- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1253-1254

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mouscron, kommun i belgiska Westflandern - Mousse, fr., kokk. - Moussera. Se Mussera - Mousson, J. R. A. Se Mss - Moussorgsky, M. P. Se Musorgskij - Moustache, fr. Se Mustasch - Moustérien. Se Moustérientiden - Moustérientiden, Moustiertiden. Jfr Stenåldern - Moustier, Moustiertiden, arkeol. Se Moustérientiden - Moutarde, fr., senap - Mouthe, La, fransk by i Tayac - Moutiers, arr.hufvudstad i franska Savoie - Mouton, Jean (de Hollingue) - Mouton, Georges. Se Lobau - Mouton d'or, franskt guldmynt - Mouy, Charles Louis Stanislas - Mouzon, stad i franska Ardennes - Movers, Franz Karl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Mouscron [mokrå’; fla. Moescroen], kommun i
belgiska provinsen Westflandern, vid statsjärnvägen
Gent–Tournai. 20,831 inv. (1904). Biskopligt
collège. Ylle- och bomullsindustri.
(J. F. N.)

Mousse [moss], fr. ("skum", fradga), kokk., namn på
åtskilliga lätta mellanrätter. Mousse au chocolat
Jåkålä] tillredes så, att 4–5 hårdt vispade ägghvitor
iröras med chokolad, som upplösts i varm mjölk och
afkylts; det hela sockras och insattes i ugn vid sakta
eld. Om till ingrediens tages kaffe, fås mousse au
café;
med fruktmarmelad fås mousse à la russe [ry’ss;
"på ryskt sätt"], med grädde och vanilj mousse à la
Chantilly
[jatiji], o. s. v.

Moussera [mo-]. Se Mussera.

Mousson [mosa7], J. R. A. Se Mss.

Moussorgsky, M. P. Se Musorgskij.

Moustache [mostäj], fr. Se Mustasch.

Moustérien [mosteriä’]. Se Moustérientiden.

illustration placeholder
Moustierklippan med grotta och terrasser.

Moustérientiden [mosteriä’-], Moustiertiden
[mostié"-], fr. le moustérien, arkeol., den del af
den äldre stenåldern, som karakteriseras af de fynd,
som först gjorts vid franska byn Moustier (kommunen
Peyzac, dep. Dordogne) och sedermera af samma art på
andra ställen. Den af E. Lartet
och H. Christy 1863 utgräfda grottan (se fig.),
belägen ofvanför byn Moustier, innehöll lämningar från
den äldre (paleolitiska) stenåldern. I det af G. de
Mortillet uppställda kronologiska systemet för denna
tid har grottan gett namn åt den i grottan anträffade
fyndgruppen "le moustérien". Moustérientiden
anses sammanfalla med den sista stora nedisningen
och karakteriseras af en köldälskande fauna,
såsom mammut, ullhårig noshörning, grottbjörn,
grotthyena m. fl. stora däggdjur; dock har man nyligen
trott sig kunna iakttaga ett tidigare skede inom
moustérienperioden med en värmeälskande fauna och
således samtidigt med slutet af den sista kontinentala
interglacialtiden. De för perioden karakteristiska
redskapen äro den s. k. moustierspetsen, ett redskap
af mångsidig användning, samt den halfmånformiga
skrapan. De nedanför Moustiergrottan befintliga
bergterrasserna dölja flera s. k. abrier, klippskjul
(grunda grottor), som blifvit med stor framgång
utgräfda. Af utomordentlig betydelse är en graf, med
skelettet af en 15–16-årig gosse, som anträffades
1908 under den nedersta terrassen af schweizaren
O. Hauser. Detta skelett (Homo mousteriensis Hauseri)
tillhör den s. k. neanderthalrasen. I Frankrike finnas ganska
många fynd från moustérienperioden. Ett af de
viktigaste är det 1908 vid Chapelle-aux-Saints
framgräfda skelettet af en 50-årig man. Jämte
monstierskelettet har det lämnat ytterst viktiga
bidrag till kännedomen om neanderthalrasen. Utanför
Frankrike finnas flerstädes i Europa fyndorter från
moustérientiden; bland de viktigaste äro grottfynden
från Spy i Belgien och Krapina i Kroatien, båda
innehållande skelettrester af neanderthalrasen. Jfr
Stenåldern.
Br Sr.

Moustier [mostié], Moustiertiden, arkeol. Se
Moustérientiden.

Moutarde [mota^d], fr., senap.

Mouthe [mot], La, fransk by (kommunen Tayac,
dep. Dordogne), i hvars omedelbara närhet finnes en
af E. Rivière undersökt grotta med lämningar från
den äldre stenålderns senare skeden (rentiden)
och med delvis målade hällristningar på grottans
väggar. Dess djup är omkr. 220 m., och ristningarna
börja 93 m. från ingången; de framställa bisonoxar,
hästar, renar m. fl. djur. Se vidare Grottmålningar.
Br Sr.

Moûtiers [motie], arrondissemangshufvudstad i
franska dep. Savoie (Savojen), 480 m. ö. h., vid
Isère. 2,533 inv. (1901). Biskopssäte. Skifferbrott,
antracitgrufvor. S. om M. ligga badorterna
Salins med koksalt- och Brides-les-Bains med
glaubersaltkällor.
J. F. N.

Mouton [motE7], Jean (de Hollingue), fransk
tonsättare, f. (årtalet obekant) sannolikt i
Holling nära Metz, d. 1522 i S:t Quentin, var
elev af Josquin des Prez och lärare till Willaert
samt anställd som kapellsångare hos Ludvig XII och
Frans I äfvensom kanik i Thérouanne. M. var en af
tidens mest framstående kontrapunktister. I behåll
finnas af hans verk ett tiotal mässor, en mängd
motetter samt åtskilliga psalmer och chansoner.
E. F-t.

Mouton [mota7], Georges, grefve de Lobau, fransk
marskalk. Se Lobau.

Mouton d’or [motå’ dår], fr. ("får l. lamm i guld"),
ett franskt guldmynt, som slogs för konung Johan II
(1350–64) och i likhet med det äldre, något lättare
myntet agnel (se d. o.) bar i prägeln en bild
af Guds lamm (Agnus Dei). Det kom ur bruk i början
af 1400-talet.

Mouy [moi7], Charles Louis Stanislas, fransk
diplomat och författare, f. 1834, var urspr.
journalist, inträdde i utrikesministeriet 1865,
var 1878 en af Berlinkongressens sekreterare,
1879 direktör i ministeriet, 1880 envoyé i Aten
och 1886 ambassadör i Rom samt förflyttades 1888 i
disponibilitet. Bland hans arbeten må nämnas Grands
seigneurs et grandes dames du temps passé
(1862), Don
Carlos et Philippe II
(1863; 3:e uppl. 1888), Lettres
du Bosphore
(1879), Lettres athéniennes (1887), Rome
(1890), Louis XIV et le Saint-siège. L’ambassade du
duc de Créqui 1662–1665
(1893) och Mademoiselle de
Valsengeuse
(1898).

Mouzon [moså’], stad i franska dep. Ardennes
(Champagne), vid Meuse och järnvägen till Sedan, 17
km. s. ö. om Sedan. 1,453 inv. (1901). Vid M. tvangs
Mac Mahon 30 aug. 1870 af tyska armén att gå öfver
Meuse till Sedan.
J. F. N.

Movers [måfers], Franz Karl, tysk teolog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0655.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free