- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1287-1288

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muhammed Ali pascha, turkisk militär - Muhammedan - Muhammed Bahadur Schah, stormogul. Se Indien - Muhammed Baltadsji, turkisk storvesir. Se Baltadsji - Muhammed Ben Abdallah. Se Bu-Maza - Muhammed el-bakir. Se Imam - Muhammed el-máhdi. Se Imam - Muhammed-el-mehdi. Se Marokko - Muhammed Emin Ali pascha, turkisk statsman. Se Ali - Muhammed es Sadok, bej af Tunisien - Muhammed et-taki. Se Imam - Muhammed Ferid-ed-din. Se `Attar (el `Attär) - Muhammed ibn Abdallah. Se Imam - Muhammed ibn Abdallah, med tillnamnet galne mollan - Muhammed ibn Abi Amir. Se Al-Mansur - Muhammed ibn Djabir el-Bettani. Se Bettani - Muhammed ibn Ishak en-Nadim - Muhammed ibn Ismail Darazi. Se Druser - Muhammed ibn Musa Alchwarizmi. Se Chwârazmi - Muhammed ibn Tumart. Se Almohader och Imam - Muhammed pascha Kybrusli, turkisk statsman - Muhammed Ruschdi pascha, turkisk statsman - Muhammed Tughlak - Muhammera (Mohammara, Mohamra), handelsstad i persiska Arabistan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och var son till en i Tyskland bosatt musiker af
fransk hugenottsläkt. Han gick 1843 till sjöss som
skeppsgosse på ett mecklenburgskt fartyg, rymde
från detta i Konstantinopel, öfvergick till islam,
fick militärisk utbildning i turkiska krigsskolan
och blef 1853 officer. Under Krimkriget 1853–56
var M. ordonnansofficer hos Omer pascha, vann rask
befordran och tjänade i Omers stab äfven under
fälttåget mot Montenegro 1861–62. M. blef 1865
brigadgeneral, stred 1875–76 mot de upproriske i
Bosnien, var 1877 befälhafvare för en armékår i kriget
mot Serbien och efterträdde 18 juli s. å. Abd-ul-kerim
som öfverbefälhafvare öfver turkiska Donau-armén
Bulgarien mot ryssarna, med rang af fältmarskalk
(musjir). Han kunde emellertid föga uträtta med
sin inom den s. k. fästningsfyrkanten förlagda här,
flyttades i sept. till Sofia som befälhafvare öfver
de där förlagda trupperna och fick 1878 befälet öfver
en till Konstantinopels skydd nyuppsatt kår. På
Berlinkongressen i juni s. å. var M. Turkiets
andre delegerade och blef efter det definitiva
fredsslutet öfverbefälhafvare i Albanien, där han
vid gränsregleringsarbetet 7 sept. s. å. mördades
af en albanes.
V. S-g.
illustration placeholder


Muhammedan, västerländsk benämning på anhängarna af den af Muhammed stiftade
religionen. Själfva kalla muhammedanerna sig
muslimin (plur. af muslim), hvaraf den europeiska
förvrängningen muselmän Adj. muhammedansk.Muhammedanism,
Muhammeds lära, islam (se d. o.).

Muhammed Bahádur Schah, stormogul. Se Indien, sp. 526.

Muhammed Baltadsji, turkisk storvesir.
Se Baltadsji.

Muhammed Ben Abdallah. Se Bu-Maza.

Muhammed el-bakir. Se Imam, sp. 430.

Muhammed el-máhdi. Se Imam, sp. 430.

Muhammed-el-mehdi. Se Marokko, sp. 1032.

Muhammed Emin Ali pascha, turkisk statsman,
f. 1815, d. 1871. Se Ali.

Muhammed es Sadok, bej af Tunisien, f. 1813, d.
27 okt. 1882, var son till bejen Sidi
Ahsin, efterträdde i nov. 1859 sin broder
Muhammed bej och ställde sig helt under franskt
protektorat genom fördraget i Bardo 12 maj 1881.
Se Tunisien.

Muhammed et-taki. Se Imam, sp. 430.

Muhammed Ferid-ed-din. Se ‘Attar (el ‘Attar).

