- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1447-1448

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Musikaliska akademien i Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bestridande i 5 år, och förnyade stadgar för
akad. utfärdades. 1816 tillkom italienska som
läroämne och 1818 orgelspelning (1773—1906 hade
akad. sig ålagdt att examinera orgelbyggare). Efter
förloppet af nämnda 5 år stod akad. åter utan medel,
så att läroverket 1821 måste stängas. 1822 erhöllos
ändtligen statsmedel, egentligen till kyrkomusikens
befordran, hvarigenom man ånyo kunde öppna läroverket,
som från denna tid ända till 1848 kan betraktas
som en organistskola, vid hvilken endast manliga
lärjungar undervisades. 1833 beslöts, att pianoklassen
skulle stängas, emedan en högre färdighet på detta
instrument ej ansågs behöflig för orgelspelare. 1841
tillkom en violinklass, såsom behöflig för dem,
som skulle taga direktörsexamen. Undervisningen
fortgick sålunda i 4 klasser till 1849, då Rikets
ständer beviljade akad. förhöjdt anslag, hvarigenom
lärotimmarna i hvarje klass kunde ökas från 4 till
8 i veckan och en pianoklass bildas med J. van
Boom (se d. o.) som lärare. Ordnade årsexamina
vid höstterminens slut anställdes fr. o. m. 1849;
en sångklass för fruntimmer inrättades 1854. Nya
stadgar utfärdades 1856, hvilka dock ej blefvo fullt
gällande förr än 1858, då akademien erhöll förhöjdt
anslag. Från detta år kan akad. anses ha erhållit
fast grund för sin verksamhet och sitt ekonomiska
oberoende. Enligt dessa stadgar indelades läroverket
i en lägre och en högre afdelning, den lägre för
bildande af organister och kantorer, den högre för
musikdirektörer, musiklärare och konstnärer. Flera
nya läroämnen tillkommo (blåsinstrumentspelning,
komposition, instrumentation, musikhistoria m. m.),
och lärarnas antal hade under loppet af 10 år ökats
från 4 till 11; i förhållande därtill växte antalet
af manliga och kvinnliga lärjungar. En elevorkester
bildades, och till förmån för läroverkets
stipendiikassa gåfvos elevkonserter. Genom
ytterligare statsanslag utvidgades undervisningen
1864, och det blef läraren i musikens historia och
estetik ålagdt att hålla offentliga musikhistoriska
föreläsningar. Akad. hade 1864—72 till preses
hertigen af Östergötland (uppstigen på tronen 1872
såsom Oskar II), hvilken nitiskt arbetade för dess
bästa. På hans förslag utbildades läroverket 1866
till ett konservatorium i likhet med sådana i
utlandet. Enligt det s. å. utfärdade reglementet
skulle konservatoriet bestå af två af delningar:
den första för bildande af tjänstemän vid skolan,
kyrkan och militärkårerna, den andra för en högre
teoretisk och praktisk musikbildning. Första
afdelningen indelades i en organistklass,
med undervisning i harmoni, sång, piano- och
orgelspelning, samt en direktörsklass, med nyssnämnda
läroämnen jämte kontrapunkt, instrumentation, musikens
historia och estetik samt stråk- och blåsinstruments
behandling. Andra afdelningen, utgörande en musikalisk
högskola, indelades i en teoretisk och en praktisk
klass. Läroämnena blefvo i den förra harmonilära,
komposition, instrumentation, partiturläsning,
musikhistoria och estetik samt italienska, i den
senare sång, piano- och orgelspel samt behandling
af stråk- och blåsinstrument och harpa. För denna
afdelning inrättades därjämte en s. k. förberedande
klass med undervisning i ofvanstående ämnen jämte
deklamation och pianostämning. — Förnyade stadgar
för akademien utfärdades 12 nov.
1880, reglemente för konservatoriet fastställdes
8 dec. 1881. Genom sistn. bestämmelser lades
hufvudvikten på akad:s uppgift att vara en
examineringsanstalt, hvaremot dess värf att utbilda
konstnärer onekligen undansköts. I de förnyade
stadgar, som utfärdades 19 maj 1911, betonas som
akad:s uppgift att ur såväl estetisk som kulturell
synpunkt vårda och främja tonkonsten och särskildt den
svenska tonkonstens utveckling. Förutom öfverinseendet
öfver musikkonservatoriet har akad. att i främsta
rummet utreda och besvara de frågor och ärenden,
hvaröfver utlåtande infordras af K. M:t eller
begäres af ämbetsmyndighet. 1885—88 var k. teaterns
elevskola förenad med konservatoriet samt bestod af
en sångscens- och en talscensklass; den flyttades
åter genom kontrakt dit 1899 som en operaskola
(sångscensklass), men kontraktet med k. teatern
uppsades af akad. 1913, att upphöra med s. å:s utgång.

illustration placeholder
Musikaliska akademiens byggnad.

Emedan akad. från början saknade eget hus, uppläto
ledamöterna själfva sina bostäder för sammankomsterna
och äfven för undervisningen. Sedermera begagnade
akad. förhyrda lokaler och inrymdes i Riddarhuset
(i 34 år), i Arffurstens palats 1830—57 och sedan
i det s. k. Kirsteinska huset (nu ombyggdt till
Hotell Continental). Efter erhållet byggnadsanslag
(1873: 190,000 kr., 1877: 25,000 kr. jämte bidrag af
konungen, 35,000 kr.) fick akademien ändtligen sin
egen vid Norra Blasieholmshamnen belägna byggnad (se fig.), som
invigdes 1878 och hvars stora sal i årtionden
varit Stockholms mest anlitade konsertlokal. —
Akad. åtnjuter f. n. (1913) i statsanslag 84,210
kr. Dess öfriga medel, hufvudsakligen donationer till
stipendier m. m., uppgå till 541,600 kr., hvarjämte
den eger en dyrbar samling af instrument, böcker
och musikalier, hvilka till stor del som gåfvor
tillfallit densamma. Till valspråk har akad. "Anda
och konst". Den räknade 1913 71 svenska ledamöter, 46
utländska ledamöter, 23 associerade, en sekreterare,
en kamrerare och en bibliotekarie. Konservatoriet hade
s. å. en direktör, 16 ord. lärare samt 23 biträdande
och extra. Akad. eger att till lärjungarnas belöning
utdela jetonger (införda 1797). Förutom de konserter
den föranstaltat till ökande af sin kassa har den
anordnat flera musikfester öfver aflidna medlemmar och
firade år 1871 å Riddarhuset sin 100-åriga tillvaro
med en större

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0752.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free