- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1311-1312

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mumie - Mumiebagge, zool. Se Pillerbagge - Mumifierad, bot. Se Fruktmögel och Sclerotinia - Mumifikation, patol., "torr brand". Se Brand 3. - Mumin, arab., "rättrogen" - Mumma. Se Braunschweig-mumma - Mummius, en fornromersk släkt - Mummius 1. Lucius M. - Mummius 2. Spurius M. - Mumm von Scgwarzenstein, philipp Alfons von. - Mun, anat.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ibisar, ugglor, svalor m. fl., framför allt oxar. De
sistnämnde voro egnade guden Ptah i Memfis eller
guden Ra i Heliopolis och ansågos som manifestationer
af dessa gudar. Berömdast var den åt Ptah egnade
Apisoxen, hvars lik inbalsamerades med yttersta
omsorg, nedlades i en väldig sarkofag och med denna
inneslöts i det s. k. Serapeum vid Memfis. Om den
lyx, som utvecklades vid en Apis’ begrafning, vittnar
Diodoros, på hvars tid en Apis jordades med en kostnad
af 100 talenter, d. v. s. mer än 400,000 kr.

Af enastående intresse äro de mumier af egyptiska
konungar från 1500–1000-talen, som 1881 anträffades
vid Deir-el-Baheri, den kungliga begrafningsplatsen
vid Tebe. Här finnas alla de störste egyptiske
härskarna från denna tid (jfr fig. 2 o. 3), och
så väl äro de bevarade, att man för några genom
läkarbesiktning lyckats bestämma deras dödssätt.

illustration placeholder
Fig. 4. Fornperuansk mumie i sitt omhölje

(längdsnitt).

Anledningen till, att balsameringen fick en så allmän
användning i det forna Egypten, var egypternas tro,
att själen efter döden fortfarande hade sin bostad
i kroppen, att denna i grafven fortsatte sitt lif
och därför måste skyddas från förstörelse. – Man
har funnit mumier äfven efter andra folkslag än de
gamle egypterna, nämligen guancherna på Kanarieöarna
(hvarest mumierna träffas insydda i getfällar) samt
de forne mexikanerna och peruanerna. De sistnämndes
mumier träffas i hukande
ställning (fig. 4), ofta med ansiktet betäckt af
händerna (se äfven färgpl. Amerikanska kulturföremål,
fig. 2, 3, 4 o. 9). I Burma pläga än i dag mera
ansedda klosterbröders lik hedras med balsamering. I
närheten af Palermo finns ett kapucinkloster,
i hvars källarvåning ända till 1881 uttorkades
och mumifierades liken af klosterbröder och rika
Palermobor. – Naturliga mumier har man benämnt sådana
lik, som genom ett tillfälligt yttre inflytande,
t. ex. ihållande köld eller öknens sand och solhetta,
bevarats från förmultning och långsamt torkat ihop.
K. P.*

Mumiebagge, zool. Se Pillerbagge.

Mumifierad (förvandlad till mumie, se d. o.), bot.,
säges om frukter, som ombildats af svampar till
sklerotier. Se Fruktmögel och Sclerotinia.
G. L-m

Mumifikation (förvandling till mumie, se d. o.),
patol., "torr brand". Se Brand 3, sp. 1440.

Mumin, arab., "rättrogen", plur. muminin, bekännare
af islam. Om emir-el-muminin se Kalifat, sp. 615.

Mumma. Se Braunschweig-mumma.

Mummius, namn på en fornromersk släkt. 1. Lucius M.,
Korints förstörare, sändes 146 f. Kr. till
Grekland för att kufva achaierna, slog dem i grund
vid Leukopetra på Isthmos och inryckte därpå utan
motstånd i Korint. M. visade sig efter segern i det
hela rättrådig och mild, men behandlade på senatens
befallning Korint ovanligt hårdt, i det att dess
invånare blefvo dödade eller sålda till slafvar
och staden jämnad med jorden. Den grekiska konstens
mästerverk lät M. från de intagna städerna föra till
Italien för statens räkning, hvaremot han själf var
fullständigt oegennyttig. Man vet berätta, att den
något obildade konsuln på det strängaste tillsagt
dem, som hade att frakta konstskatterna till Italien,
att, om dessa blefve skadade, de måste tillhandahålla
nya i deras ställe. – 2. Spurius M., den föregåendes
broder och underfältherre, var jämte brodern medlem
af den tiomannakommission, som ordnade den nya
provinsen Achaias angelägenheter. Han skildrade
i skämtsamma bref på vers de tilldragelser han i
Grekland bevittnat. Han synes ha egt filosofisk
bildning och varit talare.
R. Tdh.

Mumm von Schwarzenstein [mo’m fann -stajn], Philipp
Alfons von,
friherre, tysk diplomat, f. 19 mars 1859
i Frankfurt a. M., ingick 1886 på diplomatbanan,
blef 1898 tyskt sändebud i Luxemburg och erhöll
1900 efter den under boxarupproret mördade Ketteler
sändebudsposten i Peking. Han utbytte 1906 denna mot
ambassadörsposten i Tokio och drog sig jan. 1911
tillbaka ur aktiv tjänst. 1903 upphöjdes han i
friherrligt stånd. M. anses som en af Tysklands
dugligaste diplomater och torde ha utöfvat stort
inflytande på dess östasiatiska politik.

Mun, anat., betecknar dels den i hufvudets
främre-nedre region belägna håla, som utgör öfversta
delen af digestionskanalen, dels den yttre öppningen
till denna håla (se Läpp 1). I förra meningen
särskiljer man anatomiskt i munnen (munhålan) två
afdelningar. Den yttre munhålan (lat. vestibulum oris)
omges utåt af läpparna och en del af kinderna samt
begränsas inåt af tandraderna och närmaste delar
af käkarna. Af dessa begränsas den inre munhålan
(lat. cavum oris) utåt, uppåt och framåt af hårda
gommen, uppåt och bakåt af gomseglet. Muskler bilda
hålans botten, och från denna uppstiger tungan,
som i sina växlande ställningar mer eller mindre
fyller hålan. Alla dessa delar, utom tänderna, äro
öfverdragna med en slemhinna, klädd med flerlagrigt
epitel samt här och där innehållande små slemkörtlar
(se Epitel, sp. 723, fig.). Tre par spottkörtlar
utmynna och tömma sin afsöndring i hålan. I bakre
delen af munhålan, på tungans rygg, har smaksinnet
sina perifera ändorgan (smaklökar)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0684.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free