- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1343-1344

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Munkfors, ort i Ransäters socken i Värmlands län - Munkgamen, zool., namn på grå gamen - Munkhatt, bot. Se Monke - Munkhaven, J. Se Monickhouen - Munkholmen, holme i Trondhjemsfjorden - Munkhätta, bot. - Munklatin, dåligt latin. Se Kökslatin - Munklikör l. Benediktinlikör - Munkordnar och Religiösa samfund - Munkordnar I. Ordnarna sönderfalla i 4 grupper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

socknen med ett tax.-värde af 1,077,500 kr. Vid
järnbruket, som anlades 1670 och förvärfvades af
bolaget 1829, sysselsättas omkr. 1,000 arbetare
och tillverkas för omkr. 4 mill. kr. Vid
sågverket försågas omkr. 6,000 stds trävaror.
Wbg.
illustration placeholder
Munkfors bruk.


Munkgamen, zool., namn på grå gamen (se d. o.).

Munkhatt, bot. Se Monke.

Munkhaven [monkhafen], J. Se Monickhouen.

Munkholmen, en liten holme i Trondhjemsfjorden,
alldeles utanför Trondhjem, kallades under medeltiden
Hólmr 1. Niðarhólmr. Där grundlade Magnus Barfots
landsman Sigurd Ullstreng i början af 1100-talet ett
kloster (Holms kloster, lat. Monasterium de Holm),
invigdt åt S:t Benedikt och S:t Laurentius och
tillhörande kluniacenskongregationen. Konung Magnus
den blinde satt fången där 1135–37 och vigdes till
munk. Efter en eldsvåda 1210 återuppfördes klostret,
men råkade i förfall och reformerades 1248 af engelske
munken Matthæus parisiensis. 5 maj 1531 delade
klostret Trondhjems domkyrkas öde: det träffades
af blixten och brann ned. Klostergodset lades 1537
under Trondhjems gård och skingrades efter hand. –
I okt. 1658 byggde norrmännen på M. ett batteri mot
det till Trondhjem anlända svenska örlogsskeppet
"Gottland", men batteriet förstördes, och Stiernsköld
lät uppkasta en skans, som, sedan den intagits af
norrmännen, af dem under 1660-talet ombyggdes till
ett permanent fäste, hvilket fick namnet M. 1718
lossades för första och sista gången ett skarpt
skott från M. 1825 började försvarsverken ombyggas,
och 1848 utvidgades de något, men sedan minskades
besättningsstyrkan och torde f. n. utgöras af endast 1
underofficer och 2 man. 1892 inrättades en fyrstation
på M. Fästet användes under föreningen med Danmark
som statsfängelse; där sutto 1680–98 P. Griffenfeld
(se d. o.) och 1772–76 Struensees anhängare
S. O. Falkenskjold (se d. o.) fångna.
K. V. H. L. W:son M.

Munkhätta, bot., namn på Arum maculatum.

Munklatin, dåligt latin. Se Kökslatin.

Munklikör l. Benediktinlikör (ty. benediktiner,
fr. bénédictine, eng. benedictine), en i hela
världen och ej minst i Norden, särskildt i Finland,
använd dryck, är en söt likör, som enligt uppgift
ända sedan 1510 tillverkats af munkarna i franska
benediktinklostret i Fécamp (se d. o.) till 1789,
då klostret upphörde. Numera tillverkas likören af
lekmän både i Fécamp och på andra ställen. Den äkta
munklikören innehöll 50 proc. alkohol, 30 proc. socker
samt ett växtextrakt, hvars sammansättning
utgjorde en yrkeshemlighet. Enligt Joseph König (se
d. o.) innehålla härmningarna angelica (se d. o.),
citronskal, kardemumma, isop, pepparmynta, timjan,
kanel, muskot, kryddnejlikor och arnica.

Munkordnar och Religiösa samfund inom romersk-katolska
kyrkan äro samfund af män och kvinnor (religiosi),
som sammanslutit sig till gemensamt religiöst lif. Vid
indelningen af dessa bör den påfliga "kyrkokalendern"
"Gerarchia cattolicas" uppställning följas som
den officiellt giltiga. Den skiljer mellan tre
hufvudgrupper: 1) ordnar, med det religiösa lifvet
bestämdt af en af kyrkan godkänd regel och med
afläggande af högtidliga, för hela lifvet bindande
löften (lat. votum solenne), 2) kongregationer, utan
klosterregel och med löftena mindre omfattande och
högtidliga (lat. votum simplex), och 3) religiösa
institut, med ännu mindre fast organisation än
kongregationerna. Om de särskilda, i följande
öfversikt omnämnda munkordnarna se f. ö. art. rörande
dem.

I. Ordnarna sönderfalla i 4 grupper: korherrar,
munkar i egentligaste mening, mendikanter och regulära
klerker. Historiskt sedt, funnos inga munkordnar före
tiden omkr. 1100. Där funnos väl olika riktningar och
regler inom det grekiska, iroskotska och benediktinska
munkväsendet, men ingen enhetlig sammanslutning till
en orden. Detta skedde först under den stora striden
mellan kyrka och stat efter Gregorius VII. Då uppstodo
de två första slagen af ordnar. Första platsen i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0700.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free