Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 1393-1394 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Murger, Henri - Murgröna, bot - Muri, Mure, Hamura, provins i Nird-Nigeria - Muridae, zool. Se Mössdjur - Muridism, religiös rörelse - Murdillo, Bartolmé Estebán

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af Bouillon restes i Luxembourgträdgården 1895. Se
Th. Pelloquet, "H. M." (1861), Delvau, "H. M. et
la bohême" (1866), och Th. Gautier, "Portraits
contemporains" (1874).
J. M.

Murgröna, Hedera Tourn., bot., ett till
fam. Araliaceæ hörande släkte af långrefviga,
krypande eller medelst korta luftrötter uppklättrande
buskar, stundom trädartadt utbildade, hvars
läderartade blad äro spiralställda och dels
handflikiga, dels (närmast blommorna) hela
(heterofylli). Blommorna äro små, grönaktiga,
sittande i skaftade flockar, utgående från grenarnas
spetsar. Kronbladen och ståndarna äro 5, frukten
femfröigt bär. I Sverige upp till Södermanland
förekommer, mest i kusttrakterna, klättrande på
berg, stenar och trädstammar vanliga murgrönan,
H. helix L. (se fig.), som i södra Sverige och på
Gottland emellanåt finns planterad vid husväggar,
hvilka till sist alldeles öfverklädas af dess
ständigt grönskande refvor. Blomningen eger rum
i sept. och okt. Bären, som mogna följande vår,
äro klotrunda, svarta, giftiga. I krukor och
lådor odlas ofta som prydnadsväxt en storbladig,
hastigt växande varietet, skotsk murgröna; äfven
brokbladiga former odlas. Man känner jämväl
flera fossila murgrönor såväl från Europas som
från polartrakternas tertiära aflagringar.
O. T. S. (G. L-m.)

Murgröna (Hedera helix). 1 stamstycke med luftrot och (handflikiga) blad, 2 blommande skott med blomflockar och (hela) blad, 3 blomma, 4 fruktställning, 5 frö.

Muri, Mure, Hamarua, provins i brittiska
Nord-Nigeria, på ömse sidor om mellersta Binue,
beräknas ha en areal af 66,800 kvkm. med 830,000
inv. Provinsen är rik på skogsprodukter,
och Nigerkompaniet har handelsstationer
vid Binue. Slafhandeln har varit mycket
liflig genom M. såsom beläget mellan tyska
Kamerunområdet i s. och haúsastaterna i n.
J. F. N.

Muridæ, zool. Se Mössdjur.

Muridism (af arab. murid, "åstundande";
"lärjunge"; "sökare efter Gud") var namnet på en
stark religiös rörelse, som på 1820-talet uppstod i
Kaukasusländerna. Utgången från den persiska sufismen
(se d. o.), åsyftade den ett fullständigt mystiskt
uppgående i religiösa betraktelser och fordrade,
att alla sociala förhållanden skulle underordnas
det religiösa lifvets kraf, särskildt att de urgamla
feodala institutionerna skulle lämna rum för en allmän
borgerlig jämlikhet. Under ledning af den fanatiske
profeten Kazi Molla Muhammed antog rörelsen snart en
öfvervägande politisk karaktär, som gjorde ryssarnas
utdrifvande till den första religiösa plikten. Sin
höjdpunkt nådde muridismen (1834) med den store
Schamyl. Efter dennes fall (1859) försvann den
snart under trycket af Kysslands energiska åtgärder.
H. A.*


Murillo [mori^jå], Bartolomé Estebán, Spaniens
mest berömde målare och en af de störste i världen,
f. 1617 (han döptes nämligen 1 jan. 1618) i Sevilla,
d. där 3 april 1682, hade först till lärare Juan
del Castillo, men vaknade till insikt om konstens
fordringar, då Pedro de Moya efter van Dycks död
återkom till Sevilla och på grund af den flamske
mästarens inverkan började sprida ett mera vekt och
mildt framställningssätt. M. begaf sig då till Madrid,
där han genom Velasquez’ bemedling fick tillfälle
att studera Tizians, Rubens och van Dycks verk i de
kungliga slotten, hvarjämte den store spanske mästaren
själf genom sin öfverlägsna teknik hade det största
inflytande på honom. Han återkom till Sevilla 1645
och fick där genast stora uppdrag, som han utförde på
ett glänsande sätt. M. gifte sig 1648, bosatte sig för
framtiden i sin fädernestad och inrättade där 1660 en
akademi, hvars direktör han vardt. I början af 1682
reste han till Cádiz för att utföra en altartafla
i därvarande kapucinkyrka. Taflan lär ha fallit ned
från ställningen och mästaren genast vändt om hem.

M. har efterlämnat ungefär 400 arbeten, som icke
äro daterade och därför omöjliga att fullt ordna;
men för en del af hans hufvudarbeten är uppkomsttiden
känd genom offentliga handlingar, hvadan man genom dem
kan följa mästarens utveckling. I sina första arbeten
följde M. Juan del Castillos torra maner (af dessa
före 1642 utförda bilder finnas blott 2 i behåll). Då
han återkom från Madrid, fick han 1646 uppdrag att
med en större cykel af målningar smycka "Porteria",
en korsgång till klostret S. Francisco i Sevilla, och
han framställde där franciskanordens underhistoria i
11 bilder (med figurer i kroppsstorlek), hvilka nu
äro spridda öfver världen (hit hör Änglarnas kök,
i Louvre). 1655 målade han två helgon i katedralen
samt Marias födelse (nu i Louvre), uppfattad som en
realistisk verklighetsbild, men med en inblandning
af vision, som på det underbaraste sammansmälter med
verkligheten. I detta ligger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>