- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1273-1274

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muffel, ett af eldfast lera förfärdigat kärl - Muffind, eng., bakverk - Muffkoppling. Se Axelkoppling och Rörförbindning - Muflonen, zool. Se Fårsläktet - Mufti, (se Fetva) - Mug, folkstam. Se Arakan - Mugan (Mogan), en stäpp i ryska Baku - Mugdhabodha, en grammatik öfver sanskrit - Mugg, (lera),veter., inflammation i extremiteter - Muggbrand, veter. Se Drankmugg - Muggendorf, köping i bajerska Oberfranken - Muggia, stad i österrikisk-illyriska kustlandet - Muggsjöarna, sjöar i västra Härjedalen - Mugian, sjöv. Se Bermuda-båt - Mugil, zool. Se Multesläktet - Muhadjir, arab. - Muhafis, arab., guvernör - Muhammed l. Mohammed

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(s. k. muffelfärger) anbringas ofvan glasyren.
P. T. C.*
illustration placeholder
Muffel.


Muffins [ma’ffins], eng., bakverk af mjöl, smör,
söt kärnmjölk, försatt med fräspulver och arbetadt
till en lös deg.

Muffkoppling. Se Axelkoppling och Rörförbindning.

Muflonen, Ovis musimon, zool. Se Fårsläktet, sp. 201.

Mufti (arab., "som afger ett utlåtande"; se Fetva)
är namnet på en i hvarje större muhammedansk
stad anställd ämbetsman, som på anhållan af hvilken
medborgare som helst är skyldig att rörande alla
teologiska, moraliska, civilrättsliga och kriminala
spörsmål afge sitt utlåtande. Urspr. bilda mufti,
såsom "lagtolkarnas" kår, den andra stora klassen
af úlema (se d. o.) och ega rang framför den till
tredje klassen hörande "lagskiparnas" kår, kadi (se
d. o.). Men numera är en stads mufti öfverallt utom
i Konstantinopel underordnad i rang, men ej beroende
af dess kadi. – Konstantinopels mufti, hvilken som
sådan bär titeln múfti-ul-enam ("människosläktets
mufti"; i Västerlandet vanligen kallad stormufti),
är däremot under sin vanliga titel af
schejch-ul-islam (se d. o.) innehafvare af rikets
högsta värdighet. Alla öfriga mufti ha sinsemellan
samma rang, betalas af de rättssökande och bekläda
sitt ämbete för lifstid, hvilket icke hindrar,
att de till- och afsättas efter "stormuftins"
godtycke. – I Egypten har däremot muftin bibehållit
sin rang framför kadin, men hans ämbete är där
blott en hederspost, och han eger icke rättighet
att för sina utlåtanden mottaga någon betalning.
H. A.*

Mug, folkstam. Se Arakan.

Mugan (Mogan), en stäpp i norra delen af
distriktet Lenkoran, i rysk-transkaukasiska guv. Baku,
mellan Kura och Bulgari, ett sydligt tillflöde till
Aras. 4,440 kvkm. Endast om våren bebos stäppen af
kurder; på sommaren är hettan outhärdlig, och stäppen
hemsökes af febrar, på vintern är den ett moras.
J. F. N.

Mugdhabodha, namn på en grammatik öfver sanskrit
af indiske grammatikern Vopadeva från 1200-talet
e. Kr. Det i M. använda grammatiska systemet
representerar en enklare form af grammatisk
framställning (mera liknande det europeiska
förfaringssättet) i motsättning till det af Panini
använda. Den är utg., utom flerfaldiga gånger i
Indien, af Böhtlingk (1847). Jfr A. C. Burnell,
"A classified index to the sanskr. Mss in the palace
at Tanjore" (1880).
K. F. J.

