnt må^on], stadsliknande samhälle
i Queensland, Australien, 45 km. s. s. v. om
Rockhampton. 6,280 inv. (1901). Ett af de mest
gifvande guldfälten i Australien, bearbetas nu mest
på kopparmalm.

Mountnorris [maimtnå^is], baron. Se Annesley.

Mount Pleasant [maVnt ple^ent], namn på flera städer
i Förenta staterna. 1. Stad i Iowa, 40 km. v. om
Burlington. 4,109 inv. (1900). Iowa wesleyan
university (1842) och German college (1873), båda
metodisternas. Dårhus. – 2. Stad i Pennsylvania. 4,745
inv. (1900). Glasbruk. – 3 Stad i Michigan,
vid Chippewa river. 3,662 inv. (1900). Sågverk.
1–3. J. F. N.

Mountstephen [matint-stiVn], lord. Se Stephen.

Mount Sterling [maVnt stä’linj, stad i nordamerikanska
staten Kentucky. 3,561 inv. (1900). Stenkols- och järngrufvor.
J. F. N.

Mount Vernon [maVnt vä^non], namn på flera orter
i Förenta staterna. 1. Landställe i Virginia,
vid Potomac, 24 km. nedanför Washington. Det
tillhörde George Washington, som tillbragte sina
sista år där och är begrafven där. Huset, hvars
inredning och möbler äro desamma som på Washingtons
tid, och ett mindre jordområde köptes 1860 af en
kvinnoförening, som nu vårdar egendomen. – 2. Stad i
Ohio, vid Kokosing river och flera järnvägslinjer, 65
km. n. n. ö. om Columbus. 6,635 inv. (1900). Statens
lungsotssanatorium. Maskinverkstäder. – 3. Stad
i Illinois. 5,216 inv. (1900). Järnvägsknut,
stenkolsgrufvor. – 4. Stad i Indiana, vid Ohio, i
statens sydvästligaste hörn. 5,132 inv. (1900). –
5. Stad i New York, vid Bronx river, 21 km. från
New York, till hvilket det utgör ett slags
förstad. 30,919 inv. (1910). Det blef stad 1892.
1–5. (J. F. N.)

Mount Wilson [maVnt wi;lson]. Se Pasadena.

Mouradgea D’Ohsson [mora’dja dåsa"7]. Se D’Ohsson 1 och 2.

Mourmelon le Grand [mormlE’ la gra’], köping
i franska dep. Marne (Champagne). 5,548
inv. (1901). Militärsjukhus. S. ö. om
M. ligger lägret vid Châlons.
J. F. N.

Mouroni. Se Angasija.

Mouru, oas. Se Merv, sp. 198.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0654.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free