- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1411-1412

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Murtensjön, insjö i Schweiz - Murum, socken i Älfsborgs län - Mur-ussu. Se Jang-tse-kiang - Murva, öl beredt af hirs - Murverk. Se Mur - Murviedro. Se Sagunto - Murwinkel. Se Mur, flod - Murzuk. Se Mursuk - Murön. Se Mur, flod - Mus, zool. - Mus 1. Latinska namnet på råttsläktet - Mus 2. Svensk benämning på de mindre artena - Musa, sånggudinna. Se Muser - Musa L., Bananväxt, Pisang, bot. - Musa, sjöv. - Musa, arabisk namnform för Mose

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

m. ö. h. och är genom ett 3,5 km. bredt näs skild
från Neuchâtelsjön, till hvilken den har aflopp
genom ån Broye. Pålbyggnader ha anträffats i sjön.
(J. F. N.)

Murum, socken i Älfsborgs län, Ås härad. 2,737
har. 476 inv. (1912). Annex till Hällstad, Skara
stift, Ås kontrakt.

Mur-ussu. Se Jang-tse-kiang.

Murva, hos tatarerna på Krim öl beredt af hirs.

Murverk. Se Mur.

Murviedro [morvie’drå]. Se Sagunto.

Murwinkel [mor-]. Se Mur, flod.

Murzuk. Se Mursuk.

Murön [mor-]. Se Mur, flod.

Mus, zool. 1. Latinska namnet på råttsläktet
(se d. o.). – 2. Svensk benämning (pl. möss) på
de mindre arterna af nämnda släkte. Ordet nyttjas
äfven i sammansatta namn på smärre arter af andra
däggdjurssläkten.
1 o. 2. C. R. S.*

Musa (grek. och lat.), sånggudinna. Se Muser.

illustration placeholder
Fig. 1. Bananväxt (Pisang), Musa paradisiaca.

Musa L., Bananväxt, Pisang, bot., ett i morfologiskt
hänseende högst egendomligt släkte af högväxta örter,
hörande till fam. Musaceæ.
Blommorna äro ensymmetriska. Det främsta bladet
("läppen") är mycket stort, det baktill sittande
mycket litet. Musa har en kort rotstock, från hvilken
uppskjuta oerhördt stora, spiralställda blad,
hvilkas väldiga, meterlånga skifvor äro fjädernerviga
och i kanten släta, men vanligen, då de blifvit
något äldre, mer eller mindre söndersplittrade mellan
nerverna ända in till medelnerven. Bladslidorna rulla
sig om hvarandra och bilda sålunda ett slags falsk
stam af ofta flera meters höjd. Blomställningen är ett
toppstående ax med spiralställda, ofta grant färgade
skärmblad, i hvilkas vinklar sitta många blommor i två
rader. De nedersta blommorna i axet äro honblommor, de
mellersta 2-könade och de öfversta hanblommor, hvarför
frukter kunna utvecklas endast å nedre delen af axet;
den öfre blir efter hanblommornas bortfallande naken,
men afslutas med en knopp af outvecklade blommor,
inneslutna inom skärmblad. Af släktets öfver 40 arter
äro följande de viktigaste. M. paradisiaca L. (fig. 1)
med underarten M. sapientum L., härstammar från
Ostindien och odlas i största utsträckning inom alla
tropiska länder, där de mångenstädes spela samma
viktiga roll som sädesslagen hos oss. Deras frukter,
bananer (fig. 2), äro ett slags bär, till
formen liknande en trubbigt trekantig, mindre
gurka. Innanför det glatta, sega, gula eller
röda skalet finnes fruktkött, som hos den omogna
frukten är fast och innehåller mycket stärkelse,
som vid mognandet öfvergår till socker. Den fullt
mogna bananens fruktkött är löst, något mjöligt
och har en stark arom. Ätliga bananer erhållas
äfven af M. Cavendishii, kinesisk banan, och,
M. acuminata (Malajiska arkipelagen). Frö utbildas
ej i dessa bananer. Af bananer finns en oändlig mängd
varieteter och kulturformer af olika storlek, form,
färg och smak. Den största betydelsen ha de stora
formerna, som, innan de äro fullmogna, användas på
mångahanda sätt som grönsaker. Af dessa sorter finnas
former, som äro en half meter långa och armtjocka. De
omogna bananerna användas äfven till framställning af
bananmjöl. De mindre banansorterna ätas fullmogna råa
och införas i stor mängd till Europa från Västindien
(Jamaica-bananer) och Kanarieöarna; de senare
äro mindre och smakligare. Särskildt i Öst-Afrika
beredas af bananer olika slag af alkoholhaltiga
drycker. Bananblad användas i stor utsträckning som
packningsmaterial. Af stor kommersiell betydelse är
den fiber, som erhålles ur bladslidorna särskildt
af M. textilis, inhemsk på Filippinerna, och som
under namn af manilahampa är ett värderadt
tågvirke. Ett flertal Musa-arter odlas allmänt som
prydnadsväxter i växthus, trädgårdar och parker. Mest
bekant af dessa är M. Ensete, jättebananen, inhemsk
i Abessinien, som blir ända till 13 m. hög med till
6 m. långa blad.
O. T. S. (G. L-m.)
illustration placeholder
Fig. 2. Banan, frukt af Musa sapientum.


Musa (eng. mouse), sjöv., med garn försäkra en
"huggd" hake, så att den ej kan lossgöra sig från
det föremål, vid hvilket den för tillfället är fäst
("huggd"). Den sålunda anbringade försäkringen å haken
kallas "musning".
L. H.*

Musa, arabisk namnform för Mose.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:27:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0734.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free