- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1305-1306

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Multesläktet, zool., en fisk - Multezim. Se Iltizam - Multia, finsk namnform för Muldia - Multiform, månggestaltad - Multigraf, detsamma som hektograf - Multikopapper, ett fotografiskt kopieringspapper - Multikromtryck, flerfärgstryck. Se Färggravyr - Multilateral, Radiär, Flersymmetrisk, bot. - Multipel, mat., mångfald - Multipelbord. Se Centralstation 6. - Multipelborrmaskin. Se Borrmaskiner - Multipelétalon, fys. Se Motståndsétalon - Multipelfält. Se Centralstation 6. - Multipelintegral, mat. Se Multipel - Multipeljack. Se Centralstation 2. - Multipleunitsystem. Se Elektriska järnvägar - Multiplextelegraf. Se Telegraf - Multiplicera, mat. - Multiplikand. Se Multiplikation - Multiplikation, mat. - Multiplikationstabell, mat. Se Multiplikation - Multiplikationstabell, mat. Se Multiplikation - Multiplikativ. Se Räkneord - Multiplikator - Multiplikator 1. Mat. Se Multiplikation - Multiplikator 2. Fys. - Multiplikator 3. Mek. Se Hydraulisk smidesprocess - Multirotation, fys. kem.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett ej obetydligt fiske. De voro kända
och omtyckta äfven af de gamle romarna.
R. L.*

Multezim. Se Iltizam.

Multia [mo’l-], finsk namnform för Muldia (se d. o.).

Multiform (af lat. multum, mycket, mång-, och forma,
gestalt), månggestaltad, något, som skiftar i många former.

Multigraf (af lat. multum, mycket, och grek. grafein,
skrifva), detsamma som hektograf (se d. o.).

Multikopapper, ett fotografiskt kopieringspapper för
framställning af flerfärgade landskapsbilder.

Multikromotryck (af lat. multus, mången, och
grek. chroma, färg), flerfargtryck. Se Färggravyr.

Multilateral (af lat. multus, mången, och latus,
sida), Radiär, Flersymmetrisk, bot., säges om
en växt, som är likartadt utvecklad rundt omkring
sin hufvudaxel.
G. L-m.

Multipel (af lat. multiplus, mångfaldig), mat.,
mångfald. Ex.: 2a är multipel af a och 24 multipel
af 6. – Multipelintegral kallas
en integral, där flera variabler förekomma, i
afseende på hvilka integrationer successivt böra
utföras, t. ex. fffxyz dx dy dz.Multipelpunkt till
en kroklinje kallas en sådan punkt, hvarigenom två
eller flera grenar af kurvan passera. Cirkeln och de
öfriga koniska sektionerna ha inga multipelpunkter;
däremot förekommer en sådan t. ex. hos Pascals snäcka.

Multipelbord (af multipel, se d. o.). Se
Centralstation 6.

Multipelborrmaskin (af multipel, se d. o.). Se
Borrmaskiner, sp. 1223.

Multipelétalon [-talå’; af multipel, se d. o.],
fys. Se Motståndsétalon.

Multipelfält (af multipel, se d. o.). Se Centralstation
6,
sp. 1458.

Multipelintegral, mat. Se Multipel.

Multipeljack (af multipel, se d. o.). Se
Centralstation 2.

Multipelpunkt, mat. Se Multipel.

Multipelväxelbord (af multipel, se d. o.). Se
Centralstation 6, med fig. 7.

Multipleunitsystem [ma´ltipljö´nit-]. Se Elektriska
järnvägar,
sp. 244.

Mutiplextelegraf. Se Telegraf.

Multiplicera, mat., verkställa en multiplikation
(se d. o.), addera ett gifvet tal med sig själft så
många gånger som ett annat gifvet tal har enheter
(m. a. o. finna ett tal, som är en gifven mångfald
af ett gifvet tal).

Multiplikand. Se Multiplikation.

