Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Murdillo, Bartolmé Estebán
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en stor del af M:s märkvärdiga konst förebildad. En
sådan visionsbild, och en af de mest berömda, är den
1656 utförda S. Antonius’ syn (Kristusbarnet, som ur
en sky af änglar ilar helgonet till mötes), som 1874
hade det ödet att sönderskäras {S. Antonius’ gestalt
utskars och såldes i New York, men köptes tillbaka
af regeringen och återinsattes 1875 på sin plats i
baptisteriet till Sevillas katedral). 1665 utförde han
en del målningar i S. Maria la Blanca i Sevilla, bland
dem 4 stora, af hvilka en är en s. k. Concepcion,
d. v. s. en framställning af den obefläckadt aflade
jungfrun, som i salig hänryckning sväfvar i en
änglagloria, stående på halfmånen och alltid klädd
i hvitt med blå mantel. Två andra af dessa bilder
ha afseende på grundläggandet af basilikan S. Maria
maggiore i Rom och visa mästarens hela underbara
förmåga att sammansmälta frisk realism med en fullt
ideal framställning. Med 1670 hade M. nått höjden
af sin utveckling, och det därpå följande årtiondet
räknas för hans glanstid. Hit hör hans bildcykel
i kyrkan till Caridadhospitalet i Sevilla, målad
1670–74. De två största målningarna finnas ännu på sin
plats, nämligen La sed (Törsten), som skildrar Mose,
då han i öknen skaffar Israels barn vatten, och Jesus
bespisar fem tusen män, bägge utmärkande sig genom
konstnärens förmåga att behärska massor. Fyra mindre
taflor togos bort, liksom så många andra, af franske
marskalken Soult och befinna sig nu på spridda ställen
i världen. Ännu ett par stora dukar hör hit, af hvilka
den ena framställer S. Elisabet (sysselsatt med att
sköta, tvätta och trösta de fattige och lidande)
och nu utgör en af hufvudprydnaderna i akademien i
Madrid. Därefter komma (1676) målningarna i Sevillas
kapucinkloster: 21 bilder, som vid fransmännens intåg
försvunno från sina platser, och af hvilka 17 nu
finnas i Sevillas museum, utgörande framställningar
af Johannes döparen, Josef, Bebådelsen, Herdarnas
tillbedjan, Pietà, S. Antonius med Jesusbarnet i
sina armar och två olika Concepciones samt den bild,
hvari mästarens svärmiska hänryckning tager sitt
mest slående uttryck, S. Franciscus’ vision. En af
de öfriga, till samma cykel hörande bilderna, den
bekanta framställningen af Skyddsängeln, som leder
ett barn, finnes nu i Sevillas katedral. Från samma
tid anses också en del målningar vara, som utfördes
för franciskanklostret och bland hvilka främst märkes
en väldig Concepcion (nu i Sevillas museum), där
madonnan ej står på halfmånen, utan på fullmånen
och ej blickar uppåt, utan, full af nåd, sänker
sina blickar ned till jorden (se fig.). 1678 målade
M. för hospitalet Venerables sacerdotes några bilder,
bland hvilka märkes den stora och berömda Concepcion,
som efter marskalk Soult 1852 inköptes för 615,300
frcs (nu i Louvre) Till samma år hör ett porträtt af
Don Justino Neve y Yevenes (nu i England), märkligt
som ett af M:s få arbeten inom porträttfacket. Hans
sista verk, S. Katarinas förmälning (i kapucinkyrkan
i Cádiz), fullbordades efter mästarens död af hans
lärjunge Meneses Osorio och prisas som en af hans
rikaste och skönaste kompositioner. – Af arbeten,
som ej kunna dateras, må här erinras först om hans
bekanta genrebilder ur folklifvet, i hvilka han
vanligen framställer barn, gatpojkar och flickor i
Sevilla, som glädja sig åt tillvaron. Af den
kraftiga formgifningen och den mättade färgen sluter
man, att de tillhöra den tidigare delen af M:s
blomstringstid. De återfinnas dels ensamma, såsom
tiggargossen i Louvre ("cherchant à détruire ce qui
l’incommode"), dels i grupper af två eller tre, såsom
de ypperliga tiggargossarna i München. – Utom det
redan nämnda porträttet märkes äfven hans många gånger
kopierade själfporträtt (nu i England). F. ö. målade
han flera enkla madonnor, för hvilka den i Dresden kan
tjäna som exempel, många enskilda religiösa taflor,
såsom Niños de la concha (Jesusbarnet ger den lille
Johannes att dricka ur en mussla; i Madrid)i flera
bilder ur gamla testamentet, såsom Jakobs dröm (i
Petersburg), flera visionsstycken med S. Antonius och
Jesusbarnet – en utmärkt bild med detta ämne i Kaiser
Friedrichmuséet i Berlin – och slutligen en rad af
"Concepciones", af hvilka en i Madrids museum hör till
de härligaste. Om härtill lägges, att M., ehuru han
hufvudsakligen var figurmålare, försökte sig äfven
som landskapsmålare (ett par landskap af honom finnes
i Madrid), så ha hufvudpunkterna i hans glänsande
konstnärliga verksamhet blifvit påpekade. Spanjorerna
ha talat om tre stilar hos M.: en kall, en varm och
en "vaporös", utbildade efter hvarandra; andra ha
sagt, att olika stilar af honom användes för olika
ämnen. Det torde ligga något sant i båda påståendena,
ty säkert är, att han utvecklade sig från en mera torr
ungdomsstil genom ett varmt, men ännu plastiskt
 |
| Concepcion (Heliga jungfrun), målning af Murillo (nu i Sevillas museum, förr i franciskanklostret där). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
