- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1397-1398

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Murdillo, Bartolmé Estebán - Murillo, Juan. Se Bravo-Murillo - Murillo, Toro Manuel - Murini, zool. Se Mössdjur - Muris - Muris 1. Joannes de M. (Normannus) - Muris 2. Joannes de M. (de Francia, Julianus de M. och Jean de Meurs) - Murium, kem. - Murjek, station vid Luleå-Gällivarebanan - Murkelfamiljen (Murklefamiljen), bot. Se Helvellineae - Murkla, bot

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

målningssätt till en alltmer lätt, fri, dimlik (vaporös)
framställning, liksom det också är sant, att denna
hufvudsakligast användes vid målandet af
himlaglorian och den obefläckade jungfrun. I sin
formgifning är han öfverallt realistisk, liksom han i
själfva tanken är fullt ideal, och han sammangjuter
de båda världarna till ett gripande helt.
Däri ligger hans trollmakt och hans välde öfver
sinnena, att han med den största djärfhet naivt
begagnar det verkliga, nationella lifvet som form
för den mest glödande supranaturalistiska
entusiasm. Klyftan torde icke vara så stor mellan hans
extatiska madonnor och hans tiggarbarn, ty han
har aldrig målat några fula individer ur verkligheten,
utan mest intagande gossar och flickor,
medan hans madonnor i själfva verket ej äro annat
än svärmiska, sköna andalusiskor. I det tekniska
kan han någon gång vara mindre sorgfällig med
formen, men hans mästerskap i harmonisk kolorit
och fin klärobskyr öfverskyler sådana möjliga
brister, på samma gång han därigenom ställes värdigt
vid sidan af de ypperste inom konstens värld. Se
C. Justi, ”Murillo” (1892; 2:a uppl. 1904).
C. R. N.*

Murillo [mori′ljå], Juan. Se Bravo-Murillo, J.

Murillo [mori′ljå], Toro Manuel, president
i republiken Colombia, f. 1816, d. 1880. Liberal
till sina åsikter samt utmärkt talare och stilist,
ställde han sig som medlem af representantkammaren
i opposition mot doktor Marquez’ konservativa
regering. I sin tur utrikes- och finansminister,
tog han initiativ till slafveriets upphäfvande,
finansförvaltningens reformering och mildrande af
straffet för politiska förbrytelser. Han var sedan
sändebud i Washington och valdes till president för
perioden 1864–66 samt ännu en gång för perioden
1872–74. Dessemellan var han senator och
sändebud i Washington. Som president arbetade
han i synnerhet för järnvägsnätets utveckling.
J. C.

Murini, zool. Se Mössdjur.

Muris, två medeltida musikteoretiker under
1300-talet. 1. Joannes de M. ( Normannus
kallad), engelsman, f. omkr. 1275, d. omkr. 1350,
var magister i matematik vid Oxfords universitet
samt författare till Summa magistri Johannis de
Muris
(omkr. 1321; utg. 1784 af Gerbert von
Hornau, se d. o.) med värdefulla upplysningar
om 1100-talets kompositionssätt samt det stora, i
två manuskript i Parisbiblioteket befintliga verket
Speculum musicæ (omkr. 1340–50, i 7 böcker;
den 6:e och 7:e utg. på 1860-talet af Coussemaker,
se d. o.), det grundligaste musikteoretiska
verket under medeltiden. M. är den egentlige
grundläggaren af reglerna för den s. k. ”stränga
stilen”, med dess försiktiga dissonansbehandling och
förbud mot paralleller af fullkomliga konsonanser
(det s. k. kvint- och oktavförbudet). – 2. Joannes
de M.
, kallad da Francia (äfven Julianus
de M.
och Jean de Meurs), fransman
och från 1321 lärare vid Sorbonne i Paris samt
1350 rektor där, var vän till den reformifrande
tonsättaren Philippe de Vitry och kraftig förfäktare
af dennes ”nya tonkonstv (kontrapunkt). M.
skref Musica practica (1321), Musica speculativa
(1323), De discantu et consonantiis m. fl. skrifter
(nyutg. af Gerbert och Coussemaker). Hans
nyhetsmakerier bekämpades skarpt af M. 1 (se ofvan).
Länge har man trott de två vara en och samma
man, och först Hirschfeld har 1884 i en afhandling
om M. utredt, att de äro vidt skilda personligheter.
1–2. E. F–t.

Murium (af lat. muria, saltlake), kem., ett
hypotetiskt grundämne, som af Meissner antogs
förekomma i saltsyra. Lavoisier ansåg, att alla syror
innehålla syre, och han antog därför i saltsyran en
radikal "muriatique". Berthollet, som iakttog, att
klorvatten i solljus utvecklar syrgas och att därvid
uppkommer saltsyra, antog, att klor var oxiderad
saltsyra eller en "acide muriatique oxigéné". Davy,
som förgäfves sökt efter syre i klorgas, antog däremot
(1810), att kloren var, liksom syre, ett grundämne
och att torr saltsyra var en förening af klor med
väte. Denna åsikt bekämpades af Berzelius (1819)
ganska ifrigt. Berzelius antog, liksom Lavoisier, ett
hypotetiskt grundämne, muriaticum, som med 2 atomer
syre ger hypotetiskt torr saltsyregas. Saltsyregasen
åter antogs vara en förening af lika antal atomer
torr saltsyra och vatten, således saltsyrehydrat
(murias hydricus). Kloren ansågs däremot som en
förening af 1 atom muriaticum och 3 atomer syre,
således superoxidum muriaticum. Gay-Lussacs
upptäckt af cyanvätesyrans sammansättning
och många andra förhållanden visade snart
ohållbarheten af Berzelius’ åsikter, och
Berzelius nödgades att antaga Davys uppfattning.
P. T. C.*

Murjek, station vid Luleå–Gällivarebanan, 123
km. från Luleå och 82 km. från Gällivare, inom
Jokkmokks socken. Inom stationssamhället, som har
gästgifvargård och hotell, ligger sedan 1904 ett
statens seminarium (upprättadt 1875 i Mattisudden),
afsedt att utbilda lapsktalande småskollärare och
lärarinnor. Kursen är treårig.

Murkelfamiljen (Murklefamiljen), bot. Se Helvellineæ.

illustration placeholder
Fig. 1. Toppmurklan.

Fig. 2. Stenmurklan.

Fig. 3. Bruna hattmurklan.

Murkla (ty. morchel), bot., tre släkten, Morchella,
Gyromitra
och Helvella, hörande till fam. Helvellaceæ
bland diskomyceterna. Fruktkroppen har form af en
mössa eller hatt på en fot. Hos Morchella är mössan
genom ribbor och rynkor nätlikt gropig. M. esculenta,
toppmurklan (fig. 1), framkommer under våren på ängsmarker eller på
gräsbevuxna ställen i skogsmark och värderas som
en läckerhet. Murklan kan lätt förvaras i torkadt
tillstånd. Den nyttjas i steksåser o. d. – Gyromitra
har oregelbundet flikig mössa. G. esculenta,
stenmurklan (fig. 2), växer tämligen allmänt om våren
i skogar och når stundom en betydlig storlek,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0727.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free