Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Musin-Pusjkin, rysk bojarsläkt - Musin-Pusjkin 2. Aleksej Ivanovitj M. - Musis amici l. Sällskapet M. A., en litterär förening i Uppsala - Musisk agon. Se Isthmiska spelen - Musivguld och Musivsilfver. Jfr Bladmetall - Musivisk, som utgöres af, hänför sig till mosaik - Musivisk, Musiviskt arbete. Se Mosaik - Musivisk, Musiviskt seende. Se Fasettögon - Musjik (Muschik), ry., bonde - Muskardin. Se Cordyceps och Silkesodling - Muskarin, kem. - Muskat, Muskatell, viner - Muskatbalsam, farm. - Muskatblüt, tysk medeltidsskald - Muskatell. Se Muskat - Muskatolja, kem. - Muskau, stad i preussiska Liegnitz - Muskedunder, ett tungt och klumpigt gevär - Muskegon, stad i staten Michigan - Muskegs, sjöar elle sphagnumkärr. Se Keewatin - Muskel. Se Muskler - Muskelarbete, fysiol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samlade en massa värdefulla handskrifter, som dock
till största delen gingo förlorade vid eldsvådan i
Moskva 1812, däribland Kreksjins papper om Peter den
store, Igorkvädets enda (tr. 1800) originalmanuskript,
Vladimir Monomachs testamente till sina barn och
den äldsta ryska lagsamlingen, "Russkaja Pravda
ili zakony velikich knjazej Jaroslava i Vladimira"
(1792). Dessutom publicerade han många bibliografiska
och historiska afhandlingar om det äldre Kyssland.
1. (L. S.) 2. A-d J.
Musis amici (lat., "sånggudinnornas vänner")
l. Sällskapet M. A., en litterär förening i Uppsala
1807–08. Se Aurora-förbundet och R. Hjärne, "Dagen
före drabbningen" (1882).
Musisk agon. Se Isthmiska spelen.
Musivguld och Musivsilfver, guld- och silfverliknande
bronsfärg (se d. o.). Jfr Bladmetall.
Musivisk, som utgöres af, hänför sig till mosaik (se
d. o.). – Musiviskt arbete. Se Mosaik. – Musiviskt
seende. Se Fasettögon, sp. 1423.
Musjik (Muschik), ry., bonde.
Muskardin. Se Cordyceps och Silkesodling.
Muskarin, kem., en växtbas, som förekommer i en del
giftiga svampar, t. ex. i Russula emetica, i giftiga
boletusarter (Boletus luridus) och framför allt i
flugsvampen (Amanita muscaria). Se Flugsvamp, sp. 655.
H. E.
Muskat, Muskatell (eg. "myskdoftände", af
it. musco, mysk), gemensamt namn på flera slags
söta och aromatiska viner från södra Europa. Till de
berömdaste italienska muskatvinerna höra Montefiascone
och Lacrimæ Christi. Bland de franska framstå
Frontignan, Muscat-Lunel och Rivesaltes. Äfven
i Spanien, på Madeira, Joniska öarna och Cypern
samt i Kaplandet odlas muskatell-viner. – Under
detta namn försäljas äfven värdelösa billiga
viner med tillsats af russin, socker och kryddor.
(G. H-r.)
Muskatbalsam, farm., var den svenska benämningen
i 7:e uppl. af Svenska farmakopén på det fasta,
bruna fett, oleum Myristicæ, som framställdes
ur muskotnötter. Nämnda fettpreparat är numera
uteslutet ur farmakopén och benämningen muskatbalsam
mera ovanlig.
C. G. S.
Muskatblüt, tysk medeltidsskald, lefde i början af
1400-talet. Han diktade "Maria-sånger", "minnesånger",
politiska visor samt skämtberättelser. M:s dikter
utgåfvos 1852. Se Veltmann, "Die politischen gedichte
M:s" (1902).
Muskatell. Se Muskat.
Muskatolja, kem., framställes dels ur nötter,
dels ur blommor af Myristica moschata. Båda oljorna
innehålla terpener och terpenderivat (d-pinen,
d-kamfen, dipenten, borneol, terpineol),
alifatiska terpenalkoholer (geraniol och
linalool), safrol, eugenol, myristicin och
myristicinsyra (= metyl-metylengallussyra).