Multiplikation (lat. multiplicatio, mångfaldigande),
mat., den operation, hvarigenom produkten af två eller
flera storheter (faktorer) bestämmes. Multiplikationen
kan vara blott "tecknad", t. ex. (a + b) (c + d),
eller verkligen utförd, så långt ske kan, t. ex.
ac + bc + ad + bd, om frågan är att multiplicera de två
storheterna a + b och c + d. – Den ursprungliga
betydelsen af multiplikationen (hvarigenom denna
bildar ett af de fyra räknesätten i hela tal) är att
finna ett tal, som är en gifven mångfald af ett gifvet
tal. Den gifna mångfalden kallas multiplikator,
det gifna talet multiplikand. Multiplikatorn är
då alltid ett obenämndt tal, under det multiplikanden
äfven kan vara ett benämndt tal. Som
multiplikationstecken nyttjas ett x eller en punkt
mellan faktorerna. Då fråga är om multiplikation af
uttryck med flera termer, användas parenteser omkring
hvarje faktor (se ofvan). – Multiplikationstabell
kallas en kvadratiskt anordnad tabell med två
ingångar, hvilka båda innehålla de 9 (eller 10)
första hela talen och ur hvilken man omedelbart
erhåller produkten af två tal, hvilka som helst, så
snart intetdera öfverstiger 9 (eller 10). Tabellen
skulle naturligtvis utan svårighet kunna utsträckas
till att omfatta två tal, hvilka som helst. Inom
decimalsystemet är en sådan utsträckning
alldeles öfverflödig; däremot är det t. ex. i
duodecimalsystemet nödvändigt att medtaga åtminstone
de 11 första talen. – Den förste författare, hos
hvilken multiplikationstabellen förekommer, är,
såvidt kändt, Nikomachos (i 2:a årh. e. Kr.), som
också uttryckligen gör anspråk på att ha konstruerat
den. Sedermera upptog den romerske filosofen och
matematikern A. M. T. S. Boëthius tabellen i sin
aritmetik. Multiplikationstabellen anföres mycket
ofta under namn af "den pythagoreiska tabellen",
men detta beror utan tvifvel på en egendomlig
förväxling. I handskrifterna af en Boëthius
tillskrifven geometri finnes nämligen på ett ställe
afbildad en s. k. "abacus" (räknetafla) med därtill
hörande "apices" (siffertecken), angående hvilken det
i texten upplyses, att den härrör från Pythagoras. I
stället för denna abacus lämnades af typografiska
skäl i den första tryckta upplagan af nämnda geometri
en tom plats. Men i en senare upplaga insattes af
boktryckaren den vanliga multiplikationstabellen, utan
att någon ändring gjordes i texten, och säkerligen på
grund häraf har denna tabell kommit att kallas "den
pythagoreiska tabellen".
(I. F.)

Multiplikationstabell, mat. Se Multiplikation.

Multiplikationstecken, mat. Se Multiplikation.

Multiplikativ. Se Räkneord.

Multiplikator. 1. Mat. Se Multiplikation. – 2. Fys.,
den först af Schweigger och Poggendorff använda,
med ett stort antal hvarf af öfverspunnen
koppartråd omlindade ram, inom hvilken
magnetnålen i en galvanometer (se d. o.) rör
sig. – 3. Mek. Se Hydraulisk smidespress.
2. R. R.*

Multirotation, fys. kem., kallas det förhållande,
att en lösning af ett optiskt aktivt ämne med tiden
undergår förändring med hänsyn till vridningsförmågan
för polarisationsplanet. Drufsocker t. ex. vrider
i nyss beredd lösning dubbelt så starkt, som när
lösningen någon tid förvarats. Denna vridningsändring
påskyndas (katalyseras) af syror och i mycket hög
grad af baser. Förhållandet beror på en förändring af
molekylens byggnad. Franske kemisten Tanret har visat,
att drufsocker = α-glykos förekommer i flera former
med olika vridningsförmåga. Löser man kristalliseradt
vanligt drufsocker, uppstår α-glykos med den specifika
vridningen + 110°. Dessutom existerar en β-glykos
med specifik vridning + 19°. Multirotationsfenomenet
består hos drufsockret däri, att en jämvikt inställer
sig mellan α- och β-glykos, så att den antar en
specifik vridning 52,5°. Äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0681.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free