- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1401-1402

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Murmeldjursläktet, zool. - Murmellius, Johannes - Murmi. Se Himalayafolk - Murner, Thomas - Murole kanal. Se Näsijärvi - Muro Lucano, stad i italienska Potenza - Murom, kretsstad i ryska Vladimir - Muroma. Se Mordvinerna - Muromtsev, Sergej Andrejevitj - Muroran. Se Mororan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af 11 cm. längd. Skulderhöjden utgör 15 cm. Öfre
kroppsdelarna äro brunsvarta, sidorna gulgrå,
undre delarna mörkt rödbruna och framtänderna
brungula. Murmeldjuret är hemma på Alperna,
Pyrenéerna och Karpaterna, vistas helst tätt invid
den eviga snön och går i allmänhet ej längre ned än
till trädgränsen. Till vistelseort väljer det fria
platser, omgifna af branta klippväggar samt vettande
mot ö., s. eller v., helst så långt som möjligt
från människoboningar. Där gräfva murmeldjuren
hålor, sommartiden högre upp och till vintern
längre ned på berget, stundom ett godt stycke nedom
trädgränsen. Vinterboningen, som är afsedd att hysa
10–15 individer, är ganska rymlig och igenkännes
på det därutanför kringströdda höet äfvensom på
det med hö, jord och stenar inifrån tillstoppade
ingångshålet. Sommarboningen är däremot alltid
öppen. Från den igenstoppade mynningen leder en rätt
lång, delvis förgrenad gång in till en håla, hvari
djuren bäddat åt sig med torrt hö, i hvilken afsikt
de redan i aug. börja bita af och torka gräs, som de
därefter i munnen bära in i sofkammaren. Murmeldjuret
är ovigt och har en egendomlig, vaggande gång. Ofta
sätter det sig i upprätt ställning på bakdelen för
att se sig omkring. Dess föda utgöres af växter och
rötter. Liksom andra djur, som ligga i vintersömn,
äro murmeldjuren vid dennas början ovanligt feta,
men vakna om våren upp ganska afmagrade. Djurens
kött ätes, och fettet användes vid åtskilliga
sjukdomar. Murmeldjuren fångas i fällor och
utgräfvas ur bona vid vinterns början, hvilket
senare fångstsätt dock blifvit förbjudet i åtskilliga
schweiziska kantoner. Djuret tämjes med lätthet
och kan inöfvas till åtskilliga konster. Kändt
är, huru savojardgossar pläga vandra omkring och
förevisa tama exemplar af denna djurart. – Bobaken,
A. bobac, är en invånare i slättland. Den blir 37
cm. lång, med en svans af 9 cm. längd. Färgen är
blekt rostgul, ofvantill något mörkare, på nosen
rostgul, i svansspetsen svartbrun, på halsen och
strupen gråhvitaktig. Framtänderna äro hvita. Arten
förekommer i östra Europa och Sibirien, lefver
sällskapsvis, gräfver hålor i marken och uppkastar
därvid jordhögar, som äro samlade i grupper. Djuren
aflägsna sig icke gärna långt från sina hål, i hvilka
de snabbt krypa in, om fara hotar. Under vintern
ligga de i dvala, men komma fram rätt tidigt, slita
då ganska ondt af brist på tillräcklig föda och
falla i mängd offer för sina fiender, till hvilka
äfven människan hör. Åtskilliga asiatiska folk
jaga dem nämligen för köttets och skinnets skull.
C. R. S.*

Murmellius, Johannes, nederländsk lärd och skolman,
f. 1480, d. 1517 som rektor i Alkmar, vann berömmelse
hos sin samtid som författare af åtskilliga läroböcker
i latinsk metrik, som kommentator af Persius’ satirer
och Boëthius’ verk samt som latinsk skald. Hans
"Ausgewählte werke" utgåfvos af A. Bömer 1892–95.

Murmi. Se Himalayafolk.

