- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1357-1358

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Munthe (tidigare Munte), flandrisk adelssläkt - Munthe, svensk släkt - Munthe 1. Sven Johan M. - Munthe 2. Sven M. - Munthe 3. Johan Lorens M. - Munthe 4. Sven Abraham M. - Munthe 5. Henrik Mattias M. - Munthe 6. Karl David Ludvig Vilhelm W:son M.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

adelsman med namnet von Munthe af Morgenstierne
(se Morgenstierne). De i Flandern kvarstannande
grenarna af släkten utslocknade under 1500- och
1600-talen. Jfr L. W:son Munthe, "Munthe-slägten från
medlet af 1000-talet till närvarande tid" (1883).

Munthe, svensk släkt, en gren af den från Flandern
härstammande släkten M. (se föreg, art.), inkom till
Sverige med professorn vid Lunds gymnasium Arnold
M.
(f. 1590, d. 1629).

1. Sven Johan M., sonsons son till den ofvannämnde
Arnold M., universitetslärare, filolog, f. 3 nov.
1714 i Slågarps prästgård i Skåne, d. 29 aug. 1774
i Lund, studerade i Lund, där han 1738 aflade
filosofiska graden. Han blef 1741 docent och 1742
adjunkt i orientaliska språk samt utnämndes 1745
till professor i grekiska och orientaliska språken.
Sedan 1764 var han därjämte 4:e teol. professor.
1768 promoverades M. till teol. doktor och blef
1769 3:e teol. professor. M. var en af den
tidens lärdaste orientalister och föreläste
vid universitetet både offentligt och enskildt i
hebreiska, kaldeiska, syriska, arabiska och grekiska.
Han utgaf bl. a. 53 disputationer och 6 akademiska
program.

2. Sven M., den föregåendes kusins son, homilet,
f. 13 juni 1718 i Simrishamn, d. 2 mars 1790 i
Malmö, blef student i Lund 1735, prästvigd 1744
och filos. magister 1745. Han tjänstgjorde sedan i
Malmö som adjunkt och komminister samt blef 1763
kyrkoherde där, 1772 teol. doktor och 1779
kontraktsprost öfver Oxie kontrakt. M. var en
nitisk prästman, en framstående lärd och lycklig
andlig talare. Han är särskildt bekant för sina
likpredikningar, af hvilka flera äro tryckta –
M:s son Lars Peter M., f. 29 juli 1752 i Malmö,
d. där 27 maj 1807, blef 1785 professor i praktisk
filosofi i Lund. Han är besjungen af E. Tegnér. –
M:s yngre broder Bernhard M., f. 1737 i Hälsingborg,
d. 1 juni 1799, rektor vid Malmö skola, var en af
sin tids lyckligaste tillfällighetspoeter, hvarom
många i behåll varande dikter, mest bröllops-
och begrafningskväden, bära vittne.

3. Johan Lorens M., brorson till M. 1,
ämbetsman, politiker, agronom, f. 15 april
1729 i Karlshamn, d. 27 april 1795 på Kvarnarp,
nära Eksjö, studerade i Lund och utnämndes 1758
till borgmästare i Eksjö. Vald till riksdagsman
i borgarståndet vid riksdagen 1765–66, framstod han
genast som ifrig mössa och tillvann sig inom detta då
segrande parti redan från början både förtroende och
inflytande. Särskildt ifrade han vid denna riksdag
för tryckfriheten. M. bevistade äfven 1769 och
1771–72 års riksdagar och var vid den senare en af
de 8 personer, som borgarståndet utsåg att granska
de många öfverklagade valen. M. kunde nu anses
som en af borgarståndets ledare. Han prisas
som oemottaglig för mutor eller utländskt guld.
Efter revolutionen blef M. en af konungens trogne
anhängare och räknades vid riksdagen 1786 som en af
rojalisternas främsta krafter i sitt stånd. M. erhöll
1778 lagmans titel, sedan han förut afsagt
sig erbjuden naturalisation som svensk adelsman.
1786 tog M. afsked från sitt borgmästarämbete
samt egnade sig uteslutande åt landthushållning
och skriftställarverksamhet i dithörande
ämnen. Redan 1761 hade han utgifvit Tankar angående
land culturen i Riket,
och 1787 utgaf han Försök till
en Bonde-Practika eller Afhandling till Allmogens
underrättelse i Svenska Åkerbruket.


illustration placeholder

4. Sven Abraham M., sonson till M. 1,
ämbetsman, f. 11 april 1787 i Karlshamn, d. 15 april
1873 i Stockholm, blef student i Lund 1804, aflade
hofrättsexamen och ingick 1805 i statens tjänst
samt arbetade företrädesvis i Handels- och finansexpeditionen,
där han 1818 utnämndes till förste
expeditionssekreterare. 1838 förordnades
han till statssekreterare, blef 1840 efter
departementalstyrelsens införande expeditionschef
i Finansdepartementets expedition samt var 1842–48
statsråd och chef för Finansdepartementet,
efter att dessförinnan i två år ha biträdt
den t. f. finansministern Wingård i dennes
funktioner. Därefter, 1848–64, var han president
i Kammarkollegium. M. medförde vid sitt inträde
i ministären tämligen frisinnade åsikter, som dock
senare med liberalismens framsteg småningom öfvergingo
till en måttlig konservatism, utan att han därför
kunde sägas ha blifvit otrogen framåtskridandets sak.

5. Henrik Mattias M., den föregåendes
halfbroder, ämbetsman, musikälskare, f.
nyårsdagen 1798 i Karlshamn, d. 23 april 1880 i
Stockholm, inskrefs vid Lunds universitet 1814,
tog examen till rättegångsverken 1818 och lämnade
1871 statens tjänst som hofrättsråd i Svea hofrätt.
M. var en särdeles framstående amatör på violin och
ypperlig sångare, framför allt i den humoristiska
genren, och få torde som han förstått och förmått
återge Bellmans sånger. Han förvaltade
länge Jenny Linds förmögenhet. Sedan 1853 var
M. led. af Mus. akad. och blef 1873 dess preses.

illustration placeholder

6. Karl David Ludvig Vilhelm W:son M.,
sonsons son till M. 3, militär, skriftställare, f.
7 juni 1849 på Mogård, Långaryds socken,
Jönköpings län, blef 1866 underlöjtnant vid Fortifikationen,
vid hvilken kår han befordrades 1890 till major
och 1903 till öfverste. 1910 utnämndes han till
generalmajor och chef för Fortifikationen. 1884–90
var M. lärare vid Krigshögskolan, 1890–95 chef
för sappörbataljonen på Karlsborg samt 1903–10
chef för fortifikationsstabens hufvudstation,
Arméförvaltningens fortifikationsdepart:s militärbyrå
och Marinförvaltningens fortifikationsafd. M. deltog
som expert i förhandlingarna i Karlstad 1905 och var
led. af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0707.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free