- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1331-1332

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muneira, en spansk dans - Munemori. Se Bd. XII, sp. 1455 - Munen (Munin), nord. myt. Se Hugin - Mungiga, ett musikinstrument - Mungir. Se Monghyr - Mungo. Se Konstull - Mungo, folkslag. Se Kamerun - Mungon, zool. Se Mangustsläktet - Mungo Park. Se Park - Munharmonika. Se Harmonika - Munhygien (se Hyhien) - Munhäfta. Se Munläsa - Muni, flod och koloni i Väst-Afrika. Se Rio Muni - Muni, markis Del M. Se Leon y Castillo - Municipal-, som har afseende på en (stads-)kommun - Municipal corporations act. Se Borgare och Storbritannien - Municipalfullmäktige. Se Municipalsamhälle - Municipalitet, en stadskommuns styrelsemedlemmar - Municipalnämnd. Se Municipalsamhälle - Municipalråd. Se Frankrike - Municipalsamhälle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Muñeira [monjei’ra], en spansk (galicisk) dans
i måttligt tempo, 2/4 takt med 1/4 upptakt och
markering af betonade taktdelar medelst kastanjetter.

Munemori. Se Bd XII, sp. 1455.

Munen (Munin), nord. myt., namnet på den ena af Odens
korpar. Se Hugen.

illustration placeholder

Mungiga (ty. maultrommel, brummeisen; fr. guimbarde;
eng. jew’s harp), ett mest som leksak begagnadt
musikinstrument, bestående af ett hästskoformigt
böjdt järn, mellan hvars ändar är inklämd en
ståltunga (se fig.). När järnet hålles mellan
tänderna och ståltungan knäppes med fingrarna under
luftens utandning, så bringas tungans grundton eller
öfvertoner att ljuda, så snart munkaviteten antager
sådan ställning, att dess resonans korresponderar
med någon af de förra. Instrumentets ton är
egendomligt melankolisk. Fordom uppträdde virtuoser
på mungiga. Kock trakterade på Fredrik II:s af
Preussen tid två mungigor samtidigt, och Eulenstein
väckte på 1820-talet häpnad genom sitt spel på 16
dylika instrument. Mungigan bör ej förväxlas med
munharmonikan (se Harmonika).
A. L.*

Mungir. Se Monghyr.

Mungo. Se Konstull, sp. 879.

Mungo, folkslag. Se Kamerun, sp. 721.

Mungon, zool. Se Mangustsläktet.

Mungo Park. Se Park.

Munharmonika. Se Harmonika.

