Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Munthe, svensk släkt - Munthe 6. Karl David Ludvig Vilhelm W:son M. - Munthe 7. Anna Katarina Fredrika M. - Munthe 8. Larl Lusvig Arnold M. - Munthe 9. Axel Martin Fredrik M. - Munthe 10. Helge Åke Rudolf W:son M. - Munthe 11. Henrik Vilhelm M. - Munthe, norsk släkt - Munthe 1. Gerhard M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1907 års försvarskommitté. 1892 blef han led. af
Krigsvet. akad. och 1902 (hedersled. 1911) af
Örlogsmannasällsk. Utom artiklar i ”Krigsvet.
akad:s handl. o. tidskr.”, ”Tidskr. i fortifikation”
och Nordisk familjebok m. fl. arbeten har M.
utgett Munthe-slägten (1883) och det genom
omfattande och grundliga arkivstudier utmärkta stora
arbetet Kongl. Fortifikationens historia (3 dlr, 11
årstryck, 1902–11, omfattande tiden fr. o. m.
1500-talet till 1719), som utgör en utförlig historik
öfver fortifikationspersonalen (jämte biografier), det
fasta försvaret i Sverige, Finland, Östersjö- och de
tyska provinserna samt fortifikationsväsendet i fält.
7. Anna Katarina Fredrika M., den
föregåendes kusin, målarinna. Se Norstedt, J. R.
8. Karl Ludvig Arnold M., den
föregåendes broder, sjömilitär, sjökrigshistoriker, f. 10
jan. 1856 i Oskarshamn, blef 1876 underlöjtnant
vid Flottan, där han avancerade 1888 till kapten
och 1897 till kommendörkapten. 1884–87 var han
i fransk örlogstjänst. M. intar en mycket
framstående plats bland våra sjökrigshistoriker och
biografer genom den ur trägna arkivstudier
framgångna och af vaken kritik utmärkta skriftserien
Svenska sjöhjältar, beräknad att omfatta 12 vol.,
af hvilka utkommit 8, nämligen ”Gustaf von
Psilander” (1899), ”Jakob Bagge” (s. å.), ”Nils
Ehrensköld” (1900), ”Klas Kristersson Horn”
(1902), ”Klas Fleming, Karl Gustaf Wrangel,
Martin Thijsen Anckarhielm. Danska kriget
1643–1645” (3 dlr, 1905, 1908, 1910) samt ”Henrik
af Trolle, Fr. af Chapman och O. H. Nordenskjöld.
Gustaf III, politiken och flottan 1772–1784” (1911).
9. Axel Martin Fredrik M., den
föregåendes broder, läkare, skriftställare, f. 31 okt.
1857 i Oskarhamn, student i Uppsala 1874 och i
Montpellier 1877, med. doktor i Paris 1880, praktiserande
läkare i Paris 1881, i Rom på 1890-talet och
numera i London, förste lifmedikus 1903 och svenska
drottningens läkare 1908, har utgifvit reseskildringar
och skisser, som blifvit allmänt uppskattade
för sin fina realism och behagliga framställning:
Från Napoli (1885), Små skisser (1888), båda utg.
under märket Puck, Memories and vagaries
(1908; eng. öfv. af föregående arbeten) och Bref
och skisser (1909; 2:a uppl. 1910), hvilken
sistnämnda bok delvis är en ny uppl. af de två första.
10. Helge Åke Rudolf W:son M., broder
till M. 6, filolog, skolman, f. 7 aug. 1859 i
Jönköping, blef 1877 student, 1887 filos. doktor
samt docent i spanska och portugisiska vid
Uppsala universitet och utnämndes 1890 till rektor
vid Frans Schartaus Praktiska handelsinstitut
i Stockholm. Han företog 1905–06 på offentligt
uppdrag resor i Europa och Amerika för att på
olika håll studera handelshögskoleundervisningens
organisation samt var medlem i handelsundervisningskommittén
1908 och dess ordf. 1910. Han är
ordf. i Nyfilologiska sällskapet i Stockholm alltsedan
dess stiftande, 1896. Bland M:s arbeten i romansk
filologi märkes hans doktorsafh., Anteckningar om
folkmålet i en trakt av vestra Asturien (1887), i
hvilket högt skattade arbete en modern spansk
dialekt för första gången göres till föremål för
vetenskaplig undersökning, Folkpoesi från Asturien
(1888–89), Composés du type aliabierto (1889 i
”Recueil Gaston Paris”) m. fl. samt tidskriftsartiklar
i spansk språkhistoria. Dessutom har M.