Muhammed ibn Abdallah. Se Imam, sp. 430.

Muhammed ibn Abdallah, med tillnamnet galne mollan,
muhammedansk fanatiker, har beredt engelsmännen
många bekymmer i Somali-landet. 17 april 1902 ledo
engelsmännen ett svårt nederlag vid Gumburru i
striden mot "galne mollan" och hans anhängare. Under
de följande åren försvarade sig M. energiskt mot
engelsmän och italienare, tills den italienske
guvernören Pestalozza 1905 lyckades förmå honom att ställa sig
under den italienska regeringens protektorat och
draga sig tillbaka till kusten.
K. V. Z.

Muhammed ibn Abi Amir. Se Al-Mansur.

Muhammed ibn Djabir el-Bettani. Se Bettani.

Muhammed ibn Ishak en-Nadim, arabisk författare,
d. antagligen 995. Hans arbete el-Fihrist (se
d. o.) är den viktigaste källan för kännedomen
om den arabiska litteraturens äldsta historia.
K. V. Z.

Muhammed ibn Ismail Darazi. Se Druser. sp. 911.

Muhammed ibn Musa Alchwarizmi. Se Chwârazmi.

Muhammed ibn Tumart. Se Almohader och Imam, sp. 430.

Muhammed pascha Kybrysli, turkisk statsman,
f. 1810 på Cypern (däraf tillnamnet kybrysli,
"cyprioten"), d. 6 sept. 1871 i Konstantinopel, fick
utbilda sig militäriskt i Frankrike samt blef 1842
general och guvernör för turkiska krigsskolan. Han
var en anhängare af reformer inom Turkiet, och
hans tjänster togos mycket i anspråk. Så var han
vid olika tillfällen provinsståthållare (bl. a. i
Aleppo 1851–53, då han bragte Hauran till lugn),
1854 marinminister (kapudan-pascha) samt s. å. och maj
1860–juni 1861 storvesir. Han störtades för sina ryska
sympatier af de "ungturkiskt" sinnade reformifrarna
Fuad pascha och Ali pascha samt var därefter
generalguvernör i Adrianopel. M:s reformsträfvanden
voro fullt uppriktiga, men han höll på strängt
nationell grundval för reformarbetet och motsatte sig
schematisk efterhärmning af västerländska förebilder.

Muhammed Ruschdi pascha, turkisk statsman, f. 1809
i ringa villkor i Sinope, d. 1882, gick in som
soldat i sultan Mahmuds stående armé 1825 och
gjorde sig snart bekant för sin ovanliga läshåg
och sina öfversättningar från främmande språk,
hvilka ådrogo honom sultanens uppmärksamhet och
tillnamnet "Muterdjim" (öfversättaren). Under
krigen med Egypten steg han i graderna. 1853–63
och 1865–66 var han medlem af ministären, oftast
som krigsminister, och 4 juni 1866 utnämndes han
till storvesir. Febr. 1867–mars 1868 var han ånyo
seriasker (krigsminister). Efter att sedan mars
1869 ha varit inrikesminister beklädde han ånyo
storvesirsämbetet okt. 1872–febr. 1873. Under trycket
af en stark folkrörelse fördes han för tredje gången
dit 10 maj 1876. Han förhöll sig tämligen passivt
vid Abd-ul-Asis’ afsättning 30 maj och vid Murad
V:s 31 aug., och då han gammal och konservativ,
ej kunde gilla Midhat paschas reformer, lämnade
han sitt ämbete 22 dec. 1876, samma dag som den
konstitutionella författningen proklamerades. M. var
för fjärde gången storvesir 28 maj–4 juni 1877,
förvisades 1878 till Magnesia och invecklades 1881
i processen om sultan Abd-ul-Asis’ död, dock utan
att fällas som medskyldig till det förmodade mordet
på denne. M. åtnjöt aktning som en lugn och sansad
politiker.
Kj.*

Muhammed Tughlak. Se Indien, sp. 525.

Muhammera (Mohammara, Mohamra), viktig handelsstad
i persiska prov. Arabistan, vid Karuns förening med
Schatt el-Arab och när turkiska gränsen. 10,000–15,000
inv. M. har en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:55:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbr/0672.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free