Mugg (da. muk, ty. mauke), i dagligt tal kallad
lera, veter., en del inflammationsprocesser i huden
på nedre delen af extremiteterna, oftast de bakre,
hos hästar och nötkreatur. I lindrigaste fall yttrar
sig sjukdomen endast som rodnad af
huden i karleden med ringa ansvällning och
affjällning (erytematös mugg), men oftast uppstår en
mängd blåsor, som fyllas med blodvatten eller var och
efter någon tid brista (exematös mugg), efterlämnande
ytliga sår, som sedan genom inträngande smuts och
rörligheten i huden förstoras; genom ansvällning af
huden bildas djupa, tvärgående sprickor, från hvilka
afsöndras en smörjig, illaluktande materia. Brandig
(gangrenös) mugg
förekommer särskildt vintertiden,
i synnerhet hos hästar med långt hofskägg,
och yttrar sig i häftig inflammation med brand
i huden och bortfallande af större eller mindre
hudstycken i karleden; den kan, om den ej i tid
behandlas, föra till allmän blodförgiftning eller
svåra sjukdomsprocesser i hofven. Rasp kallas en
form af mugg, som sträcker sig ofvan kotleden
upp emot hasen och består i en förstoring af
hudpapillerna med ökad epidermisbildning i form af
skorf eller hornartade massor på bakre randen af
extremiteterna, ofta äfven åtföljd af afsöndring
af en smörjig materia, från huden som gör håren
stripiga (verrukös mugg). Orsaken till mugg är
fukt i förening med kyla och orenlighet (snöslask,
smutsigt väglag, urin och gödsel), möjligen äfven
ett särskildt smittämne. Hos nötkreatur förekommer en
särskild form af mugg, kallad drankmugg (se d. o.).
E. T. N.

Muggbrand, veter. Se Drankmugg.

Muggendorf [mo’gg-], köping i bajerska
reg.-omr. Oberfranken, vid Remitz’ biflod Wiesent,
i det s. k. Frankiska Schweiz, 325 m. ö. h. 411
inv. (1900). Kallvattens- och vasslekuranstalt. En
mängd droppstensgrottor i trakten.
J. F. N.

Muggia [mo’dja; sloven. Mile], stad i
österrikisk-illyriska kustlandet, vid
M.-viken af Triestebukten. 4,137 inv. (1900;
som kommun 8,841). God hamn, flera skeppsvarf
(bl. a. det stora San Roco, i synnerhet för
krigsskepp), hafsbad, kuranstalt för skrofulösa
barn, lungsotssanatorium. Vinodling, fiske.
J. F. N.

Muggsjöarna, ett par till Klarälfvens vattensystem
hörande sjöar i västra delen af Härjedalen.

Mugian, sjöv. Se Bermuda-båt.

Mugil, zool. Se Multesläktet.

Muhadjir (arab., af hedjra, utvandring), i Turkiet
muhammedan, som från kristna länder invandrat till
osmanska riket och fått jord gratis upplåten. Om
el-muhadjirun (plur. af ordet) se Muhammed, sp. 1277.

Muhafis, arab., guvernör.

Muhammed l. Mohammed (oriktiga äro formerna
Muhamed, Mahomed o. d., hvaremot Mehemed är
en turkisk form af samma ord, af arab. muhammed,
ett partic. pass., som betyder "högtlofvad"),
religionsstiftare, föddes i Mekka omkr. 570
e. Kr. (enligt den vanliga beräkningen 20 april 571;
dock är för hela hans lif före utvandringen till
Medina 622 kronologien ganska osäker). Han var
son af Abdallah af Haschims till kureischiternas
stam hörande släkt, och hans fullständiga namn var
därför, efter sonen Kasims födelse: Abu-l-Kasim M. Ibn
Abdallah.
Sedan Abdallah dött (kort före eller efter
M:s födelse) och lämnat sin familj i stor fattigdom,
blef M., som vid 6 års ålder förlorat äfven sin
moder, Amina, upptagen af Abu Talib, en af hans nio
farbröder. Han egnade sedan denne trofaste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0665.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free