publicerat synnerligen värdefulla undersökningar
rörande vissa egendomliga uttryck i modern svenska,
bland hvilka Användningen av ordet katt i svenska
eder och liknande uttryck (i Nyfil. sällsk:s
”Studier”, II, 1901) och Här ligger en hund begraven
och närstående uttryck (ibid. III, 1908). M. har
äfven gjort sig känd som öfversättare, särskildt på
1890-talet, af spansk dramatik (Echegarays ”Järn
och blod” och ”En kritikers debut” m. m.). Han
har därjämte skrifvit en mängd artiklar rörande
handel och nationalekonomi i Nordisk familjebok.
11. Henrik Vilhelm M., sonsons sonson,
till M. 1, geolog, f. 1 nov. 1860 i Närs socken,
Gottland, blef 1882 student samt 1892 filos. doktor
och docent i geologi vid Uppsala universitet,
där han 1894–96 var t. f. professor i mineralogi
och geologi. 1898 blef han t. f. och 1899 ord.
geolog vid Sveriges geologiska undersökning.
Sedan 1904 är han sekreterare i Geologiska föreningen
i Stockholm samt redaktör af dess ”Förhandlingar”.
Han har utarbetat en mängd geologiska
kartblad med beskrifningar samt utgifvit ett stort
antal afhandlingar, de flesta behandlande Sveriges
och norra Europas kvartära geologi. Af
banbrytande betydelse är Om postglaciala aflagringar
med Ancylus fluviatilis på Gotland (1887), hvari
för första gången bevisades, att Östersjön och
Bottniska viken under ett skede efter istidens slut
utgjort en väldig insjö med sött vatten, den s. k.
”Ancylussjön” (se d. o. äfvensom Kvartärperioden).
I Studier öfver det Baltiska hafvets
kvartära historia (1892), Preliminary report of the
physical geography of the Litorina sea (1894),
Studier öfver Gottlands senkvartära historia (1910),
Studies in the late-quaternary history of Southern
Sweden (1910) m. fl. har han lämnat viktiga
framställningar af det baltiska områdets utvecklingshistoria
efter istiden. Studien über ältere
quartärablagerungen im südbaltischen gebiete (1897), On
the interglacial submergence of Great Britain
(1897), Om den submoräna Hernögyttjan och dess
ålder (1904) m. fl. afhandla och bestyrka genom
nya iakttagelser tillvaron af milda ”interglaciala”
perioder (se Istiden, sp. 1017) mellan de perioder,
under hvilka de kvartära landismassorna
utbredde sig öfver norra Europa. Bland M:s öfriga
arbeten må framhållas Studier öfver Gotlands
silurlager (1902) och On the sequence of strata within
Southern Gotland (1910), båda innehållande
betydelsefulla utredningar af lagerföljden inom
Gottlands siluriska aflagringar, samt Om fyndet af ett
benredskap i Ancyluslera vid Norsholm i Östergötland
(1895), ett af de hittills äldsta arkeologiska
fynden från vårt lands mellersta delar.
Han har ock skrifvit artiklar i Nordisk familjebok.
2 o. 5. L. W:son M. 3. (L. S.) 6. H. J–dt. 10. E. S–f. 11. A. G–n.
Munthe, norsk släkt, en gren af den från Flandern
härstammande släkten M. (se sp. 1356).
1. Gerhard M., kartograf, historiker, f. 4
jan. 1795 på Ytre Kroken i Sogn, Nordre Bergenhus
amt, d. där 15 dec. 1876, tjänade som officer
1811–30, hvarefter han helt egnade sig åt
kartografiska och historiska arbeten. Redan 1812
anställdes M. vid den geografiska uppmätningen, där
hans verksamhet fick grundläggande betydelse för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
