Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Musiksällskap - Musikunderlöjtnant. Se Musikpersonalen - Musikunderofficer. Se Musikpersonalen - Musikundervisning i skolorna - Musikus. Se under Musikant - Musikvolontär. Se Musikpersonalen - Musil, Alois - Mu-simba, bantu-stam. Se Bantu - Musin-Pusjkin, rysk bojarsläkt - Musin-Pusjkin 1. Valentin-Platonobitj M. - Musin-Pusjkin 2. Aleksej Ivanovitj M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mindre samhälle som Grängesberg har sedan 1911 eget
musiksällskap med blandad kör och orkester. Särskilda
orkesterföreningar ega vidare Ystad (1876; se Körling,
S. A.), Örebro (1909) och Karlstad (1910) samt, för
2 län, Gäfle och Hälsingborg (se ofvan sp. 1449). –
En stor organisation är det kejserl. ryska
musiksällskapet, stiftadt 1859 i Petersburg af
A. Rubinstein, med uppgift att i nationell riktning
främja musikalisk kultur i Ryssland. Sällskapet har
underafdelningar i en stor mängd ryska städer och
anordnar i de större årligen symfonikonserter. – Af
annan art är Internationale musikgesellschaft,
stiftadt 1899 i Berlin af O. Fleischer (se
d. o.) i syfte att främja musikvetenskapliga
arbeten. – Jfr Cecilia-föreningar, Konsert 2,
Kör 2 b och c, Musikfester och Sångförening.
E. F-t.
Musikunderlöjtnant. Se Musikpersonalen.
Musikunderofficer. Se Musikpersonalen.
Musikundervisning i skolorna. Hvad sångundervisningen
i svenska folkskolorna beträffar, böra i småskolan
inläras ur sångboken enkla visor af lämpligt
innehåll, helst sådana, hvilkas text är från
religionsundervisningen känd för barnen. I de
högre afdelningarna sjungas äfven sånger med
fosterländskt innehåll, enstämmiga och endast
undantagsvis tvåstämmigt, hvarjämte svenska mässan och
koralsång inöfvas; dessutom förekomma tonträffnings-
och taktöfningar mestadels efter gehör, till en del
efter notskrift, samt undervisning om intervaller
och tonarter, numera till stor del efter den från
Belgien härstammande s. k. formelmetoden, som
under senaste årtiondet vunnit utbredning öfver
hela Skandinavien och Finland samt går ut på att
genom användning af solmisationsstafvelserna och en
melodisk figur ("formel") för hvarje ton i skalan
lära barnen att säkert och snabbt finna sig till
rätta på ifrågavarande elementära område. Sången
som läroämne har alltför länge varit styfmoderligt
tillgodosedd i de svenska folkskolorna (i jämförelse
med hvad förhållandet är t. ex. i Tyskland, Belgien
och Schweiz); metodik och insikt om sångens estetiska
sida ha saknats. I de större städerna åtminstone
är det bättre ställdt, och där har man äfven börjat
ta vård om tonbildningen. Klasslärarna äro i regel
folkskolans sånglärare och ha därvid att stödja sig
på den utbildning de i ämnet fått vid seminariet;
i Stockholm äro profkurser med formelmetod anordnade
för dem genom Mus. akadis försorg. – De lifaktiga
bleckblåsorkestrar, som på senare tiden bildats bland
lärjungarna vid större folkskolor, ha någon musiker
som särskild instruktör.