Murner [mo^ner], Thomas, tysk satiriker, f. 1475
i Oberehnheim nära Strassburg, d. 1537, inträdde
tidigt i franciskanorden, besökte en mängd olika
universitet, kröntes 1506 som poet af Maximilian I
och förde framgent ett äfventyrligt, kringirrande
lif. Än uppträdde han som teol. doktor,
än som rättslärare, uppfann en metod att inhämta
vetenskaper medelst ett slags kortspel, predikade
öfver sina egna satirer, råkade öfverallt i polemiska
trätor och utvisades från flera städer. Hänsynslöst
och djärft prisgaf M. i sina satiriska diktverk alla
stånd åt löjet, icke minst de andlige samt furstar
och adel. Han lånade därvid formen af Sebastian
Brant ("Narrenschiff"), men öfverträffade denne
vida i folklig ton, i språkets plumpa styrka och
kvickhet. Till detta område höra Narrenbeschweerung
(1512; nyaste uppl. 1879), Der schelmen zunfft (1512;
ny uppl. 1890) och Die geuchmatt (Gökängen; 1519,
ny uppl. 1896), hvilken sistnämnda dikt skildrar
de konster kvinnorna använda för att locka männen
till dårskaper. M., som själf på det kraftigaste
gisslat kyrkans fördärf, vardt dock efter 1520 en
häftig motståndare till Luther, mot hvilken han
riktade 32 skrifter. Den märkligaste är Von dem
grossen lutherischen narren wie ihn doctor Murner
beschworen hat
(1522; ny uppl. 1848), M:s mest lyckade
satirdikt, i hvilken han ironiskt uppvisar åtskilliga
svaga sidor hos reformationen. Sedermera anföll han
med samma bitterhet reformationen i Schweiz. Hans
polemiska samt teologiska och juridiska skrifter
lida af ytlighet. Han utgaf dessutom 1515 en öfv. af
Vergilius’ "Æneis", på vers. Det är ovisst, om
M. är författaren till den högtyska bearbetn. af
folkboken "Till Eulenspiegel" (Ulspegel). Genom sin
stridslystnad och fåfänga ådrog M. sig allt annat
än milda omdömen af sin samtid. Se arbeten om M. af
Kawerau 1890 och 1891.

Murole kanal [mo’råle]. Se Näsijärvi.

Muro Lucano [morå lokanå], stad i italienska
prov. Potenza (Basilicata), i de neapolitanska
Apenninerna. 7,962 inv. (1901; som kommun
8,270). Biskopssäte, gymnasium. Ruiner af ett slott,
där Johanna I af Neapel (se Johanna, sp. 20) mördades
på befallning af Karl III (1382). Oljeberedning.
J. F. N.

Murom, kretsstad i ryska guv. Vladimir, vid Oka och
en bibana till Moskva–Nizjnij-Novgorod-järnvägen
12,874 inv. (1900). Handel med spannmål. Stor
trädgårdsodling.
(J. F. N.)

Muroma. Se Mordvinerna.

Muromtsev, Sergej Andrejevitj, rysk rättslärd och
politiker, f. 1850 i Moskva, d. där 17 okt. 1910,
blef vid unga år professor i romersk rätt vid
Moskvauniversitetet, men afsattes 1884 som politiskt
misshaglig samt blef då praktiserande advokat och
redaktör för en juridisk tidskrift, som emellertid
indrogs 1892. M. var medlem af stadsduman i Moskva
och af guvernementet Moskvas semstvoförsamling,
valdes till medlem af den första riksduman (1906)
och fungerade som dennas talman samt sträfvade
därvid att stadga den nya representationens yttre
arbetsformer och i möjligaste mån dämpa de starka
partimotsatsernas bullersamma framträdande under
förhandlingarna. Enär M. efter dumans upplösning
undertecknat det s. k. Viborgsmanifestet, dömdes han
till ett par månaders fängelse. Sina sista år egnade
sig M. åter åt advokatverksamhet. Inom alla frisinnade
kretsar var M. högt uppburen, och äfven bland
motståndarna tilltvang sig hans gedigna personlighet
merendels aktning.
V. S-g.

Muroran. Se Mororan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0729.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free