- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1303-1304

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mul- och klöfsjuka l. Smittsam mul- och klöfsjuka, veter. - Mulock, Dinah Maria - Mulready, William - Mulseryd, socken i Jönköpings län - Mulstek, sjöv. Se Stek - Mulstol, ett slags spinnmaskin. Se Jennystol - Mulsum, lat. vinmjöd - Multan, Mooltan - Multan 1. Division i Punjab, Indien - Multan 2. Distrikt M. 1. - Multan 3. Hufvudstad i M. 2. - Multa paucis, lat., "mycket i få ord" - Multatuli, pseudonym. Se Dekker, E. D. - Multegröt. Se Multer - Multer, Multor, Mylter, bot., hjortron - Multesläktet, zool., en fisk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

myndigheters kännedom; det är därför hvarje djuregares plikt
att, om sjukdomsfall yppar sig, som misstänkes vara
mul- och klöfsjuka, ofördröjligen göra anmälan
därom hos ordf. i vederbörande hälsovårds-
eller kommunalnämnd och f. ö. ställa sig till
efterrättelse föreskrifterna i k. förordn. af 9
dec. 1898, Medicinalstyrelsens kung. af 19 mars
1888 och 30 dec. 1892, äfvensom till förekommande
af sjukdomens införande i landet bestämmelserna
i k. kung. af 9 dec. 1898 ang. in- och utförsel
af kreatur, 22 juni 1911, 19 jan. 1912, 19 och 21
mars 1912, ang. bestämmelser vid införsel af vissa
varor. Sjukdomen har någon gång öfverförts äfven till
människor därigenom, att de förtärt mjölk efter sjuka
djur eller smör af sådan mjölk; för vuxna personer
är sjukdomen ofarlig, men kan för späda barn antaga
mera allvarsam karaktär. Smittämnet i mjölk förstöres
lätt genom kokning.
E. T. N.

Mulock [mjö’låk], Dinah Maria, engelsk författarinna,
f. 1826, d. 1887, sedan 1864 gift med bokhandlaren
G. L. Craik, vann förtjänt framgång med
skildringar ur det samtida engelska medelklasslifvet,
bl. a. Agatha’s husband (1852, många uppl.; "Agathas
man", 1854), John Halifax, gentleman (1857; "John
Halifax", 1874), hennes bästa och omtycktaste roman,
och A noble life (1866). Af hennes öfriga skrifter må
nämnas A woman’s thoughts about women ("En qvinnas
tankar rörande qvinnan", 1861; 2:a uppl. 1862),
Sermons out of church (1875) och diktsamlingen Thirty
years poems
(1881), utom en mängd berättelser för barn
och ungdom. – Till sv. öfversattes äfven "Roderiks
hustru" (1881), "Lif för lif" m. fl.

Mulready [ma/lredi], William, engelsk målare,
f. 1786 i Ennis, Irland, d. 1863, studerade
från 1800 vid akademien i London, där han blef
medlem 1816. Från landskap öfvergick han till
genremålning och vann mycken popularitet. South
Kensingtonmuseet eger 33 af hans taflor, af hvilka
Valet af bröllopskläder och Sonetten äro de mest
omtyckta. Han är representerad äfven i National
gallery. Jfr monografi af H. Cole och R. Liebreich,
"Turner and M." (1888), samt E. G. Steffens,
"Memorial of M." (1867), och J. Dafforne, "Pictures
by M." (1873).
G-g N.

Mulseryd, socken i Jönköpings län, Mo härad. 11,521
har. 758 inv. (1911). Annex till Bottnaryd, Skara
stift, Redvägs kontrakt.

Mulstek, sjöv. Se Stek.

Mulstol, ett slags spinnmaskin. Se Jennystol.

Mulsum, lat. (af mulsus, honungssöt), vinmjöd,
sammankokt af honung, vin och vatten. Det var i bruk
hos de gamle romarna som frukostdryck.