Vid de allmänna läroverken omfattar
musikundervisningen elementarsång, körsång och
instrumentalmusik. Elementarsången (hvari undervisning
meddelas hufvudsakligast i läroverkens fyra lägsta
klasser) består dels i en teoretisk kurs, omfattande
läran om de musikaliska tecknen o. s. v., dels i
en systematiskt ordnad öfningskurs i tonbildning,
tonträffning och rytm. Körsången öfvas på två
afdelningar, en lägre, för unisonsång (koralen och
folkvisan), samt en högre, för två- och trestämmig
sång, eller vid de högre läroverken blandad kör för
i regel fyra stämmor. Undervisningen
i instrumentalmusik, som är valfritt ämne,
omfattar obligatoriskt orgelspel, men därjämte i
betydande omfattning (särskildt i landsortens högre
läroverk) violin och violoncellspel samt piano
och ej sällan äfven flöjt, klarinett m. m. Också
öfningar i ensemblespel böra hållas, där så ske
kan. – I sångundervisningen måste alla de lärjungar
deltaga, som man icke på grund af bristande "öra"
eller till följd af målbrott nödgas befria. –
Musiklärarna för allmänna läroverken liksom ock
för folkskollärarseminarierna examineras vid
konservatoriet i Stockholm samt utbildas äfven
i regel där. Deras examen omfattar f. n. (1913)
endast ämnena: sång (hvari inbegripes äfven musikens
historia), harmonilära och pianospelning; men ny
examensstadga med betydligt skärpta fordringar är
under utarbetning af Mus. akad. och torde inom kort
komma att tillämpas. Hvad angår undervisningsmetod
för tonträffning, gör äfven vid de allmänna läroverken
alltsedan början af innevarande årh. "formelmetoden"
allt större landvinningar. – Undervisningstiden för
hvarje lärjunge får numera icke öfverskrida två timmar
i veckan. Under reformationstiden och 1600-talet
var det annorlunda. Då öfvades dagligen, både i
trivialskolan och det senare tillkomna gymnasiet;
och skolsången stod nog då i allmänhet högre än i
våra dagar. Undervisningen omfattade dels koralsång,
dels figuralmusik, hvarmed förstods musikteori och
flerstämmig sång, den senare öfvad efter Ruutas
samling "Piæ cantiones" (1582) jämte mångstämmiga
kompositioner af berömda utländska mästare. Bland
läroverk, som i musikhänseende särskildt utmärkte
sig, må nämnas Västerås och Strängnäs gymnasier
samt Tyska skolan i Stockholm, där bl. a. sjöngos
stycken af Orlando di Lasso och G. Gabrieli. Vid
begrafningar o. s. v. sjöngo mot betalning de fattige
skolynglingarna; och psalmsången i kyrkorna leddes
ofta af inöfvad unison skolkör, ett bruk, som på
flera orter bibehållit sig ända in i våra dagar.
E. F-t.
Musikus (pl. musici). Se under Musikant.
Musikvolontär. Se Musikpersonalen.
Musil [mo-], Alois, österrikisk orientalist,
f. 30 juni 1868 i Rychtárov i Mähren, professor
i Wien, har företagit flera forskningsresor till
Arabia Petræa, norra Hedjas, Central-Arabien
och Mesopotamien. Bland hans arbeten märkas i
främsta rummet Karte von Arabia Petræa nach
eigenen aufnahmen (1907) och de båda storartade
verken Ḳuṣejr ’Amra (2 bd, 1907) och Arabia Petræa
(3 bd, 1907–08), hvilka innehålla utomordentligt
rikhaltiga topografiska och etnografiska iakttagelser.
K. V. Z.
Mu-simba, bantu-stam. Se Bantu, sp. 877.
Musin-Pusjkin, rysk bojarsläkt, härstammande från
Siebenbürgen, upphöjdes 1710 af Peter den store i
grefligt stånd.
1. Valentin Platonovitj M., grefve, rysk
fältherre, f. 1735, d. 1804, utnämndes i juni 1788
till öfverbefälhafvare i kriget mot Sverige. Redan i
aug. s. å. började emellertid den mera energiske
general Michelson träda i förgrunden som ledare af
de aktiva krigsrörelserna.
2. Aleksej Ivanovitj M., grefve, arkeolog, f.
1744, d. 1817, var öfverprokurator för Heliga
synoden och president i Konstakademien,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