Munhygien (se Hygien), vården om mun och tänder,
utgör en afdelning inom den allmänna hälsovårdsläran,
men har på senare tider blifvit ett särskildt och
viktigt kapitel däraf, sedan man kommit till insikt
om, hvilken stor och utomordentlig betydelse en god
munvård har för hela kroppen i öfrigt med dess många,
olika organ. Den alltmer vunna kännedomen om munnens
bakterieflora – och en sådan finnes i hvarje mun,
frisk eller sjuk – har nämligen ådagalagt, att äfven
en mängd sjukdomsalstrande mikroorganismer uppehålla
sig inom munkaviteten hos gammal och ung. Att så är
förhållandet, är ganska naturligt, då denna kroppsdel
ständigt är utsatt för den människan omgifvande
atmosfären med däri vid olika tillfällen förekommande
främmande ämnen; ej blott vid själfva inandningen
kunna sådana för hälsan skadliga partiklar medföras,
utan de kunna understundom följa med äfven den mat
och dryck, som förtäres. Det är ej nog med, att sådana
för hälsan fientliga ämnen åstadkomma lokala sjukdomar
inom mungebitet; man har ock exempelvis påvisat, att
halsflussens, lunginflammationens och tuberkulosens
bakterier ypperligt och för långa tider trifvas och
fortväxa i ovårdade munnar och med förkärlek i de
kariösa tandhålor, som där finnas, och hvarifrån de
vid gynnsamma tillfällen direkt kunna vandra ner
åt svalget in i lungorna, matsmältnings- och andra
kroppens olika organ samt vid lämplig jordmån där
sprida förödelse och död. Särskildt har man funnit,
att dessa parasiter uppehålla sig i de kariösa
tandhålorna samt mellan trångt inkilade, snedt
sittande och oregelmässiga tänder, hvarför det är af
stor vikt, att dylika felaktigheter behandlas och så
mycket som möjligt rättas i god tid. En rationell mun-
och tandvård
måste därför taga sin början redan i barnaåldern,
innan tänderna ännu tagit alltför stor skada, och torde dess
anknytning till skolan, såsom nu äfven börjat göras,
kunna anses som en i alla afseenden lämplig och
ändamålsenlig åtgärd. Vidlyftiga undersökningar
ha gjorts på skolbarns tänder och munnar såväl i
utlandet som i Sverige, och de sorgligaste resultat
ha därvid trädt i dagen. Så har af undersökningar vid
Stockholms stads folkskoletandklinik 1909 framgått,
att endast 1/5 proc. af samtliga de undersökta barnen
hade fullt friska tänder och att 70 proc. ledo af
ansvällda svalgkörtlar. Att sådana vanskötta munnar
måste utöfva ett särdeles skadligt inflytande på
det uppväxande släktet, betonas numera skarpt af
moderna skolhygieniker. Med tanke på allt detta
har man också, liksom man från allmän hygienisk
synpunkt rustar sig till kamp mot redan befintliga
sjukdomar, tuberkulosen, syfilis, kräftan m. fl.,
tänkt sig kunna förebygga deras spridande bland
mänskligheten genom att söka kväfva dem i deras linda,
och detta har skett därigenom, att man börjat rikta
uppmärksamheten mot dessa sjukdomsalstrande bakterier
redan inom mungebitet, således genom en noggrann vård
och skötsel af mun och tänder ("en god munhygien")
och på detta sätt hindra deras spridning inåt
kroppens olika organ. Helt naturligt kan man dock, i
profylaktiskt syfte, ej vinna några egentliga resultat
i dessa sträfvanden, såvida ej den stora allmänheten
själf sättes i tillfälle att upplysas om vikten och
betydelsen af hithörande förhållanden. I sådant syfte
upprättas också föreningar här och där, som hvar på
sitt håll tar saken om händer för att bibringa sådan
upplysning. I Sverige bildades i jan. 1910 Svenska
nationalföreningen för munhygien
(se d. o.).
Ugn.

Munhäfta. Se Munläsa.

Muni [moni], flod och koloni i Väst-Afrika. Se
Rio Muni.

Muni [moni], markis Del M. Se Leon y Castillo.

Municipal- (af municipium, se d. o.), som har afseende
på en (stads-)kommun.

Municipal corporations act [mjönisipl kåpereisns
äkt]. Se Borgare, sp. 1169, och Storbritannien
(Förvaltning).

Municipalfullmäktige. Se Municipalsamhälle.

Municipalitet (fr. municipalité), en stadskommuns
styrelsemedlemmar och förtroendemän.

Municipalnämnd. Se Municipalsamhälle.

Municipalråd (fr conseil municipal). Se Frankrike,
sp. 1134.

Municipalsamhälle (af lat. municipium, se d. o.),
en i vissa afseenden själfständig kommunal
enhet inom svensk landskommun. Rättsligt sedt,
uppkommer ett municipalsamhälle därigenom, att
K. M:t efter anmälan från vederbörande K. M:ts
befallningshafvande och sedan ortsinvånarna blifvit
hörda, förordnar, att stadsstadgorna (ordnings-,
byggnads- och brandstadgorna för rikets städer
samt hälsovårdsstadgan i hvad densamma afser stad)
eller någon af dem eller ock lagen 31 aug. 1907
ang. stadsplan och tomtindelning skola i tillämpliga
delar gälla för visst område af landskommun. Efter
tillkomsten af sistnämnda lag afser förordnandet
alltid denna i st. f. byggnadsstadgan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0694.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free