H. E.
Muskau [mo’8-], vend. Mužakow, stad i preussiska
reg.-omr. Liegnitz (Schlesien), vid Neisse. 4,085
inv. (1905). Slott och stor park med fasaneri och
mineralkälla (Hermannsbad). M. med kringliggande
landsbygd (41 byar) bildar "standesherrschaft"
M., 470 kvkm., omkr. 16,000 inv., hvaraf nära 9,000
vender. Äldsta kända egare voro
herrarna von Bieberstein. 1597–1645 tillhörde det
burggrefvarna von Dohna, 1645–1784 friherrarna von
Kallenberg, 1784-1845 grefvarna Pückler (efter 1822
furstar af Pückler-M.), 1846–81 prins Fredrik af
Nederländerna, hvars arfvingar 1883 sålde det till
grefve Hermann von Arnim. (J- F. N.)
Muskedunder (ty. muskedonner l. -tonner, en
folketymologisk ombildning af fr. mousqueton, kort
studsare, karbin), ett tungt och klumpigt gevär med
stor kaliber.
H. W. W.*
Muskegon [maskl7g0n], stad i nordamerikanska
staten Michigan, vid floden M:s utlopp i en
vik af Michigansjön. 40,577 inv. (1910). Stor
sågverksindustri. En rik trävaruhandlare,
C. H. Hackley, har skänkt 2 mill. doll. till
stadens offentliga skolväsen, 600,000
doll. till en slöjdskola, 275,000 doll. till
ett bibliotek, 600,000 doll. till ett sjukhus
och 300,000 doll. till en fattigvårdsfond.
(J. F. N.)
Muskegs [ma’skegs], sjöar eller sphagnumkärr.
Se Keewatin.
Muskel. Se Muskler.
Muskelarbete, fysiol., dels verksamhetstillståndet
i musklerna, dels det därvid förrättade yttre
arbetet. Betecknar man det senare med A, den samtidigt
afgifna värmemängden med V och mängden omsatt
potentiell energi med U, erhålles: U = A + V. Man
urskiljer tre slags muskelarbete eller rättare former
af muskelverksamhet, allteftersom A i detta uttryck
är positiv, negativ eller noll. Vi kunna exemplifiera
dessa verksamhetsformer med resp. lyftandet, sänkandet
och hållandet af en vikt. I alla tre fallen kräfves en
viss ansträngning och eger en viss materialförbrukning
i muskeln rum, men endast i första fallet utföres
ett verkligt yttre arbete. Man kallar denna
arbetsform positivt muskelarbete; gymnasterna
använda uttrycket koncentriska muskelrörelser. Om
de i verksamhet hållna musklerna förlängas –
motsvarande gymnasternas excentriska muskelrörelser
– föreligger ett s. k. negativt muskelarbete. Om
åter de kontraherade musklerna hvarken förkortas
eller förlängas, talar man om ett statiskt
muskelarbete. I de vanliga muskelrörelserna ingå
alla dessa tre former af muskelverksamhet. – Med
verkningsgrad menas förhållandet mellan det utförda
yttre arbetet och den omsatta energimängden. Ju
mera statisk, resp. negativ, muskelverksamhet, som
ingår i utförandet af en rörelse, desto lägre blir
verkningsgraden. Ett långsamt utförande af rörelsen,
t. ex ett långsamt höjande af en vikt, sänker äfven
verkningsgraden. I vanliga fall torde densamma uppgå
till 1/5. Man har beräknat, att vid gåendet uppför
en ej alltför stark lutning verkningsgraden är 1/3,
men man har härvid afdragit den energiomsättning,
som åtgår för kroppens balansering och förflyttning i
horisontal riktning. – Man har diskuterat, huruvida
vid muskelarbetet den potentiella energien först
omsattes i värme liksom vid ångmaskiner Sannolikt
öfverföres emellertid den kemiska energien direkt
i mekaniskt arbete och värme. – En annan fråga är:
hvilket ämne omsattes vid muskelarbetet? Af utförda
försök framgår, att hvar och en af de tre bekanta
hufvudgrupperna af näringsämnen, ägghvita, fett och
kolhydrat, kan förmedla den för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