Multan, Mooltan [möltä^]. 1. Division, omfattande
sydvästra delen af prov. Punjab i Brittiska
Indien. 76,446 kvkm. 3,014,675 inv. (1901). Den
omfattar de sex distrikten Mianwali, Jhang, Lyallpur,
M., Muzaffargarh och Dera Ghazi khan. Divisionen
uppdelades 1884 på andra förvaltningsområden, men
återställdes 1901. – 2. Distrikt i nämnda division,
mellan Sutlej och Chenab (Bari Doab). 15,816
kvkm. 710,626 inv. (1901). – 3. Hufvudstad i nämnda
distrikt, 6,5 km. ö. om Chenab, på låga kullar i en
fruktbar trakt. 99,243 inv. (1911), öfver hälften
muhammedaner, de öfrige hinduer och kristna (omkr. 2,000). M. är
en viktig järnvägsknut, har ett gammalt fort
och flera helgongrafvar, stor moské, ruiner
af gamla praktbyggnader samt är säte för en
afdelning af Church missionary society och en
stark militärstation. Tillverkning af mattor,
siden och bomullstyger samt berömda emaljerade
arbeten m. m. Sedan öppnandet af Indusbanan är
M. en viktig depå för bomull, hvete, oljeväxter,
socker, indigo, råsilke, droger och kryddor samt
förmedlar den europeiska införseln öfver Karachi
till Öfre Indien. – M. fanns redan på Alexander den
stores tid; det förstördes 1221 af Djingis-kan och
1679 af Aurangzib och eröfrades 1818 af sikherna
samt 2 jan. 1849 af engelsmännen. M. var förr
starkt befäst, men fästningsverken förstördes
1849 dels af engelsmännen, dels genom en
öfversvämning af Ravi, som förr flöt fram där.
1–3. J. F. N.

Multa paucis, lat., "mycket i få ord".

Multatuli, pseudonym. Se Dekker, E. D.

Multegröt. Se Multer.

Multer, Multor, Mylter, bot., i södra och västra
Norrland vanliga namn på hjortron (Rubus chamæmorus);
med vatten inkokade hjortron kallas där mylta
l. multegröt. I Norr- och Västerbotten är
snottrer det vanliga namnet.
G. L-m.

illustration placeholder
Tjockläppade multen, Mugil chelo.

Multesläktet, Mugil, zool., ett till fam. Mugilidæ
hörande släkte bland de taggfeniga fiskarna. Kroppen
är något långsträckt och hoptryckt, med tämligen stora
fjäll. Munnen är liten, utan tänder, eller ock äro
tänderna mycket små och borstlika. Omkr. 60–70 arter
äro kända från alla tempererade och varma haf. Vid
Skandinaviens kuster ha anträffats tre arter, hvilka
samtliga äro sällsynta vid svenska kusten, men en är
inhemsk vid sydvästra kusten af Norge, nämligen
tjockläppade multen, M. chelo G. Cuv., utmärkt genom
tjock och stor öfverläpp med vårtlika hudknölar samt
en djup fåra i gommen. Färgen är på ryggen svartgrå,
nedåt sidorna gråbrunaktig, med längsgående mörkblå
band, och på buksidan hvit. Längden går till något
öfver 60 cm. Denna art, hvars utbredningsområde
sträcker sig från Skandinavien till Goda-Hoppsudden,
är vid norska kusten ej så sällsynt från Bergen till
Kristianiafjorden och har många gånger anträffats
äfven vid kusterna af Bohuslän och i Öresund. Vid
Storbritanniens kuster är den tämligen allmän. De
båda öfriga arterna (M. capito och auratus) äro
mycket sällsynta. Båda utmärkas genom tunnare
öfverläpp och tillhöra egentligen spanska kusterna
och Medelhafvet. De gå gärna upp i flodmynningar och
trifvas väl äfven i sötvatten, där de skola bli bättre
till smaken än i hafvet, samt äro i Medelhafvet samt
i Spanien och Frankrike föremål för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0680.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free