Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Munthe 5. Gerhard Peter Frantz Vilhelm M. - Munthe 6. Karl Oscar M. - Munthe af Morgenstierne, von. Se Morgenstierne - Munthelius, Johannes. Se Lagercrona, A. - Muntjaken l. Kidangen, zool. - Muntlighet, den anordning af förfarandet inför rätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i norsk stil, bland annat 3 rum i Kristiania
konstindustrimuseum (1903). Till genomförande af hans
förslag till dekorativ utsmyckning af Haakon-hallen
i Bergen gaf stortinget ett första anslag 1910;
dekoreringen beräknades bli färdig 1914. Han
dekorerade 1912 hallen i Kristiania börs. – På
teckningens område blef M:s yppersta verk de kärnfulla
bilderna till Snorre Sturlason (1896–1900), äfven
dessa strängt och målmedvetet stiliserade. Jämte
de större kompositionerna tecknade han en mängd
friser och vinjetter i en ornamentik, närmast byggd
på bronsålderns stilformer. Förutom Snorre har han
illustrerat medeltidsdikten Draumkvæde (1904). Han
har äfven målat i olja och akvarell en serie
interiörer från sitt hem. I norska nationalgalleriet
är M. mycket omfattande representerad med flera
landskap, interiörer, många af sagomotiven,
friser och alla Snorre-teckningarna. Likaså är
han godt representerad i konstindustri-museerna i
Kristiania – där bl. a. med den ypperliga frisen
"Aasmund Fregdegjæver" –, Trondhjem och Bergen,
där man äfven finner väfnader utförda efter hans
kompositioner. M. är representerad äfven i Stockholms
nationalmuseum, i Göteborgs, Köpenhamns (7 nummer)
och Hamburgs museum m. fl. Vid flera utställningar
(bl. a. i Stockholm 1897, Venezia 1907) har
M. varit kommissarie. 1904 blef han led. af svenska
konstakademien. Sina synpunkter ang. stiliseradt och
dekorativt måleri med upptagande af nationella former
och färger har han framställt i tidskriftsartiklar i
"Samtiden" (1896, 1898, 1901 och 1909). Jfr monografi
af J. Thiis (1904).
6. Karl Oscar M., den föregåendes broder, militär,
krigshistoriker, f. 12 dec. 1861 i Elverum, blef
officer 1881, var afdelningschef vid generalstaben
1907–10 och är lärare vid krigsskolan i krigshistoria
och taktik sedan 1907 samt öfverste och chef för
Vestoplandenes inf. reg. n:r 6 sedan 1912. M. har
utgett bl. a. Optegnelser af generalmajor Peder
Todderud om krigen 1709–19 (1897), Hannibalsfeiden
1643–45, Den norske hærs bloddaab (1901),
Fredrikshalds og Frederiksstens historie indtil
1720 (1906) och Oberstlöjtnant Johan Georg Ræder
1751–1808 (i norsk "Hist. tidsskr." 1909–10). –
Hans broder, Hartvig Andreas (f. 9 dec 1845
i Elverum, d. 17 juni 1905 som öfverstelöjtnant och
chef för ingenjörkårens landtvärnsbataljon), utgaf
Efterretninger om familien M. i ældre og nyere tid
(1883–88).
1, 2, 4, 6. K. V. H. 3 o. 5. G-g N.
Munthe af Morgenstierne, von. Se Morgenstierne.
Munthelius, Johannes. Se Lagercrona, A.
Muntjaken l. Kidangen, Cervulus muntjac, zool.,
hör till fam. hjortdjur (Cervidæ) inom boskapsdjurens
ordning (Pecora) och däggdjurens klass. De korta,
blott med en ögontagg försedda hornen sitta på
särdeles långa rosenstockar. De öfre hörntänderna
hos hannen äro stora och framskjutande. Bakbenen
sakna hårtofsar. Tårgroparnä äro stora. Svansen är af
medellängd, med tofs i ändan. Färgen är ofvan gulbrun,
längs ryggens midt mörkare till kastanjebrun; undre
delarna äro ljusare (bröstet gulaktigt, strupen och
buken bakåt hvita). Kroppens längd utgör 1,2 m. och
höjden öfver bogarna 65 cm. Djuret lefver parvis
eller ensamt i Ostindien, på Sumatra, Java, Borneo etc.
C. R. S.*
 |
| Muntjaken. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
